Vi genomlider en pandemi. Det är omöjligt att planera längre än för dagen, om ens för dagen. Omställningar duggar tätt och ovissheten svävar runt som ett spöke i allt vi gör.
I coronasoppan blir termer som ”rätt beslut” eller ”fel beslut” svårgripbara. Det finns enbart beslut som tas i tron att de är mest hanterbara eller mest rätt för stunden. Då och då kokar soppan över, till exempel då ministrar varken kommunicerar eller analyserar ur helhetsperspektiv. Diskussionen kring närundervisning kontra distansundervisning runt trettondagen skapade en stor ovisshet bland lärare, rektorer, vårdnadshavare och i hela samhället. Att gå den diskussionen precis före skolstart är under all kritik, en samlad regering hade ju redan tagit beslut om närundervisning före juluppehållet. Detta velande in i det sista gör inget annat än skada.
Pandemin har böljat fram och tillbaka under snart två år nu. Vi har upplevt lugnare perioder medan vi nu än en gång står mitt i stormens öga. Kämpaglöden och samarbetsviljan har falnat, förväntningarna på lärare och rektorer är skyhöga. Nu finns starka krav på individuella, skräddarsydda lösningar och de flesta drar hemåt.
Hybridundervisning är en nödlösning i extrema tider. Att lärare förväntas leverera på topp i flera kanaler parallellt är utopistiskt, det måste alla förstå. De olika undervisningsformerna kräver olika planering och utvärdering. Känner man inte till våra styrdokument kan hybridundervisning uppfattas som det minsta problemet i världen, medan det i själva verket utmanar lärarnas arbetssätt i en redan utsatt situation. Det finns arbetsgivare som förstår och gör sitt yttersta för att förhandla fram ersättning till lärare som levererar i flera kanaler samtidigt, det skulle vi vilja se mera av.
En rekommendation om effektiverad munskyddsanvändning i våra skolor låter kanske enkelt och självklart men genomförandet är inte enkelt och tar mycket tid. Personalen har inte kapacitet att agera “munskyddspoliser” mer än de redan gör. Det är viktigt att alla ser myndigheternas uppmaningar som viktiga för att bromsa pandemins framfart. En trygg skola och arbetsmiljö – det skapar vi tillsammans.
Som förbund kommer FSL att vara tydligare än någonsin kring vikten av trygghet på arbetsplatsen. Vi kommer att ständigt påminna om att gällande arbetarskyddslagstiftning också är i kraft under pandemier. Undervisningspersonalens hälsa och välmående kan absolut inte förbises. I ett utsatt läge uppmanar vi arbetsgivare att måna lite extra om arbetstagares ork. Arbetsgivaransvaret för en välmående skola är stort. Lärare och rektorer får fortsättningsvis axla rollen som samhällets superhjältar. Det är ni som vandrar bredvid på lärstigen, handleder och stöder. Det jobb som undervisningspersonalen gör är guld värt för morgondagens kunskap, men platina för framtiden.
