Finlands statsskuld är högre än i de övriga nordiska länderna och produktiviteten är lägre. Vi är beroende av vår exportindustri och konkurrenskraften ska stärkas på sikt. Så motiverade arbetsminister Arto Satonen (Saml) regeringens lagförslag om hur medlingssystemet ska utvecklas. Det är fråga om den så kallade exportdrivna lönemodellen där exportindustrin i praktiken sätter lönetaket också för andra branscher. Lagförslaget har stött på kraftigt motstånd inom den kvinnodominerade offentliga sektorn. Man befarar att lönegapet till den privata sidan kommer att växa framöver.
Man kan hålla med om de problemområden som Satonen ringar in. Men man kan med fog fråga sig om de åtgärder som regeringen vidtar är den rätta medicinen. Finland, och i allra högsta grad exportindustrin, är beroende av välutbildad arbetskraft och vår utbildningssektor är de facto vårt kanske största trumfkort. Utbildningen är den centrala byggklossen när ett framgångsrikt Finland ska byggas och det är besynnerligt att man nu lagstiftningsvägen vill strypa branschens attraktionskraft. Finland lever av kunskap.
Finlands statsskuld har ökat kraftigt men det är inte korrekt att låta påskina att löneutvecklingen inom den offentliga sektorn skulle vara orsaken till skuldsättningsspiralen. Tvärtom har den offentliga sektorn minsann dragit sitt strå till stacken. Exempelvis det så kallade konkurrenskraftsavtalet från 2017 innebar förlängd arbetstid, beskuren semesterpeng och att löneförhöjningarna lades på is. De senaste årens lönepåslag kan inte beskrivas som annat än måttliga.
Finlands statsskuld har ökat kraftigt men det är inte korrekt att låta påskina att löneutvecklingen inom den offentliga sektorn skulle vara orsaken till skuldsättningsspiralen.
Det kommunala avtalet från 2022 avviker en smula från mönstret. Då strejkade sig lärarna till ett 5-årigt löneutvecklingsprogram vilket gav dem något större löneförhöjningar än exportbranschen, men det var inte alls i den storleksklassen att den offentliga ekonomin gungade till. Inom arbetsgivarorganisationen Finlands näringsliv EK har man ändå haft svårt att smälta uppgörelsen.
Det är en illa bevarad hemlighet att banden mellan EK och Samlingspartiet är täta. Elaka tungor låter förstå att regeringens arbetsmarknadsreformer långt bär EK:s signatur. Då är det inte så svårt att se varför förändringarna svider rejält i arbetstagarnas nackskinn. För lärarnas del är det uttryckligen exportmodellen som är den beskaste medicinen att svälja.
Regeringen är nu på väg att driva igenom en lag som ingen, med undantag för EK, är riktigt förtjust i. Samlingspartiet, och de andra regeringspartierna med för den delen, agerar springpojke för näringslivet, på lärarnas bekostnad.
