Både vid Åbo Akademi och Helsingfors universitet har FSL i samarbete med studerandeföreningen FSLF arrangerat How to get a lärarjobb där man riktar sig till studerande i slutskedet av sina studier som står i beråd att ta steget in i arbetslivet.
Under evenemanget vid Helsingfors universitet hade rektorerna Pia Silvander, Hoplaxskolan i Helsingfors, Mia Förars-Pöytäniemi, Dickursby skola i Vanda och Maria Tallberg, Kungsvägens skola i Sibbo vidtalats för att ge sina bästa tips men också för att svara på de studerandes frågor.
Vad gör ni som rektorer för att upprätthålla en god stämning i kollegiet, ville de blivande lärarna veta.
– Vi har informella träffar och aktiviteter efter skoltid. Till exempel har vi haft keramikeftermiddagar, sade Maria Tallberg.
– Hoplaxskolan har verksamhet på fem olika adresser så det är utmanande att skapa en vi-känsla. Men i slutet av februari hade vi en bingokväll, sade Pia Silvander.
– Människomötena i vardagen är det viktigaste, sade Mia Förars-Pöytäniemi.
Roffa inte åt dig övertimmar
Lönen intresserade också de blivande lärarna. Grundlönen för en klasslärare (utan dubbel behörighet) är med de senaste förhöjningarna några euro ifrån 3000 euro. Med övertimmar kan man sedan höja lönen en smula men rektorerna rekommenderade att man utgår från undervisningsskyldigheten och inte försöker roffa åt sig möjligast många timmar.
– För att göra ett så bra jobb som möjligt tror jag att man inte ska ha för många undervisningstimmar, sade Mia Förars-Pöytäniemi.
Frågan är nära förknippad med att orka med sitt arbete. Rektorerna var väl medvetna om att bördan ibland kan bli för stor.
– Då måste man försöka ta bort någon uppgift eller få in en resurslärare. Vi har alltid hittat någon lösning så att de flesta har lyckats komma tillbaka efter en längre sjukskrivning, sade Pia Silvander.
– Den vanligaste situationen som gör att man blir utmattad är om man har en utmanande elev. Det kommer nära och är väldigt tungt, sade Mia Förars-Pöytäniemi.
– Det finns inga patentlösningar. Det gäller att skräddarsy lösningar för de lärare vars ork tryter, sade Maria Tallberg.
Förars-Pöytäniemi uppmanade alla unga lärare att bokföra sin arbetstid. Det är ett bra sätt att svart på vitt se hur mycket man jobbar, sade hon. Men när förbundssekreterare Pocke Wikström frågade rektorerna om deras arbetstid räcker till skruvade alla tre på sig.
– Jag lever inte som jag lär, medgav Mia Förars-Pöytäniemi.
– Jag är bättre att ge råd om tidsanvändning än att själv följa det. Man kan jobba dygnet runt om man inte själv sätter gränser, sade Maria Tallberg.
Stor eller liten båt?
Också Tora Smeds, ämneslärare i fysik och matematik vid Hoplaxskolan, gav sina perspektiv på lärarjobbet. Hon har jobbat som lärare i Helsingfors sedan 1993.
– Överlev det första läraråret, löd Toras råd. Anmäl dig inte som frivillig till allt, du hinner nog. Man ska kanske inte åta sig klassföreståndarskap det första året.
Tora Smeds spekulerade i om man ska välja en stor eller liten arbetsgivare. Man kan göra en jämförelse till att röra sig till havs i en liten eller stor båt. En liten båt rör sig smidigt och är lätt att manövrera men det kan också gunga rejält vid oväder. En stor båt ändrar inte kurs så snabbt men är stabil när det blåser.
– Ett stort fartyg innebär många möjligheter, flikade Pia Silvander in. Hon jobbar alltså vid Finlands största arbetsgivare, Helsingfors stad.
Och vad gäller oron för att lärarjobben ska ta bli färre menade Silvander att det nog finns jobb i huvudstaden. Tåget börjar ha gått beträffande de ordinarie tjänsterna men tidsbundna jobb finns.
– Det är en ganska lång lista, sade Silvander.
Tora Smeds figurerade för övrigt som rätt nybliven lärare i tidningen Läraren år 1995. Då löd rubriken ”Tora är ung och entusiastisk”. Jag undrar om ivern fortfarande finns kvar, 30 år senare.
– Jag är nog ganska entusiastisk. Det är ett bra läsår och jag har ett liv utanför skolan.
Text och foto: Mattias Fagerholm
