Mankolan kolulu i Jyväskylä är en enhetsskola med omkring 700 elever. I våras avslutande man det treåriga försöket med årsarbetstid för lärarna. Försöket inleddes 2018 i sju lågstadieskolor i Helsingfors, Vanda och Lahtis. Följande läsår kom även Mankolan koulu med.
– Det var uppenbart att det behövdes ämneslärare i försöket, säger Turo Pakka. Han är själv slöjdlärare men undervisar endast en dag i veckan då han även är vicehuvudförtroendeman i Jyväskylä.
Mankolan koulu var redan år 2018 med i ett försök där man följde upp lärarnas arbetstid och det kändes därför naturligt att haka på årsarbetstidsförsöket. Ett 50-tal lärare har medverkat, största delen ämneslärare men också klasslärare och speciallärare. Även vikarier som jobbade på skolan i över ett halvt år har deltagit i försöket.
Ett sätt att begränsa arbetsmängden?
Kungstanken med försöket har varit att utreda om årsarbetstid kunde vara ett sätt att begränsa lärarnas arbetsmängd och synliggöra arbetsmoment som man inte får betalt för nu. Det påtalas ofta att den nuvarande undervisningsskyldigheten inte i tillräckligt i stor utsträckning ser till det arbete som sker utanför lektionstid, samtidigt som många lärare vittnar om att det uttryckligen är den biten som växer ohanterbart.
I försöket utgick man från en årsarbetstid på minst 1520 timmar. Arbetstiden är indelad i så kallad bunden och obunden tid. Den bundna tiden är exempelvis lektioner och samplanering. Den obundna tiden har varierat mellan 25 och 40 procent av arbetstiden. En låg undervisningsskyldighet innebär en större andel obunden tid.
Vid Mankolan koulu kunde man konstatera att den bundna arbetstiden var lätt att definiera, men vad som skulle ingå i den obundna tiden och hur många arbetstimmar som skulle reserveras för olika arbetsmoment var knepigare. I synnerhet i början var det kvalificerade gissningar som gällde.
– När vi planerade det tredje läsåret visste lärarna ganska bra hur mycket timmar de behövde för olika arbetsmoment, säger Pipsa Teerijoki, rektor vid Mankolan koulu
– Om man identifierade en utmanande grupp så kunde man inför nästa läsår reservera fler arbetstimmar för den lärare som var klassföreståndare, säger Turo Pakka.
– Mest har man kanske upplevt att helhetstimantalet på minst 1520 timmar har varit för högt, konstaterar Teerijoki.
För ungefär hälften av lärarna överskreds av timantalet. Högst antal arbetstimmar hade speciallärarna med närmare 1700 timmar.
Vad har ni gjort om årsarbetstimmarna har överskridit 1520?
– Om timmarna fanns i läsårsplanen var det lätt, för då hade vi budgeterat för en överskridning. Om timantalet överskreds under läsåret gjorde vi en ny plan och lade in fler timmar. Vi granskade planen vid vissa tidpunkter under läsåret för att se om den håller, säger Teerijoki
– Vi hade kommit överens om att med låg tröskel diskutera med förmannen om det såg ut att planen inte håller. Man kan inte efter påsk komma och säga att nu har jag överskridit mina timmar hela läsåret, säger Pakka.
Har de överskridande timmarna ersatts?
– Om din plan är 1520 h, men det förverkligade är 1560 h så skall du få betalt för dessa timmar, säger Teerijoki.
Turo Pakka konstaterar att man inte har haft ”piikki auki”, men lönekostnaderna har ökat med ca 4 procent i skolan i och med försöket. Vid andra försöksskolor till och med ännu mer.
Årsarbetstiden har synliggjort arbetet
Erfarenheterna från Mankolan koulu ger vid handen att man genom försöket har kunnat synliggöra delar av lärarnas arbete på ett annat sätt än tidigare.
– Vi har kunnat prata om sådana saker som vi aldrig tidigare har talat om. Till exempel hur mycket tid det går åt för olika projekt. Vad innebär det till exempel att vara med i ett Erasmus-projekt i Polen? Information, föräldramöten och penninginsamlingar tar många timmar i anspråk. I de här fallen har årsarbetstiden fungerat som bäst, säger Teerijoki.
– Projekt av olika slag har en tendens att skena iväg och vi talar lätt om hundratals arbetstimmar. Tidigare har vi inte alls följt med det här, säger Pakka.
– En av de bästa sakerna med försöket är att vi nu kan diskutera vad vi lägger vår arbetstid på. Före försöket talade vi endast om antalet undervisningstimmar. Men lärarjobbet är oändligt och svårt att begränsa och nu har vi kunnat sätta ord på olika arbetsuppgifter och rent av definiera hur många arbetstimmar som krävs för de olika uppgifterna, säger Teerijoki.
Arbetstid för att sköta skolans växthus
Sanna Penttinen är biologilärare vid Mankolan koulu. För henne har årsarbetstiden fungerat väl. Hon har exempelvis fått betalt för de timmar hon har satt på att driva skolans växthus.
– Årsarbetstid funkar bättre för vissa än för andra. Om man har mycket uppgifter i anslutning till undervisningen, som tex växthuset, kan man få tid för att sköta det, säger Penttinen.
– Försöket har synliggjort och förtydligat vad lärarjobbet består av och också blottat de smärtpunkter som finns. Jag hoppas innerligt att man noga analyserar den data vi har samlat in. Den här modellen funkar inte till alla delar, men det skulle vara viktigt att ta med sig erfarenheterna.
Inte kanslitid
En vanligen återkommande farhåga när det gäller årsarbetstid är att lärarna knyts till skolan under tjänstetid. Det skriver man ändå inte under vid Mankolan koulu.
– Lärarnas frihet har bevarats. Om jag har lektioner på förmiddagen så kan det hända att jag öppnar datorn först hemma på eftermiddagen, säger Penttinen.
– Inte har försöket kringskurit lärarnas självständighet, instämmer Pakka.
Ett annat orosmoment är att lärare skall bli tvungna att jämt och ständigt vara tvungna att hoppa in och vikariera kolleger som är borta.
– Vi har budgeterat 10 timmar för att vikariera. Men det här har väckt en del kritik, medger Teerijoki.
Vad är nästa steg?
Försöken med årsarbetstid är nu avslutade. Ursprungligen var det tänkt att försöket skulle pågå ända till 2023 men OAJ konstaterade att modellen som sådan inte lämpar sig för den grundläggande utbildningen. Samtidigt har problemen med lärarnas arbetstidsmodell inte försvunnit.
– Jag hoppas att vi genom det här försöket har insett betydelsen av att följa med lärarnas arbetstid och vilka element den består av. Om vi inte gör det så finns heller inga möjligheter att begränsa den, säger Turo Pakka.
Vilket är nästa steg i att utveckla lärarnas arbetstidssystem?
– Vi kan inte bli liggande i elden. Som organisation måste OAJ vara aktivt och ta initiativ. Men allt handlar till syvende och sist om pengar.
Så ser de finlandssvenska lärarna på årsarbetstid
Bland FSL:s medlemmar väcker tanken på att slopa undervisningsskyldigheten och gå in för någon form av årsarbetstid ingen större entusiasm. Rektorerna är mest positiva medan ämnes- och klasslärarna är mest avogt inställda. Ingen finlandssvensk skola har medverkat i försöken. Källa: FSL:s medlemsundersökning 2021.
Text och foto: Mattias Fagerholm
Grafik: Chribbe Aarnio
