Utmaningarna är många – utbildningen är lösningen

IMG_6219
Katarina Murto vill att de finländska utbildningssatsningarna skall ligga på en nordisk nivå.

Utbildningens roll är helt central när det kommer till Finlands framtid. Det slog OAJ:s ordförande Katarina Murto fast när hon på Världslärardagen presenterade lärarfackets målsättningar och förhoppningar vad gäller vårens riksdagsval.

Det har varit lite hela havet stormar de senaste åren, inte bara hemma i Finland utan i hela världen. Bland annat en inflammerad arbetsmarknad, pandemin och kriget i Ukraina har satt det finländska samhället på prov. Och utmaningarna tar inte slut där. Ekonomiska bedömare förutspår tuffa ekonomiska tider framöver, vilket skenande energipriser och galopperande inflation är exempel på.

– Endast genom högklassig fostran, utbildning och forskning garanterar vi att finländarna har kapacitet att hitta lösningar på problemen, säger Katarina Murto.

I en värld med osäkra framtidsutsikter är trygghet nyckelordet, menar OAJ och lanserar inför valrörelsen mottot ” Vi bygger ett framtidssäkert Finland med utbildning”.

Finansieringen bristfällig

Mer konkret vill OAJ att nästa regering vidtar åtgärder för att höja utbildningens finansieringsnivå under regeringsperioden 2023-2027.

Den finländska utbildningen befinner sig nu vid en skiljeväg, menar Katarina Murto. I Finland uppnåddes länge utmärkta utbildningsresultat, trots blygsamma satsningar jämfört med våra referensländer. Men nu håller vi på att bli akterseglade. Finlands läranderesultat har försämrats och utbildningssatsningarna släpar efter om man till exempel ser till övriga Norden.

– Nivån på vår utbildningsfinansiering är helt ohållbar, säger Murto.

På sikt vill OAJ att utbildningens totalfinansiering skall höjas till samma nivå som i de övriga nordiska länderna.

– En konkret åtgärd är att använda de statliga bidrag som frigörs till följd av att åldersgrupperna krymper till fostran och utbildning.

Stora problem kräver omfattande åtgärder

Problemen inom den grundläggande utbildningen är stora och kräver därmed åtgärder av lite större kaliber, menar OAJ. Läranderesultaten har dalat sedan år 2006, visar bland annat Pisa-undersökningarna. I Pisa mått mätt har Finland tappat ett helt läsår vad gäller inlärningsresultat och andelen elever med mycket svaga inlärningsresultat har ökat drastiskt.

Den nedåtgående trenden är ingen nyhet och under flera regeringsperioder har man försökt vända på skutan. Lärarfacket OAJ konstaterar att problemen är så omfattande att riktningen inte går att ändra med exempelvis utvecklingsprojekt av olika slag. Det krävs strukturella förändringar.

Öka antalet timmar i grundskolan

Ett konkret förslag från lärarorganisationen är att utöka antalet veckotimmar med sex inom den grundläggande utbildningen. Genom detta skulle man stärka de grundläggande färdigheterna. Förslagsvis skulle man lokalt fatta beslut om hur det utökade timantalet skulle fördelas. Tanken är att fördjupa elevernas kunskap och därmed skulle någon nationell läroplansreform inte vara nödvändig. Enligt OAJ ligger prislappen för en utökad veckotimme i grundskolan på 6-8 miljoner euro.

Korrigera problemen med trestegsstödet

I takt med att andelen elever i behov av särskilt stöd ökar blir problemen med det så kallade trestegsstödet allt mer påtagliga. OAJ vill att alla elevers rätt till konkreta stödåtgärder skall tryggas genom tydligare lagstiftning. Till exempel vill man trygga rätten till specialundervisning genom en bindande lärardimensionering.

– Vi kan inte blunda för de problem som finns och vi måste hitta en lösning på dem. OAJ kan nog bjuda på lösningsmodeller, lovar Katarina Murto.