”Väck inte den björn som sover”

Lapptäcket_webb
Kommer FSL i kläm i OAJ:s organisationsreform?

Hur skall man slå vakt om FSL:s integritet? Vilka är nycklarna till ett gott samarbete med OAJ på lokal nivå? När FSL:s ordförandekandidater möttes i debatt i Vasa var FSL:s förhållande till OAJ något som fick temperaturen att stiga.

Frågorna bottnar i den organisationsreform som är aktuell inom det finska lärarfacket. OAJ beskrivs ibland som ett lapptäcke. Många förbund och lärarkategorier har anslutit sig till organisationen under årens lopp och det har resulterat i en snårig organisation och en uppsjö av överlappande föreningar. Nu vill man skapa ett enklare mönster i lapptäcket.

FSL är en av de grundande medlemmarna av OAJ. Det är grundorsaken till att FSL har en särställning inom organisationen. FSL uppbär sin egen medlemsavgift, har ett eget medlemsregister, ansvarar för sin egen ekonomi och kan därmed ses som en självständig del av OAJ.

Vilken samarbetsform lokalt?

På senare år har en viss oro uppstått lokalt. OAJ har som ett led i att förenkla organisationen flaggat för så kallade A-föreningar. Det framgår ur den så kallade JÄKE-rapporten från 2016. Rapporten ligger som grund för OAJ:s organisationsreform.

En A-förening är en arbetsgivarspecifik förening som endast har personmedlemmar. Till exempel så att samtliga lärare inom en kommun hör till en och samma förening. FSL har meddelat man inte kan omfatta A-föreningar.

På många tvåspråkiga orter finns så kallade C-föreningar. Det är en övergripande förening för olika lärarföreningar. Där kan exempelvis FSL:s lärarföreningar ingå. Ett mellanting är B-föreningar, som kan ha både personer och föreningar som medlemmar. Frågan om behovet av ett centralt avtal för under vilka villkor FSL kan medverka i B-föreningarna seglade upp i debatten.

– Jag är orolig för vad OAJ:s organisationsförändring för med sig på lokal nivå. Idag har vi C-föreningar, men vad har vi i framtiden? Jag ser risken. Om vi inte får till stånd ett avtal kan det gå riktigt illa för oss. Vi kan bli uppätna av OAJ, sade Jeanette Lindroos.

Vi kan bli uppätna av OAJ .

– Jag är inte så ivrig på att skriva ett avtal. Just nu fungerar samarbetet ypperligt utan det och jag är rädd för att vi väcker en sovande björn, sade Pamela Leka.

– Vi är lite naiva om vi inte ser att här finns två organisationer inom samma organisation som har lite olika målsättningar. OAJ vill slimma sin organisation, minska antalet föreningar, och röra sig mot B, eller ännu hellre A-föreningar. FSL skulle gärna vara kvar i C-föreningar. Nu möts inte målsättningarna. Om OAJ vill förändra sin organisation kan vi inte bara sitta stilla i båten. Vi måste reagera. Och när förhandlingsklimatet är bra borde det inte vara något problem att säkerställa FSL:s roll. Jag tycker tex att man borde komma överens om vad FSL:s lokalföreningar skall betala för att vara medlem i en B-förening. Och lokalt finns det många som vill gå till A-föreningar, sade Jens Mattfolk.

Om OAJ vill förändra sin organisation kan vi inte bara sitta stilla i båten.

– Vi har en organisationsreform ”meneillä”. Det pågår förhandlingar om ett avtal. OAJ har inte som målsättning att äta upp FSL. Det är spöken man ser. Det är klart att om man enbart studerar dokument så kan man tro det. Om man analyserar dem kan man tro det. Men ordet ”meneillä” betyder att man håller på och förhandlar. Att vi skulle bli uppätna känns konstigt. I förrgår satt jag som ordförande för de allmänbildande lärarna (YSI, den största lärargruppen inom OAJ). Det är inte jag som har förtjänat den platsen. Det har FSL, som har ett enormt förtroende inom OAJ, sade Inger Damlin.

– Vi som var med då regionföreningar bildades vet vilken frustration det var innan vi fick ett avtal. Det var precis samma läge nu. Det är inte jag som förhandlar, det gör ordförande, men tanken är att man förhandlar tills vi har ett resultat som vi kan gå med på. Vi är inte naiva, vi kan vara trygga, fortsatte Damlin.

– I Pargas förs diskussioner mellan den svenska och finska sidan. Och förståelsen för FSL på lokal nivå är inte lika hög som den kanske är på central nivå, sade Jeanette Lindroos.

– Det är stor skillnad. På min egen lokalnivå har det fungerat hur bra som helst, sade Pamela Leka.

– På alla ställen där det fungerar bra skall vi bara köra på. Men vi måste ju också inse att det finns orter där vi är i kraftig minoritet och om majoriteten vill se en snabb förändring till en A-förening, då har vi ett problem inom FSL. Ett exempel är Lojo där vi står utanför det fackliga arbetet, sade Jens Mattfolk.

– Lojo kom före organisationsreformen och var ett stort misstag. Då du säger att du skulle få till stånd ett avtal, hur skulle du göra? Vad är det sittande ordförande inte gör? undrade Damlin.

– Jag skulle försöka få förhandlingarna i mål. Du säger att förhandlingar pågår, hur länge de har pågått vet jag inte. Men bra om de pågår. För lokalt känner man sig inte helt bekväma i sin situation, svarade Mattfolk.

Det finns ingen målsättning inom OAJ att vare sig äta upp eller tvinga oss in i en A-förening.


– Jag känner att vi diskuterar den här frågan för att en av ordförandekandidaterna är starkt förknippad med OAJ. Jag är lyhörd för den oro som finns men jag ser också att det är en farlig väg att göra det här till en stor sak inom vårt förbund. Förhandlingar pågår och man försöker beakta våra särdrag. Det finns ingen målsättning inom OAJ att vare sig äta upp eller tvinga oss in i en A-förening, sade Damlin.

Text: Mattias Fagerholm
Illustration: Sebastian Dahlström

Senaste artiklar