Lärarnas undervisningsskyldighet (usk) är ett ständigt återkommande samtalsämne, inte minst i fackliga sammanhang. Usken varierar mellan 18 och 24 veckotimmar inom den grundläggande utbildningen och frågan lyder: Varför ska vissa lärarkategorier undervisa mera än andra? Det korta svaret på den frågan är att inom vissa läroämnen krävs en större mängd för- och efterarbete. Det gör att man har lite färre undervisningstimmar. I den bästa av skolvärldar landar ändå alla lärare ungefär på samma arbetsmängd totalt.
Men fungerar det så här i det riktiga livet? Det ville OAJ:s fullmäktige ha svar på 2021. Hur väl svarar usken på lärarnas arbetsmängd och arbetsbild, löd frågan.
Uppdraget gick till Opiskelun ja koulutuksen tutkimussäätiö Otus och forskaren Jukka-Pekka Jänkälä genomförde en dagboksundersökning under en veckas tid. 1833 godkända svar registrerades. Resultaten presenterades 2023 och enligt den första, något överraskande, tolkningen använde lärarna i stort sett lika mycket tid till för- och efterarbete oberoende av usk. Enligt detta skulle alltså usken inte fylla sin funktion i grundskolan. Låt oss dock genast betona att detta inte var resultatet när man senare tittade närmare på siffrorna.
Våren 2024 fattade nämligen OAJ beslut om att titta närmare på den data som man hade samlat in. Då låg fokus på att se vilka skillnader det fanns mellan lärare som var nya i branschen jämfört med mer garvade lärare beträffande antal övertimmar och hur man använder sin arbetstid.
Det visade sig att det inte fanns något samband mellan övertimmar och arbetserfarenhet och inte heller mellan erfarenhet och tid man sätter på för- och efterarbete. En erfaren lärare satte alltså inte mindre tid på för- och efterarbete jämför med den yngre kollegan.
Det som däremot stod klar var att det finns en skillnad mellan könen. Kvinnliga lärare jobbar mer fast de manliga har fler övertimmar.
I detta sammanhang tittande man också närmare på lärare som undervisar i flera läroämnen, till exempel klasslärare med dubbel behörighet och som fungerar som både klass- och ämneslärare. Den infallsvinkeln resulterade i en ny tolkning av resultaten. Den stora andelen klasslärare i undersökningen hade nämligen suddat ut gränserna mellan olika ämneslärare och förvrängt resultatet. Det visade sig att inom den grundläggande utbildningen korrelerade i själva verket en låg usk i regel med en större andel för- och efterarbete. Den slutsatsen hade man redan tidigare kommit till för gymnasiets del. Om man till exempel ser på gymnasielärare i modersmål och litteratur, med en usk på 16, fyller de med råge sin totala arbetstid under en arbetsvecka. I gymnasiet ligger usken mellan 16 och 21 veckotimmar.
I grundskolan ligger usk-spannet mellan 18 och 24. Här sticker till exempel de läroämnen med en usk på 23 ut. Hit hör realämnen som exempelvis historia. Här tenderar efterarbetet att skena i väg. Också för klasslärarna med en usk på 24 visar undersökningen att tiden för för- och efterarbete att inte vill räcka till, medan matematiklärarna med en usk på 21 ligger lite under den genomsnittliga tidsanvändningen under en vecka.
Värt att notera är att man i kartläggningen uttryckligen har sett på usken som inbegriper undervisningstimmarna, förarbetet, efterarbetet samt bedömningen. Allt det övriga arbetet som under årens lopp smugit sig in i läraryrket har lämnats utanför. Grundskolans ämneslärare och klasslärare använder i snitt 32,9h för arbetsuppgifter inom ramen för usken. Motsvarande siffra i gymnasiet är 35,4h.
En viss indikator på om usken fyller sin funktion är också mängden övertimmar. Klasslärarna har i snitt 1-2 övertimmar, medan lärarna med en usk på 18 i medeltal har 4 övertimmar. Möjligheten att ha övertimmar ger en fingervisning om arbetsmängden, och tydligt framstår att en lägre usk i regel ger möjligheter till en gynnsammare löneutveckling.
Låt oss återvända till ursprungsfrågan. Jämnar undervisningsskyldigheten ut skillnaderna i arbetsbilden mellan olika lärargrupper på ett korrekt sätt? Det korta och förenklade svaret på basis av OAJ:s undersökning är: Ja, hyfsat. Den totala tiden man lägger på undervisning skiljer sig inte speciellt mycket beroende på usk.
Men OAJ:s chefsekonom Mika Väisänen kommer ändå med en brasklapp. Det är också möjligt att lärarna undervisar det som usken ger vid handen och så fyller man på med för- och efterarbete så mycket som arbetsveckan tillåter. Dvs en lärare med hög usk använder mindre arbetstid för att planera sin undervisning helt enkelt eftersom arbetsdagen tar slut. Och en lärare med lägre usk har under en arbetsvecka kanske mer utrymme för planering och nyttjar möjligheten.
Tyck till om usken!
Hur ser du på uskens vara eller icke vara? Är systemet med undervisningsskyldigheter rättvist? Vilka för- och nackdelar finns med usken? Säg din åsikt i slutet av artikeln.
Undervisningsskyldighet för ämneslärare i grundskolan
Modersmålet och litteratur: 18
Det andra inhemska språket, främmande språk: 20
Matematik, fysik, kemi, bildkonst, musik: 21
Religion, livsåskådningskunskap, historia, samhällslära, huslig ekonomi, hälsokunskap, biologi, geografi: 23
Textilslöjd, teknisk slöjd, gymnastik, elevhandledning: 24
Övriga lärare inom den grundläggande utbildningen
Specialklasslärare: 22
Speciallärare: 24
Klasslärare: 24
Undervisningsskyldighet för ämneslärare i gymnasiet
Modersmålet och litteratur: 16
Det andra inhemska språket, främmande språk: 19
Matematik, fysik, kemi, bildkonst, musik: 20
Religion, filosofi, psykologi, livsåskådningskunskap, historia, samhällslära, hälsokunskap, biologi, geografi: 21
Studiehandledning, specialundervisning: 22
Gymnastik: 23
Text och foto: Mattias Fagerholm
Grafik: Chribbe Aarnio
Lämna ett svar