Lärarnas undervisningsskyldighet (usk) är ett ständigt återkommande samtalsämne, inte minst i fackliga sammanhang. Usken varierar mellan 18 och 24 veckotimmar inom den grundläggande utbildningen och frågan lyder: Varför ska vissa lärarkategorier undervisa mera än andra? Det korta svaret på den frågan är att inom vissa läroämnen krävs en större mängd för- och efterarbete. Det gör att man har lite färre undervisningstimmar. I den bästa av skolvärldar landar ändå alla lärare ungefär på samma arbetsmängd totalt.

Men fungerar det så här i det riktiga livet? Det ville OAJ:s fullmäktige ha svar på 2021. Hur väl svarar usken på lärarnas arbetsmängd och arbetsbild, löd frågan.
Uppdraget gick till Opiskelun ja koulutuksen tutkimussäätiö Otus och forskaren Jukka-Pekka Jänkälä genomförde en dagboksundersökning under en veckas tid. 1833 godkända svar registrerades. Resultaten presenterades 2023 och enligt den första, något överraskande, tolkningen använde lärarna i stort sett lika mycket tid till för- och efterarbete oberoende av usk. Enligt detta skulle alltså usken inte fylla sin funktion i grundskolan. Låt oss dock genast betona att detta inte var resultatet när man senare tittade närmare på siffrorna.
Våren 2024 fattade nämligen OAJ beslut om att titta närmare på den data som man hade samlat in. Då låg fokus på att se vilka skillnader det fanns mellan lärare som var nya i branschen jämfört med mer garvade lärare beträffande antal övertimmar och hur man använder sin arbetstid.
Det visade sig att det inte fanns något samband mellan övertimmar och arbetserfarenhet och inte heller mellan erfarenhet och tid man sätter på för- och efterarbete. En erfaren lärare satte alltså inte mindre tid på för- och efterarbete jämför med den yngre kollegan.
Det som däremot stod klar var att det finns en skillnad mellan könen. Kvinnliga lärare jobbar mer fast de manliga har fler övertimmar.
I detta sammanhang tittande man också närmare på lärare som undervisar i flera läroämnen, till exempel klasslärare med dubbel behörighet och som fungerar som både klass- och ämneslärare. Den infallsvinkeln resulterade i en ny tolkning av resultaten. Den stora andelen klasslärare i undersökningen hade nämligen suddat ut gränserna mellan olika ämneslärare och förvrängt resultatet. Det visade sig att inom den grundläggande utbildningen korrelerade i själva verket en låg usk i regel med en större andel för- och efterarbete. Den slutsatsen hade man redan tidigare kommit till för gymnasiets del. Om man till exempel ser på gymnasielärare i modersmål och litteratur, med en usk på 16, fyller de med råge sin totala arbetstid under en arbetsvecka. I gymnasiet ligger usken mellan 16 och 21 veckotimmar.
I grundskolan ligger usk-spannet mellan 18 och 24. Här sticker till exempel de läroämnen med en usk på 23 ut. Hit hör realämnen som exempelvis historia. Här tenderar efterarbetet att skena i väg. Också för klasslärarna med en usk på 24 visar undersökningen att tiden för för- och efterarbete att inte vill räcka till, medan matematiklärarna med en usk på 21 ligger lite under den genomsnittliga tidsanvändningen under en vecka.
Värt att notera är att man i kartläggningen uttryckligen har sett på usken som inbegriper undervisningstimmarna, förarbetet, efterarbetet samt bedömningen. Allt det övriga arbetet som under årens lopp smugit sig in i läraryrket har lämnats utanför. Grundskolans ämneslärare och klasslärare använder i snitt 32,9h för arbetsuppgifter inom ramen för usken. Motsvarande siffra i gymnasiet är 35,4h.
En viss indikator på om usken fyller sin funktion är också mängden övertimmar. Klasslärarna har i snitt 1-2 övertimmar, medan lärarna med en usk på 18 i medeltal har 4 övertimmar. Möjligheten att ha övertimmar ger en fingervisning om arbetsmängden, och tydligt framstår att en lägre usk i regel ger möjligheter till en gynnsammare löneutveckling.
Låt oss återvända till ursprungsfrågan. Jämnar undervisningsskyldigheten ut skillnaderna i arbetsbilden mellan olika lärargrupper på ett korrekt sätt? Det korta och förenklade svaret på basis av OAJ:s undersökning är: Ja, hyfsat. Den totala tiden man lägger på undervisning skiljer sig inte speciellt mycket beroende på usk.
Men OAJ:s chefsekonom Mika Väisänen kommer ändå med en brasklapp. Det är också möjligt att lärarna undervisar det som usken ger vid handen och så fyller man på med för- och efterarbete så mycket som arbetsveckan tillåter. Dvs en lärare med hög usk använder mindre arbetstid för att planera sin undervisning helt enkelt eftersom arbetsdagen tar slut. Och en lärare med lägre usk har under en arbetsvecka kanske mer utrymme för planering och nyttjar möjligheten.
Tyck till om usken!
Hur ser du på uskens vara eller icke vara? Är systemet med undervisningsskyldigheter rättvist? Vilka för- och nackdelar finns med usken? Säg din åsikt i slutet av artikeln.
Undervisningsskyldighet för ämneslärare i grundskolan
Modersmålet och litteratur: 18
Det andra inhemska språket, främmande språk: 20
Matematik, fysik, kemi, bildkonst, musik: 21
Religion, livsåskådningskunskap, historia, samhällslära, huslig ekonomi, hälsokunskap, biologi, geografi: 23
Textilslöjd, teknisk slöjd, gymnastik, elevhandledning: 24
Övriga lärare inom den grundläggande utbildningen
Specialklasslärare: 22
Speciallärare: 24
Klasslärare: 24
Undervisningsskyldighet för ämneslärare i gymnasiet
Modersmålet och litteratur: 16
Det andra inhemska språket, främmande språk: 19
Matematik, fysik, kemi, bildkonst, musik: 20
Religion, filosofi, psykologi, livsåskådningskunskap, historia, samhällslära, hälsokunskap, biologi, geografi: 21
Studiehandledning, specialundervisning: 22
Gymnastik: 23
Text och foto: Mattias Fagerholm
Grafik: Chribbe Aarnio
Det allra vettigaste och rättvisaste beslutet skulle väl vara att sänka usken för de realämnen med högst usk för tillfället. Det att de med låg usk har mycket övertid visar ju klart att de inte fyller hela veckan med för- och efterarbete och det är otroligt orättvist både ur löneperspektiv men också med tanke på ork i arbetet. Själv klarar jag inte ens av att ha full usk undervisning då det blir för mycket! I vår skola (grundskola) har vi jobbat mycket med läroplanens mål och kriterier för bedömning och detta innebär att många realämneslärare (biologi, geografi, histora bl.a) jobbar ihjäl sig. För mångsidig bedömning räcker inte bara prov utan vi har otroliga mängder texter (labbrapporter, essäer, odlingsexperiment, undersökningar mm) att läsa och bedöma, för att inte tala om herbarium som är väldigt tidskrävande att utvärdera. Senaste åren har min och min kollegas ämnesplanering gått åt till att fundera hur vi kan minimera bedömningsbördan för oss, var vi kan knipa och förenkla – med detta sker ju på bekostnad av vad som skulle vara ändamålsenligt för eleverna och läroplanen. Känns tokigt att först ha jobbat med att göra bedömningen mångsidig och enligt läroplanens kriterier och nu ta ett steg tillbaka pga att tiden inte räcker till för att följa detta. Motiveringen att endast svl-lärare har mycket texter att läsa och bedöma känns otroligt uråldrigt och jag kan inte förstå att inte man redan gjort något för att jämna ut orättvisan i usken!
En viss indikator på om usken fyller sin funktion är också mängden övertimmar. Klasslärarna har i snitt 1-2 övertimmar, medan lärarna med en usk på 18 i medeltal har 4 övertimmar. Möjligheten att ha övertimmar ger en fingervisning om arbetsmängden, och tydligt framstår att en lägre usk i regel ger möjligheter till en gynnsammare löneutveckling.
Detta stycke visar klart att usk-systemet är skävt. Om det är möjligt att ha 4 övertimmar så är 18 usktimmar för lite för att fylla arbetsveckans timmar.
Om du har usk 24 är det så gott som omöjligt att ha 4 övertimmar och hinna både med planering och efterarbete.
Detta gör systemet orättvist. Övertimmarna höjer lönen för de som redan har högre lön ( ämneslärare i förhållande till klasslärare).
Jag håller helt med Väisänens brasklapp om att lärare fyller på med för- och efterarbete så mycket som möjligt. Förra läsåret antecknade jag allt mitt arbete. Sällan hade jag arbetsveckor under 42 h, ändå kände jag inte att jag hann med. Jag har en usk på 24 som speciallärare. Det är inte bara planeringstid, det är möte efter möte och inte de lättaste oc snabbaste heller. Inget som ges extra betalt för eller på annat sätt kompenseras.
Med både klasslärar- och speciallärarutbildning har jag rätt många studiepoäng. Men lönen är ändå betydligt lägre än en ämnes- eller gymnasielärares. När dessutom usken skiljer sig åt blir nog löneskillnaden väl stor. Men det visste jag ju när jag valde ville ålder jag ville undervisa…
Sänk usken för de med usk över 20. De med lägre usk har oftare fler övertimmar och övriga arbetsuppgifter.
Usken skapar nog en hel del huvudvärk. Då vi ser på den mångsidiga bedömningen som efterlyses och möjligheten till utveckling för elever och studerande i respektive ämne ställer det till problem. Som artikeln påpekar är det inte nödvändigtvis en indikator på att lärare med högre usk har mindre behov av för- och efterarbete bara för att de tidsmässigt inte överträder förväntad arbetstid.
Med en usk på 23 i realämnen och arbete i både grundskolan och gymnasiet kan jag påstå att jag mycket gärna skulle ha mer essäskrivning och faktiskt gå på djupet gällande vad som får det att gå från en ok-essä till en bra eller en utmärkt essä i just mina ämnen eller göra temabaserade textanalyser, men varifrån ska jag få den tiden? Istället balanserar man mellan bedömningskrav och läroplaner, differentiering och ork utan att nånsin få göra ett arbete man är stolt och kreativ inom. Mitt första år jobbade jag 80% och det var sådär lagom. Sen dess hinner man aldrig riktigt evaluera eller tänka om. Det är bara att mata på och klappa sig på axeln för ”good enough”.
Usken i sig är ett bra system. Men kanske det bör ses över. Att ha som i Sverige med personliga löner skulle skapa kaos och osund konkurrens. Hur länge har inte heller facket försökt få till ett system med helhetsarbetstid för lärarna, utan att lyckas. För det krävs att det tillkommer extra pengar utifrån, och det verkar det inte göra. Man måste gå på plus om man ska byta lönesystem. Så Usken ska vi säkert ha. Men jag känner igen mig i att man nu med allt extra jobb som har lagts på lärarna (åtgärdsprogram, utvecklingssamtal, möten, föräldrakontakter) inte har möjlighet att göra extraarbete (det här gällde när jag jobbade som speciallärare på högstadiet).
Jag jobbar som specialklasslärare. Min usk är 22.
Arbetsbelastningen borde verkligen harmoniseras. För jag räcker absolut inte till och stressen som kommer med min elevgrupp där variationerna är från A till Ö, räknas absolut inte in i arbetet.
Skolan är inte så som den såg ut när usk-systemet skapades. Den kan absolut ses över, men se till att det inte blir merarbete för lärarna. Vi är många som redan är på bristningsgränsen.
Det är mycket orättvist. Också för att inget säger att rektorn ska fråga ALLA om de vill ha övertimmar. En enda övertimme är redan lönsamt och känns inte som extremt mycket arbete.
Att klasslärare sätter en hel del tid på brev hem och kontakt med vårdnadshavare märks ingenstans och var inte med i undersökningen. Eller att du inte kan gå hem när du tänkte om nån tappat sin ena vinterstövel.
Undervisning i (kanske främst) religion och livsåskådning, men i vissa skolor också nybörjarfinska (eller mofi på helt svenska orter) kan kräva att du har elever från åk 1-6 på samma lektion. Med växelkurs har du då tre olika lärokurser att trolla fram på samma tid som de andra lärarna sköter EN lärokurs. Du kan ha färre elever, men det hjälper föga att de är bara 11 stycken om du ska undervisa enligt tvåans, fyrans och sexans lärokurs på 45 min. Har ingen tänkt på att det blir 15 min per lärokurs? Fyrorna får sin rella på max 15 min (betydligt mindre, för du har aldrig 45 min för undervisningen om lektionen är 45 min). Men fyrorna som har ev.luth har ca 38 min effektiv tid kanske. Plus att det stör koncentrationen att läraren pratar med de andra när du ska göra dina uppgifter. Det skulle aldrig tillåtas att man hade matematik med 1-6 (undantaget nån skärgårdsskola med 4 elever, men de finns ju knappast kvar) men att ha religion är inget problem?
Sen funkar inte ens växelkursen i rella/lk på åk 1-6 eftersom en årskurs har en dubbeltimme och den som man ska ha växelkurs med har bara enkel timme.
Om man har en sammansatt klass får man som klasslärare usken sänkt till 23. Det kompenserar absolut inte det merarbete som sammansatt klass innebär.
Att ha enskilda timmar med åk 1-6 eller åk 6-9 i samma grupp ger inte någon sänkt usk eller mera lön men du ska ändå förbereda för åk 1-2, för åk 3-4, för åk 5 som har en åvt och för åk 6 (som läser samma som åk 5 men har dubbelt mer tid).
Det kan vara svårt att få med ett skolgångsbiträde till lektionen. ”Du har ju så liten grupp och rella är inte så viktigt” (som mo och ma) Nä, men jag kanske har fyra olika modersmål utöver finska och svenska i gruppen. (Jag har delvis undervisat på engelska utan nån kompensation)
Det kom fram i undersökningen att kvinnor jobbar mer än män. Föga förvånande. Det har nog alla kvinnliga klasslärare som jobbat minst tre år insett. Rektorn kräver inte lika mycket av en manlig lärare, och inte föräldrarna heller. Han har en ”naturlig” auktoritet(!)
Sen har vi de avlönade och oavlönade extra uppgifterna. IT-ansvar, bibliotek, arbetsskydd, kontaktperson till x och y och z (mattelandet, församlingen osv) De två första är betalda. 1 åvt. Orättvisa 1: Det är 1 åvt oavsett om du sköter IT i ett hus med 40 eller 600 personer. Orättvisa 2: den som får IT- eller bibbaansvar får ofta sköta det många år i rad även om det finns andra intresserade. Du kan sköta det ordentligt eller göra nästan ingenting. Betalt får du ändå.
Resten får dela på de oavlönade uppdragen. Visst, de är mindre, men inte obefintliga.
Rättvist med usk? Nej!
Jag tycker man borde prata om mer än bara usk. En gruppstorlek på 28 elever ger betydligt mer arbete än en gruppstorlek på 10 (kontakt till hemmen, samtal om lärande, rätta prov/texter/rapporter mm).
Det är också orättvist att vissa arbetsuppgifter belönas med årsveckotimmar med andra inte ges någon som helst ersättning.
Och hur ser klassen ut? Finns det många elever med extrabehov, hur många olika differentieringar behöver planeras?
Om man själv har familj hemma och sluta sin arbetsdag efter 7,5/8h (som väl är rimligt) blir det inte mycket tid för differentiering, planera undervisning som tillfredsställer allas inlärningsbehov. Undervisningen blir på sin höjd ok och uppfyller ingalunda alla läroplanens krav, det finns det inte tid för och lönen är inte tillräckligt för att jobba mer än 40h/vecka (utan ordentlig matpaus eller kaffepauser, för vem hinner med sådant?)
Lönesystemet och arbetstiden borde förnyas!
Usken är ett förlegat system. T ex samhällskunskap är idag ständigt i förändring då världen omkring oss är föränderlig vilket kräver att man är på tårna om vad som hänt, till och med över natten.
Svenska är inte lika tungarbetat idag som tidigare och där borde usken höjas.
En utjämning så att 20 är nya normen för teoretiska ämnen vore lämpligt.
En skolas ledning har ju rätt att beordra lärare att vikariera sjukfrånvarande kollegor och de med låg usk får oftare vikariera, de kan ta på sig fler korgbaserade uppgifter mm vilket ger högre månadslön och på sikt högre pension. De med hög usk har inte den möjligheten.
Sänk USK-en och förläng gymnasiet till fyra år så det inte hela tiden är så ljuvligt bråttom. Först ska vi stressa sönder eleverna med en till synes allt större kurshelhet på samma utsatta tid och sen ska det stressas sönder läraren av samma orsak, eftersom det helt linje med brasklappen i artikeln kom fram, att vi lärare då förbereder oss allt sämre och inte skapar en fullgod lektionshelhet under den tid det finns till förfogande. Att inte komma förberedd är stressor. Att vilja det men inte kunna för att man även vill sova i något skede, är en stressor.
Vad förlorar vi egentligen på att trappa ner detta infernaliska tempo ett par hack? Och vad förlorar vi på att undervisa mindre per vecka under upp till 30% längre tidsspann? Hälften av eleverna som går ut gymnasiet har ju ändå inte en aning varför de är här? Skulle inte lite mer tid, mognad och möjlighet till eftertanke kunna påverka alla i presumptivt positiv riktning?
Uskens uppdelning har helt enkelt inte följt läroplanens krav. Realämnen har helt andra krav på bedömning idag än vad som antagligen ansågs tillräckligt när usken blev det rådande systemet. Med andra ord är det orättvist. Precis som andra påpekar ovan vill jag inte ha löneförhandlingar så som i Sverige, men det vore nog bra att ha fler möjligheter att göra någon sorts karriär, att fler typer av uppgifter kan ge pengar.
Systemet med helhetsarbetstid har jag testat då jag arbetat i Sverige. Jämfört med Finland så fyller skolorna i Sverige tiden med extra möten och planeringstid som uppenbarligen inte ger något resultat om vi ska se till Pisa-resultaten.
Jag tycker inte att usken är rättvis, det är inte rättvist att ämneslärare och klasslärare har så stora skillnader i usken. Jobbar själv som klasslärare och anser att klassläraren behöver betydligt fler timmar för för- och efterarbete, då man måste planera så många olika ämnen jämfört med en ämneslärare som har ett/två ämnen som hen kan fokusera på. Dessutom måste klassläraren hålla all kontakt med hemmet och ordna bedömningssamtal, dokumentera och följa upp elevernas stödinsatser osv. Tycker en rimlig usk för en klasslärare kunde vara 20.
Facket måtto – solidaritet och rättvisa
Idag samarbetar vi lärare i högstadiet över ämnesgränserna under temadagar och helhetsskapande veckor, men om du har få timmar i ditt schema så får du gå tidigare hem eller börja senare. Var finns rättvisan i detta?
Jag samarbetar med flera SVL lärare under läsåret beträffande läsning/skrivning/debatt och så gör vi bedömningen tillsammans. Här man kan säga att jobbet som reallärare liknar i mångt och mycket en språk och SVL lärares arbetsbild. Timlönen är inte lika. Är det rättvist?
Jag försöker uppfylla läroplanen i historia och samhällslära men det kräver mycket utvärderingar och korrigeringar. Jag jobbar nästan som en språklärare, men får ej lön som en sådan. I lärarrummen runt om i Finland slår det gnistor då usken kommer på tal. Bästa FSL, det gynnar inte kollegialiteten och solidaritet lider.
De som har högre usk har även fler grupper att ta hand om och bedöma samt föräldrar man ska wilma till. Detta wilmande har ökar explosionsartat de senaste fem åren? Har du färre klasser så betyder det en lägre stressfaktor. Hur rättvist är det?
Hur rättvist är det att lärargrupper med lägre usk kan ha fler övertidstimmar är vi med hög usk? Skulle OAJ eller FSL försöka ta reda på detta och publicera siffor för att visa på hur (o)rättvisan ser ut mellan de olika ämneslärarna beträffande övertid eller är det för känsligt?
Vi med högre usk kan och hinner inte jobba lika mycket för det gemensamma i skolan. Idag är ges mer och mer snabba belöningar och lokala potter till lärare som jobbar extra medan den “vanliga löneförhöjningen” är mindre. Realläraren hinner inte jobba lika mycket extra samt visa sig på styva linan för rektorn i diverse arbetsgrupper. Andra med lägre usk hinner. Hur rättvist är det?
Jag har många reallärare som ej är med i FSL eftersom ”OAJ är så fega” eller ”veka” och inte tar upp denna USK till förhandlingsbordet med kraft och vilja. Börja ens med några decimaler så som privatskolorna sannolikt kommer att få…
Förr tyckte jag att fackets måtto var solidaritet och rättvisa samt lika lön för lika arbete. Idag är det något annat. Usken som lärarfacket fastnat i är långt, långt från dagens demokratiska, inkluderande och jämlika skolvärld. GÖR NÅGOT!
Petter Wallenius
Sänkt USK för lärare med klassansvar? Tenderar sättas mycket jobb på klass- och ämneslärare med ansvar för en klass.
Usksystemet är en gammal kvarleva som borde ha begravts länge sedan. Årsarbetstid för hela lärarkåren vore det enda rätta om man verkligen ville synliggöra och skapa realistiska arbetsplaner över varje lärares arbete. Då skulle det i stället ligga på rektorn att göra årsarbetsplaner för varje lärare och då behöver hela arbetsbilden diskuteras inklusive utveckling, ansvarsuppgifter, kontakt till vårdnadshavare, möten etc. Ja, såklart skulle det skapa en ökad redovisningsbörda för lärare och ge merarbete åt rektorn men samtidigt skulle det skapa rättvisa gällande arbetstiden och samtidigt synliggöra arbetets mångfald.
Bra poäng Petter W. Tänkte på samma sak angående ämnesöverskridande temadagar.
Liknande ”lektioner” förekommer flera gånger per period. När vi ”övervakar” ett skådespel, bedömningstillfälle, författarbesök eller övriga tillställningar utanför ”normal” verksamhet, så gör vi det med olika lön för samma arbete. Någon avklarar 1/18 av arbetsveckan , medan någon annan gör 1/24 av arbetsveckan. Skillnaden är 25%. Jag får tre fjärdedelar i lön jmf med kollega, för samma arbete! Är det rättvist, jämställt eller jämlikt?
/Anttu
Undersök hur mycket tid olika lärarkategorier på olika stadier behöver lägga ner tid på föräldrakontakter, wilma, samarbete med elevvården och elevers nätverksmöten. Låt sedan resultaten påverka usken.
Varenda eviga gång jag frågar nån som på nått sätt har nått att göra med facket (mer än att man är medlem) om man kunde ta upp usk-frågan så får jag som svar nått i stil med att den rör vi inte. Frågan är för känslig! Någon kan ju få det sämre!
Jaha, men okej då. Så vi realämneslärare med hög usk ska fortsätta träta på med en arbetsdag mer i veckan än svl-lärare (som ofta kan ta övertid)? Hög usk betyder betydligt fler elever som ska bedömas mångsidigt, uppmärksammas på olika vis och kontakt med hem och andra instanser ökar.
Efter 15 år i högstadiet så har jag gjort precis som en tidigare skribent här skrev: börjar dra ner på kvalitén i undervisningen, färre uppgifter som bedöms, mindre feedback, inget mer stöd. Jag har inte ork eller tid!
Lärare med lägre usk må sitta på sina höga hästar och predika formativ bedömning, portfoliopedagogik, elevcentrerad undervisning m.m. Jag kan nog jag också, men inte med den där usk:en.
Jag kräver lägre usk! Och ja, jag är beredd att gå med på att andra ämnesgrupper får det sämre. Solidariteten är slut för länge sedan.
Jag nästan hoppas på att det i nästa ekonomiska depression blir arbetsgivarna som tar död på detta uråldriga system och harmoniserar undervisningen. För facket har nog haft sina chanser.
När jag började min karriär som utbildad biologilärare så frågade min löneräknare om det inte var bättre att söka vikariat som som outbildad lärare i svenska eftersom det gav en högre lön. Fortfarande efter snart 30 år så har jag ca 5 e mera per timme om jag vikarierar en lärare med låg usk än en med hög. Detta har våra vikarier genomskådat.
När man har hög usk har man ofta alla elever i en skola och skriver alla elevers utvecklingssamtal i skolan samt fyller i alla pedagogiska bedömningar som lyfts fram.
Det är också konstigt att i något ämne så kan det vara sju stycken elever och i andra ämnen 25. Det borde vara ett lönetillägg för varje elev som skall bedömas. Det är ju bedömningen som är det riktigt svåra och som man gruvar sig för, samt alla prov som skall bedömas. När man har stora grupper har man också ansvar för hemmasittande och andra satellitgrupper som skall ha ens material.
Ja, usken är föråldrad och orättvis, men från min arbetserfarenhet skulle jag säga att det är alla andra arbetsuppgifter som äter mest av ens tid (klassföreståndarskap, möten, differentiering etc.). Därför borde både usken ses över men även alla andra arbetsuppgifter. Som det nämndes tidigare, så vill vi verkligen inte följa i Sveriges fotspår med lönenivåer, men olika extra arbetsuppgifter borde ge extra lön. Till exempel Klasslärar/klassföreståndartillägget borde vara betydligt högre för att motsvara allt arbete som går åt till det! Har man en klass med extra stök eller stödbehov så går all ens tid till kontakt till hemmen och möten med elevvård osv. Och det tar direkt bort tid från ens egen planering och bedömning. Resultatet blir, som många nämner, att man drar ner på kvaliteten av undervisningen. Så borde det ju inte vara.
Jag har jobbat som klasslärare och vet hur mycket tid det krävs att planera så många olika ämnen. Jobbar nu som språklärare på högstadiet och tänkte först att det blir mindre jobb med lägre usk, men det har det de facto inte blivit. Som klasslärare hade jag fler ämnen att förbereda, men oftast samma klass i varje ämne (cirka 18–25 elever). Som språklärare har jag ett ämne att förbereda, men i tre årskurser och olika klasser och stort elevunderlag (cirka 150 elever) att bedöma. Kan säga att högar att rätta aldrig tar slut. Mängden att rätta är mycket högre som språklärare än som klasslärare. Dessutom är ju proven och provsvaren längre på högstadiet än på lågstadiet. Jag minns hur skönt det var att rätta matematikprov i jämförelse med engelskaprov eller historieprov, som tog en evighet. Då tar det ännu längre på högstadienivå.
Så jag kan verkligen se hur usken har haft sin ”tanke bakom” då i tiderna, men förstår också att världen och läraryrket har ändrat så mycket sen den togs i bruk. Jag håller absolut med att klasslärares och realämneslärares usk borde sänkas eftersom det är mycket för- och efterarbete även för er. Men börjar man höja andras usk så blir det ett helvete. Arbetsbördan har ju ökat för oss alla under årens lopp! Det är omöjligt för andra att sätta sig in i någon annans arbetsbild och påstå att hen jobbar mindre för att hen har lägre usk. Jag undervisar inte i SVL och kan inte påstå att de jobbar mindre än mig själv. Jag kan bara utgå från min egen arbetsbild och är jag helt ärlig så räcker inte min arbetstid till heller för att uppnå alla krav och att ha en god undervisning. Ibland får det bara bli ”good enough” även för mig. Det visar ju på att arbetsbördan är alldeles för hög överlag för lärarna, vilket det ju har tjatats om redan länge…
Det är jätteknepigt med usken och andra arbetsuppgifter eftersom det varierar också så mycket från skola till skola och hur arbetsgivaren styr upp folks timmar osv. Till exempel i en stor grundskola kan klassläraren ”skippa” de ämnen hen inte är bekväm med att undervisa eftersom en ämneslärare finns i det ämnet, medan i en liten skola hamnar man undervisa precis alla ämnen och även sammansatta grupper med olika läromedel om vartannat. Ju mer man gräver, desto mer orättvisor hittar man. Därför borde både usken och alla andra belastande faktorer och arbetsuppgifter ses över. Vad lösningen är det vet jag inte, men en mer omfattande undersökning borde göras ute på fältet. Kunde man skugga olika lärargrupper i olika skolformer kanske för att föra bok i stället för att skicka ut enkäter om arbetsbördan. Folk ser oftast bara sin egen situation, men har mycket åsikter om andras arbetstid. Som exempel kan jag lyfta fram att jag spontant kan tycka att matematiklärare säkert har jätteliten arbetsmängd med att planera och rätta prov. Men det är bara den bild jag har av deras ämne. I själva verket vet jag ju inget om hur det är att undervisa matematik i högre klasser och hur lång tid det tar att rätta. Kanske de har det lättare än oss andra eller så har de det inte.
Dra ner på allas arbetsbörda genom färre extra uppgifter, dokumentation och onödiga möten. Testa att sänka usken med 1h (2h för klasslärare och realämnen) under en testperiod och se om det gör någon skillnad. Dela klassföreståndaruppgifter på två lärare i stället för en eller kunde skolcoacher vara mer involverade i klassföreståndaruppgifterna… Alternativ finns. Börja någonstans…