Åland går in för konfessionslös religionsundervisning

Enligt den nu rådande kutymen både på Åland och på fastlandet deltar man i religionsundervisningen om man tillhör majoritetstron, dvs den lutherska kyrkan. Tillhör man inte den kyrkan erbjuds eleven livsåskådning, eller så kan man ordna med undervisning i den tro som eleven har.

Samma undervisning för alla oberoende av trossamfund

Konfessionslös religionsundervisning innebär att alla elever deltar i undervisningen oberoende av vilken kyrka de tillhör och också oberoende av om de hör till kyrkan eller inte. Det går man in för på Åland i och med den nya åländska grundskollagen som träder i kraft vid årsskiftet 2021.

– På det här sättet blir religionsundervisningen likvärdig, precis som alla andra ämnen. Vi skall ha likvärdig undervisning för alla elever i alla ämnen, säger Sune Alén.

Redan nu skall ju religionsundervisningen var konfessionslös, dvs den skall inte utgå från en viss tro. Så var klämmer skon?

– Problemet är att du kan välja om du deltar i den religionsundervisning som skolan ger. Inte får man till exempel heller välja bort biologin. Alla elever går på biologilektionerna utan att blinka. Ändå står det i läroplanen att biologin bygger på darwinismen. Men om jag är kreationist och inte tror på darwinismen? Inte kan en vårdnadshavare trots det kräva en undervisning som inte bygger på evolutionsteorin.

– Vi skall inte ha en smygvalbarhet. Det skall vi inte hålla på med, grundskolan skall ge grunderna.

Varför ducka för kristendomen i livsåskådningen?

I och med den konfessionslösa religionsundervisningen kommer man att frångå undervisningen i livsåskådning. Sune har även undervisat i livsåskådning, men är nöjd med att ämnet försvinner.

– Man har fått vara synnerligen aktsam att kristendomen inte kommer in i undervisningen. Det är också lite konstigt då vi lever i ett samhälle som genomsyras av kristna värderingar.

Religionsfrihet inget argument

Alén har varit en pådrivande kraft för att göra religionsundervisningen konfessionslös, och nu är tiden mogen att ta det steget på Åland. En bidragande orsak är att landskapet har blivit betydligt mer mångkulturellt sedan den föregående läroplanen skrevs.

Sune konstaterar att en uppsjö av alternativa läroplaner har utvecklats på grund av olika religionstillhörighet. Det har han ingen förståelse för.

– Många säger att det handlar om religionsfrihet. Men för mig är religionsfrihet att man inte skall vara rädd för vad andra tänker och tycker. När jag vet hur det förhåller sig för andra människor kan jag uppnå en riktig frihet. Jag tycker att vi skall inkludera, inte exkludera.

– Om man utgående från den konfession man har får en egen läroplan så är det för mycket fokus på tro. Det vill vi komma bort ifrån.

Har religionsundervisningen av idag för starka inslag av kristendom?

– Nej, det tycker jag inte. Jag och mina kolleger poängterar inte kristendomen.

Dagens undervisning i religion är i den meningen redan konfessionslös. Hur kommer undervisningen att förändras på Åland?

– Vi kommer att få mera inslag av hur andra religioner, andra grupper, andra människor från olika kulturer tänker. Vi kommer att jämföra mera. Ett av de viktigaste orden idag är förståelse. Vi lever i en värld där religionsundervisningen måste ge verktyg för förståelse.

Berikande – inte urvattnat

Sune Alén ser ingen risk i att den konfessionslösa religionsundervisningen skall bli urvattnad då man eventuellt får plocka bort element som kan upplevas som stötande för elever tillhörande vissa trossamfund.

– Det blir flera plantor att vattna. Det finns flera växter som behöver näring. Nu fokuserar vi inte längre på en enda stor blomma. Det finns andra växter i världen också. Undervisningen blir inte urvattnad, den blir berikande.

Text och foto: Mattias Fagerholm