Vanda dras med ett underskott på omkring 80 miljoner euro och staden har därför inlett samarbetsförhandlingar med personalen. Målsättningen är att den vägen spara omkring 15 miljoner euro. Det ska bland annat ske genom en omstrukturering av förvaltningen. Informationen om de planerade förändringarna är knapphändig, men ett alternativ som har seglat upp är att slopa direktörstjänsten för den svenska servicen och införliva den svenska skoladministrationen med den finska.
Förfarandet är bekant från Vandas grannkommuner. Det mest flagranta exemplet är Kyrkslätt där skolförvaltningsfrågan utvecklats till en riktig härva. I Grankulla var frågan aktuell för ett år sedan, men avstyrdes av SFP. I Helsingfors ville man för ett antal år sedan se en liknande lösning som nu har aktualiserats i Vanda. ”Rent principiellt är risken att förfarandet sprider sig till andra kommuner. På så sätt sker en uppluckring av de språkliga kraven.” Det sade förvaltningsexpert Stefan Sjöblom i en intervju för tidningen Läraren i anslutning till bildningshärvan i Kyrkslätt. I Helsingforsregionen har kommunerna uppenbarligen sneglat på varandra i jakten på en strömlinjeformad organisation. En egen svensk skolförvaltningsenhet sticker tydligen ut när förvaltningslådorna skissas upp.
I Vanda är det stadens ekonomiska underskott som driver omstruktureringen. Men att slopa en svensk direktör är en försvinnande liten inbesparing. Eller som Helsingforspolitikern Marcus Rantala uttrycker det: Summorna man sparar är små men riskerna är stora för det svenska skolväsendet i Vanda.
Lagstiftningen ger kommunerna rätt fria händer att organisera sin utbildningsförvaltning. ”I en tvåspråkig kommun skall ett organ tillsättas för vardera språkgruppen, eller ett gemensamt organ med särskilda sektioner”, står det i kommunallagen. Problemet med skrivningen är att detta endast gäller förtroendeorganen, inte administrationen. En förutsättning för en fungerande svensk utbildningsnämnd/sektion är dock att man har en stark och självständig utbildningsförvaltning i ryggen.
Ibland viftas betydelsen av en egen svensk skolförvaltning bort. Men förvaltningens betydelse ska inte ringaktas. Den utgör en garanti för att den svenska servicen fungerar oberoende av hur de politiska vindarna blåser och vilka personer som råkar finnas på centrala platser inom förvaltningen. Den administrativa strukturen ska ge verksamheten en trygghet på lång sikt.
Vanda är en stad där de språkliga förhållandena är utmanande. År 2019 hade över 80 procent av de eleverna i de svenskspråkiga skolorna en tvåspråkig bakgrund. Överinskrivningen, dvs finskregistrerade barn som skriver in sig i svensk skola, hör till de högsta i Svenskfinland. De svenska strukturerna borde förstärkas i Vanda, inte försvagas.
