Distansundervisning på lättvindiga grunder?

_Z633563
Bernt Klockars har bett Regionförvaltningsverket granska Vasas beslut att övergå till distansundervisning.

Skolåret har inletts med en förhoppning om att det skall ske i form av närstudier. Men i takt med att antalet coronasmittade har skjutit i höjden har även distansundervisningskortet dragits fram. Utbildningsstyrelsens jurist Laura Francke konstaterade inför terminsstarten att distansstudier kommer att vara ett sannolikt scenario.

Om och när det eventuellt blir aktuellt med distansundervisning är frågan på vilka grunder beslutet fattas. Under lock-downen våren 2020 var det ett nationellt,beslut men nu tas besluten lokalt. Det har under det senaste läsåret resulterat i att direktiv har tolkats olika i olika delar av landet och frågan är om beslut om distansundervisning ibland har fattats på lättvindiga grunder.

En coronasmittad i ett högstadium i Vasa – tusentals elever på distans

I Vasa finns ett fall där man kommer att granska om beslutet om distansundervisning fattades på lösa boliner. Den 14.12.2020 beslöt social- och hälsovårdsnämnden att eleverna i åk 7-9 i Vasa stads skolor övergår till distansundervisning terminen till slut. Nämnden grundade sitt beslut på § 58 i smittskyddslagen. Där konstateras att en förutsättning för att enheter skall stängas är att ”omfattande smittrisk har konstaterats eller med fog kan väntas förekomma”.

Bernt Klockars reagerade på nämndens beslut och han har riktat en begäran till Regionförvaltningsverket (RFV) att granska det. Klockars är till vardags ledande rektor vid Vasa övningsskola, men agerade i det här fallet som privatperson och vårdnadshavare till en elev i årskurs åtta.

Klockars konstaterar i sin klagan att endast ett coronafall uppdagats i en enda skola. När beslutet fattades vårdades en person på Vasa centralsjukhus och incidensen var inte alarmerande hög.

Kan man på basen av dessa uppgifter faktiskt anse läget uppfylla kriteriet ”omfattande smittrisk”, undrar Klockars.

Inte distans i förebyggande syfte

Övergången till exceptionella undervisningsarrangemang, dvs distansundervisning, skall endast användas om inte närundervisningen kan arrangeras på ett tryggt sätt.

Är ett fall i en skola i årskurserna 7-9 tillräckligt för att bedöma att närundervisningen för tusentals elever i andra enheter inte är tillräckligt trygg? Varför räcker det inte med att den enhet som drabbats sätts i karantän? Kan ett beslut om övergång till exceptionella undervisningsarrangemang som nu gjorts faktiskt juridiskt korrekt göras i förebyggande avsikt i den grundläggande utbildningen, vill Klockars veta.

Inget svar ännu

När tidningen Läraren träffar Bernt Klockars 8 månader efter att han bett RFV granska beslutet har han ännu inte fått något svar. Ett beslut kommer inom september, lovar Pia Pada, jurist vid RFV.

– Jag kan inte förstå att det är en så svår fråga att lösa. Om man har tagit så god tid på sig måste det vara ett väldigt gediget utlåtande, säger Klockars.

– Vasa gick emot alla riktlinjer. Man får inte för säkerhets skull lägga skolor på distans. Jag tycker inte att det är rätt att göra det.

Har man fattat beslut om distansundervisning på godtyckliga grunder?

– Jag har märkt att man i Österbotten gärna vill vara bäst i klassen, så man har skärpt restriktionerna väldigt snabbt. Men ibland måste man både släppa och hålla, som man säger då man fostrar hästar. Det skall finnas väldigt goda grunder om man inskränker på barns och ungas skolgång. Jag tycker att man skall stänga allt annat före man stänger skolan, men till exempel alla restauranger var öppna i december. Det var inte skäligt att göra som man gjorde. Tröskeln att övergå till distansundervisning har blivit för låg.

Kommunerna går sin egen väg även i fråga om munskydd

Det finns också andra exempel där kommuner avviker från de nationella riktlinjerna. I Borgå skall alla elever från och med årskurs 4 ha munskydd, även utomhus. Det är inte i linje med THL:s rekommendation.

– Jag är lite irriterad. Då börjar man igen gå sin egen väg, och så kan vi inte ha det. Jag tycker att man skall följa expertmyndigheternas rekommendationer. Man måste ha lite is i hatten, säger Bernt Klockars.

Hur skall man göra då läget varierar kraftigt på olika håll i landet?

-THL och UBS har gett grundrekommendationer. Och så har vi tre olika epidemifaser. Man måste börja med att se på det. Vilka är grundrekommendationerna, vilken fas befinner vi oss i och vilka rekommendationer gäller för den fasen. Att man improviserar utanför det ifrågasätter jag.

– På vilket sätt skall man förstå de nationella spelreglerna och på vilket sätt skall man tolka det lokala ansvaret. Är det så att man lokalt kan strunta i de nationella spelreglerna? Det måste finnas en rät linje i besluten.

Text: Mattias Fagerholm        
Foto: Johan Hagström