Med jämna mellanrum aktualiseras frågeställningen om det behövs en myndighet som övervakar skolan. Nu under våren förde exempelvis Förbundet Hem och Skola och Suomen Vanhempainliitto fram att systemen för rättskydd inom utbildningen borde effektiveras och att det behövs en myndighet som övervakar elevernas rättssäkerhet.
Det är bra att genast konstatera att det finns en mängd lagar, förordningar, direktiv och styrdokument som reglerar skolans verksamhet. Det är alltså inte så att skolan för tillfället seglar omkring i ett juridiskt vakuum. I dagsläget är Regionförvaltningsverket (RFV) rätt adress att vända sig till om man upplever att utbildningsanordnarna inte lever upp till det som lagen föreskriver.
Problemet är att det krävs ett besvär för att Regionförvaltningsverket skall ta sig an någon fråga. RFV kan alltså inte på eget initiativ exempelvis kontrollera att lagen följs eller att skolan har försetts med tillräckliga resurser. På den punkten kunde man gott se en förändring. En ny övervakande myndighet är knappast nödvändig men RFV:s mandat och ansvar kunde utökas så att man också på eget beråd kunde göra granskningar.
För att ro iland ett uppdrag där RFV också kan verka proaktivt krävs säkert utökade resurser. Tidningen Läraren har tidigare rapporterat om Bernt Klockars som bad RFV granska om Vasa stad övergått till distansundervisning på felaktiga grunder. RFV gav Klockars rätt och Vasa stad fick en anmärkning för sitt förfarande. I den meningen fungerade det nuvarande myndighetsmaskineriet. Men de tidsmässiga aspekterna var ett problem. RFV kom med sitt utlåtande nio månader efter att det lämnats in. Behandlingstiderna bör förkortas, i synnerhet i fall som detta där kommunerna är i snabbt behov av riktlinjer.
Det har det påpekats att Finland skiljer sig ur mängden jämfört med de andra nordiska länderna. I Sverige har Skolinspektionen det myndighetsansvar som nu efterlyses hos oss. Skolinspektionen och dess funktion har dock kritiserats en del. Grundproblemet är att Skolinspektionens fokus har legat på undervisningen, inte på de förutsättningar som man på skolorna har för att sköta sitt jobb. Om uppdraget formuleras så undergräver det lärarnas professionalitet. I Sverige har man kunnat konstatera att Skolinspektionen snarast skapar oro men inte bidrar till kvalitetshöjningar. Det här är knappast en utveckling vi vill se i Finland.
Om man vill ge Regionförvaltningsverket utökade maktbefogenheter bör uppdraget definieras med omsorg. Om fokus ligger på att kontrollera hur utbildningsanordnarna sköter sitt uppdrag är förslaget välkommet. Men en återgång till skolinspektionens tid känns som ett rejält kliv tillbaka i tiden.
