– Jag gillar att undervisa, men det här jobbet har nog förändrats på tio år. Man brukar säga att de första åren som lärare är de tyngsta. Men jag tycker att de senaste åren har varit de tyngsta.
Kent Ketomäki jobbar vid Kottby lågstadieskola i Helsingfors. Han är fackligt aktiv och ordförande för Helsingfors svenska lärarförening. När Ketomäki drar sig till minnes hur det var när han inledde sin lärarbana kan han konstatera att arbetsbilden har förändrats en hel del.
– När jag började hade vi lärarmöte en gång i månaden. Det egna lärarteamet hade möte då när det behövdes. Arbetstiden utanför undervisningsskyldigheten användes till planering, efterarbete och kontakt med hemmen. Man hade tid att utveckla sin egen undervisning och skapa innehåll, säger Ketomäki.
Det fanns tid att utveckla sin egen undervisning och skapa innehåll.
Den lärarvardag Ketomäki beskriver idag ser annorlunda ut. Påtagligt är att han i allt större utsträckning tillbringar sin arbetstid på möten av olika slag.
– När klockan är 16 inser man att det ännu finns prov att rätta och morgondagens undervisning att planera. Tiden för tankearbete har fallit bort. Jag gillar inte den utvecklingen.
Lön för mödan
Är du nöjd med din lön? Den frågan ställde FSL de finlandssvenska lärarna i en omfattande medlemsenkät. 63 procent av respondenterna svarade nej på den frågan. Resultatet är en klar förändring jämfört med den enkät som genomfördes år 2017. Då var 34 procent missnöjda med sin lön.
– För tio år sedan hade jag svarat ja, nu är svaret nej. Den tid man använde för jobbet då kändes rimlig, men nu upplever jag att den inte längre motsvarar den ersättning jag får.
– Man borde få betalt för det jobb man gör. Det kommer hela tiden till nya uppgifter men lönen är den samma. Nu är vi en situation där inte endast en löneförhöjning räcker, utan vi måste också begränsa arbetsmängden.
FSL:s kartläggning ger också vid handen att de finlandssvenska lärarna upplever att arbetsbördan har blivit större. Hela 94 procent av respondenterna uppger att arbetsmängden ökat de senaste fem åren.
Är gräset grönare på andra sidan?
Konkurrenskraftig lön är ett medel att slå vakt om kunnig personal. Därför är det slående att 29 procent av de finlandssvenska lärarna uppger att de planerar byta bransch. I FSL-kartläggningen framgår att det främst är klasslärarna som överväger branschbyte. Trenden syns tydligast i Nyland.
– Speciellt i huvudstadsregionen är det lättare att söka sig bort från yrket. Det finns fler möjligheter och jag har känslan av att det är en större omsättning här.
Bland de lärare som planerar branschbyte är det två faktorer som seglar upp som de främsta orsakerna. Arbetsbelastningen är för stor och lönen är för låg.
– Jag lever i ett hushåll med två lärarlöner. Med den prisutveckling vi har i Helsingfors, både vad gäller levnadskostnaderna överlag men i synnerhet boendet, så snart kommer nog ribban emot. Det går inte ekonomiskt ihop. Om boendekostnaderna börjar vara hälften av inkomsterna, så är det inte okej.
Går du i branschbytartankar?
– Tanken har nog slagit mig, speciellt under coronatiden. Men så händer det något i en klassrumssituation då man tänker ”aj jo, det är därför jag tycker om det här”. Och så hittar man motivationen igen.
Vad är det som gör att du ibland funderar på att byta bransch?
– En dag frågade en elev av mig om jag hinner prata. Jag svarade: ”Nej, jag har ett möte.” I sådana situationer börjar man fundera. Kan vi ändra på det här eller skall man rösta med fötterna? Är gräset grönare någon annanstans? Om jag fortfarande hade samma frihet att skapa som jag upplevde att jag hade för tio år sedan så skulle jag inte tänka i de här banorna.
Strejkberedskap finns
Lärarnas tjänstekollektivavtal löpte ut i slutet av februari. Avtalsförhandlingarna har varit svåra, men Ketomäki har ändå en förhoppning om att slutresultatet ska bli gynnsamt.
– Jag hoppas på en löneförhöjning som rättar till tidigare avtalsrundors kompromisser. Om man ser på inflationen och vår löneutveckling så har köpkraften helt klart minskat.
Lätt kommer det ändå inte att bli. Förhandlingarna har kört fast och lärarfacket OAJ har varslat om strejk på flera orter. Också konfliktåtgärder i Helsingfors är nu aktuella.
– Om det är vad som behövs måste vi göra det. I ganska många år har vi sagt att någonting måste hända. Jag tror det finns stöd och förståelse, det här är något vi gör för en bättre framtid, säger Kent Ketomäki.
Text och foto: Mattias Fagerholm
Grafik: Chribbe Aarnio