En ombudsman för skolan

uffe eriksson
Ulf Eriksson har varit skolombud i Höjdens skola sedan 2016.

Ulf Eriksson har sedan 2016 varit skolombud i Höjdens skola i Tenala. Han trivs med uppgiften och hoppas på en regelbunden skolombudsutbildning i framtiden.

– Under de år jag varit skolombud har uppgiften förenklats i och med att den blivande medlemmen nu själv skall fylla i en elektronisk medlemsansökan och sända in den för godkännande.

– Förr var det skolombudets uppgift att hålla reda på blanketten och få den tillbaka ifylld och sedan skicka in den för godkännande. Skolombudet hade då en aktivare roll. Nu handlar det om att påminna om att fylla i blanketten.

Skolombudets viktigaste uppgifter är förutom att försöka få de nya lärarna att skriva in sig i FSL:s lärarförening och därigenom också i FSL också att se till att lärare som byter arbetsgivare ändrar sina uppgifter och byter förening.

– Jag skickar också vidare den information som kommer från vår lokala lärarförening, Raseborgs lärarförening.

– Jag får också nyhetsbrevet från FSL och skickar det till alla FSL-medlemmar i Höjdens skola.

Höjdens skola har ungefär tjugo lärare. Hur lätt är det att få nyblivna lärare med i facket?

– Det är inte svårt. Jag upplever att det finns en stark tradition att gå med i FSL. Jag har aldrig stött på ett motstånd, så att någon har velat bli utanför.

Enligt Ulf Eriksson är läget likadant i de övriga skolorna i Raseborg.

FSL uppmärksammar just nu skolombuden och sänder till exempel ut muggar med texten ”Jag är ditt skolombud” till skolombuden. Vad önskar du dig av FSL:s beslutsfattare?

– Då jag år 2016 tog över uppgiften som skolombud av min kollega som blev pensionerad ordnades det en utbildning i Raseborg för alla skolombud, både gamla och nya. Jag tycker att det regelbundet kunde ordnas motsvarande så att skolombuden kunde fräscha upp sin kunskap.

Då deltog också personal från FSL:s kansli.

Finns det uppgifter som du tycker skolombuden kunde få, förutom det de gör nu?

– Jag trivs ganska bra som det är nu, skrattar Ulf Eriksson.

Att vara skolombud gör att Ulf håller sig a jour med fackliga nyheter.

– Fast jag inte sitter i vår lokala lärarförenings styrelse får jag ju som skolombud och representant för facket frågor om aktuella saker.

Vilken sorts frågor är de vanligaste?

– Ofta handlar det om huruvida arbetsuppgifter hör till jobbet eller om läraren borde få extra ersättning för dem.

– Också frågor som berör lönen är vanliga. Alla har inte så bra koll på detaljerna i lönesättningen; vad de får betalt för och vad de egentligen har rätt till. Lärarlönen är ganska komplicerat uppbyggd.

– Det finns också i lokala avtal överenskommelser om extra ersättningar för uppgifter, och då gäller det att hålla koll på att de ersättningarna faktiskt betalas ut.

Känner du att du har bra koll på avtalsfrågor?

– Relativt bra koll har jag, men är jag osäker kollar jag upp ärendet, antingen lokalt eller genom att ta kontakt med FSL:s kansli.

När intervjun görs har samarbetsförhandlingar dagen innan inletts i Raseborg, och Ulf Eriksson har inte någon fingertoppskänsla vad de utmynnar i. Men han hoppas ju naturligtvis att lärarna inte berörs av eventuella sparåtgärder. Raseborg har varit en bra stad att jobba i och för, säger han.

– Med tanke på vilket arbete lärarnas gjorde i våras inför och under distansundervisningen hoppas jag att beslutsfattarna inser vilken resurs vi är och att vi är villiga att göra extra arbete då det krävs.

Och att arbetet fortsätter med stor intensitet skriver också Ulf Eriksson under. Det finns luckor i skolgången som nu måste fyllas.

– Vi har lyckligtvis fått anställa en extra resurslärare i vår skola, en ”coronalärare” för de statliga stödpengarna. Jag hoppas att staden inte permitterar sin personal så att stödpengarna måste betalas tillbaka.

Ulf Eriksson är ämneslärare i historia och samhällslära i åk 7–9, men har också religion och elevhandledning.

Som elevhandledare ser du säkert effekterna av och reaktionerna på perioden med distansundervisning i våras.

– Jo, och det är tudelat. Det finns både de elever som tyckte det var befriande att jobba hemma, att det gick både snabbare och lättare och de elever som tyvärr blev efter och som skulle ha behövt extra stöd. För vissa elever ordnade vi faktiskt en möjlighet att komma till skolan också på våren och få stödundervisning, säger Ulf Eriksson, och tar en klunk av kaffet i sin skolombudsmugg.

Text och foto: Tom Ahlfors

Läs också vad förbundets ombudsman Jens Mattfolk säger om skolombudens roll här.

Senaste artiklar