När tidningen Läraren träffade det norska lärarfackets strejkgeneral Turid Buan Øfsti i somras hade lärarstrejken i Norge nyss inletts i ganska blygsam skala. Den 20 juni tog Utdanningsforbundet ut 45 lärare i en skola i Bergen i strejk. Men redan då förutspådde Øfsti att strejken skulle komma att trappas upp vid skolstarten. Och det skedde mycket riktigt. I två repriser kring skolstarten tog man ut närmare 3000 lärare i strejk. Efter det har strejken ytterligare trappats upp och den 13 september går man in i den sjätte strejkvågen vilket innebär att totalt omkring 6500 norska lärare i 17 kommuner strejkar. Och lärarfacket har beredskap att ytterligare trappa upp, försäkrar Turid Buan Øfsti även då vi ses i september.
– Om det inte sker någonting i förhandlingarna är vi redo för upptrappning. När man hör arbetsgivarens uttalanden är det ingenting som tyder på att strejken avslutas den närmaste tiden, säger Øfsti, som sitter i Utdanningsförbundets centralstyrelse och också i förbundets strejkkommitté.
– Vi utvärderar fortlöpande situationen och orsaken till upptrappningen är att vi vill sätta ytterligare tryck på arbetsgivaren. Vi är beredda att vid behov ytterligare utvidga strejken, säger Hege Valås, viceordförande i Utdanningsforbundet
Lärarna har sämre löneutveckling än övriga kommunalt anställda
Orsaken till att de norska lärarna har tagit till strejkvapnet är att lärarna enligt Utdanningsforbundet under sex års tid har haft en sämre löneutveckling än övriga kommunalt anställda. En annan central fråga handlar om rekrytering. Antalet sökande till lärarutbildningarna har sjunkit för tredje året i rad och ca 16 000 lärare, eller var femte lärare, saknar lärarutbildning i Norge. Enligt lärarfacket är bristen på behöriga lärare något som arbetsgivaren inte tar på allvar.
– Vi vill stänga bakdörren för arbetsgivaren för att använda okvalificerade lärare i stället för utbildade lärare i skolorna, säger Valås.
Vill arbetsgivaren alltså göra det lättare att anställa obehöriga lärare?
– Det finns en öppning i dagens avtal som vi inte vill att arbetsgivaren skall missbruka.
Ingen ebb i strejkkassan
I Finland ges strejkvarsel för ett viss tidsintervall, d.v.s. man definierar när strejken börjar och när det slutar. Men i Norge ser det lite annorlunda ut. När man har varslat om strejk och inlett strejken så pågår den fram till att man har nått ett avtal. Det innebär att de lärare i Bergen som togs ut i strejk i juni nu har strejkat i 12 veckor.
Under vårens lärarstrejk i Finland betalade lärarfacken ut ett strejkbidrag på 180 euro per strejkdag. Summorna växte till miljonbelopp och belastade givetvis lärarorganisationernas ekonomi. I Norge kompenseras lärarna fullt ut
– Lärarnas lönebortfall täcks av oss. Vi övertar arbetsgivaransvaret för de strejkande, också löneutbetalningen, säger Turid Buan Øfsti.
Så ni ersätter till 100 procent lärarnas lönebortfall?
– Vi har en strejkfond som finansierar det, så lärarna lider ingen ekonomisk skada.
Hur länge har ni råd att strejka då?
– Läääänge! Vi har en stor fond. Det är inte ekonomin som avgör när strejken avslutas.
Löneutveckling i kommunsektorn i Norge 2017-2021
| År | Lärare | Övriga kommunalt anställda |
| 2017 | 2,3 procent | 2,6 procent |
| 2018 | 2,8 procent | 3,0 procent |
| 2019 | 3,0 procent | 3,7 procent |
| 2020 | 1,2 procent | 1,9 procent |
| 2021 | 2,3 procent | 2,8 procent |
Uppdatering 19.9.2022.
Utdanningsforbundet har utvidgat strejken 19.9 med 1800 lärare och därmed är nu ca 8100 norska lärare i strejk.
Text och foto: Mattias Fagerholm
