Regeringens svar på Finlands ras i Pisaundersökningen var att inom den grundläggande utbildningen utöka antalet årsveckotimmar med tre. Från och med den 1.8.2025 ska undervisningen i modersmål och litteratur samt i matematik utökas med en årsveckotimme i åk 1–2, och i årskurs 3–6 utökas undervisningen i modersmål med en årsveckotimme.
– Genom att öka antalet årsveckotimmar ger vi eleverna mer tid för övning och lärarna arbetsro. Vi måste se till att alla unga har tillräckliga grundläggande färdigheter, det vill säga lär sig läsa, skriva och räkna, sade Anna-Maja Henriksson.
Bakom det ökade timantalet var alltså nedgången i kunskapsnivån har som observerats i nationella och internationella undersökningar. Antalet elever med svaga kunskaper har ökat klart vad gäller läsfärdighet, matematik och naturvetenskap. Många lärare välkomnade regeringens besked.
– Vi jublade i lärarrummet över att regeringen äntligen gör någonting konkret, säger Gabriella Byman, som är vicerektor vid Dalsbruks skola och också ordförande för Kimitobygdens lärare.
Glädjen övergick dock snart i besvikelse. Beskedet är nämligen att det inte blir några tilläggstimmar överhuvudtaget i Kimito.
– Vi har tidigare haft mera timmar än vad det har krävts. Och därför fanns det nu inte behov att öka det totala antalet timmar eftersom vi med några justeringar kunde svara på regeringens vilja, meddelar Marjaana Hoikkala, bildningschef på Kimitoön.
De justeringar som bildningschefen syftar på innebär att antalet årsveckotimmar i modersmål utökas med två, men samtidigt minskar man antalet matematiklektioner lika mycket.
– Kimito har varit en utbildningsvänlig kommun men nu har man inte hörsammat regeringens vilja. Besvikelsen är enorm, säger Byman.
I Kimito, och i många andra glesbygdskommuner, kan skolskjutsarna bli ett problem om antalet timmar ska utökas. Gabriella Byman presenterade också ett förslag där man hade kunnat utöka timantalet utan att det tillkommit skjutskostnader, men beslutsfattarna tog det inte till sig.
– Vi hade fått en timme till ganska enkelt, men svaret var att vi har tillräckligt med timmar, säger hon.
”Vi uppfyller redan kravet”
Kimito är inte den enda kommunen där man säger att man redan nu uppfyller regeringens vilja. I Esbo har man haft fler timmar än vad timfördelningen kräver och tilläggstimmar är därmed knappast aktuella.
– Vi har haft över minimiantalet i många år. Tilläggstimmarna är en bra sak, och det har våra politiker också tyckt. Om det blir ytterligare fler timmar är ett politiskt beslut, säger Barbro Högström, direktör för svenska bildningstjänster i Esbo.
Också i Kyrkslätt har man haft extra timmar och timantalet kommer inte att utökas trots regeringens satsning. Det har svenska nämnden för fostran och utbildning slagit fast.
– Det kommer inte att erbjudas överloppstimmar i Kyrkslätt nästa läsår, dock lagstadgat timantal, skriver utbildningschef Ulrika Willför-Nyman per e-post.
Också i Hangö uppger man att man redan uppfyller regeringens krav, och tilläggstimmar är inte att vänta.
– Vi har redan 22 veckotimmar för eleverna i åk 1 och 2, och fortsätter med det. Vi gör dock en omändring så att vi utökar matematiken på bekostnad av något annat ämne. Totalt har vi 234 årsveckotimmar för hela grundundervisningen vilket är klart högre än minimikravet, uppger Karl-Erik Gustafsson, bildningsdirektör i Hangö.
Inte heller i Borgå kan eleverna förvänta sig ett utökat timantal nästa läsår.
– Vi har tagit ett principbeslut om att den svenska eleven i Borgå efter att lagen trätt i kraft har minimiantaltimmar. Vi kommer alltså inte att utöka antalet timmar från vad vi har idag, med samma mängd som regeringens tilläggstimmar, säger Rikard Lindström, direktör för grundläggande utbildning och gymnasieutbildning i Borgå.
Visst finns det också kommuner där antalet undervisningstimmar de facto också ökar, även om det är en smula blygsamt. I Vörå blir det totalt sett en tilläggstimme, i åk 1 ökar timantalet från 20 till 21.
Också i Pargas utökas timantalet med en veckotimme. I nuläget ligger staden två veckotimmar över minimigränsen och en tilläggstimme krävs för att uppfylla regeringens nya minimikrav.
I Närpes är planen att utöka årsveckotimmarna med två timmar i både åk 1 och 2. Det sker dock enligt förslaget på bekostnad av de praktiska ämnena i åk 6 (2 årsveckotimmar).
– Där vi har haft betydligt fler timmar än de nationella grunderna förutsätter, skriver bildningsdirektör Åsa Snickars. Närpes har en generös timplan som inte borde kunna leda till missnöje hos någon.
I Pedersöre kommer antalet årsveckotimmar att öka med tre jämfört med detta läsår och då kommer man också att ligga över minimiantalet, meddelar utbildningsdirektör Rolf Sundqvist.
Viktig tilläggssatsning?
De kommuner som i dagsläget ligger på miniminivå måste givetvis följa förändringen i förordningen och utöka antalet veckotimmar. Men bland de kommuner som från tidigare har haft ett högre antal timmar är intresset för att göra en tilläggssatsning rätt litet. I praktiken verkar regeringens nya golv också fungera som tak. Detta trots att regeringen går in med ca 8,6 miljoner år 2025 och 20,6 miljoner från och med år 2026. Många kommuner som redan ”uppfyller kravet” tackar och tar emot finansiering men utökar inte timantalet. I de fallen uteblir effekten av den ”viktiga tilläggssatsning” som minister Henriksson beskrev det. Hur förhåller man sig vid Undervisnings- och kulturministeriet till detta och hur kan man garantera att satsningen verkligen blir en tilläggssatsning? Frågan går till regeringsråd Anne-Mari Brisson vid UKM.
– Om en kommun tidigare frivilligt i vissa ämnen har haft fler undervisningstimmar än vad timfördelningen kräver och nu vill dra ner på dem är det ingenting som ministeriet kan göra någonting åt. Det är helt och hållet kommunens beslut, säger Brisson.
– Men nu då man i förordningen utökar antalet minimitimmar kan man ändå tänka att jämlikheten mellan elever i olika kommuner ökar.
OAJ:s uppfattning är att då kommunekonomin har varit ansträngd är trenden att kommunerna har blivit återhållsamma med ”egna” timmar. I den meningen är regeringens förhöjning välkommen. Men det finns inga garantier för att den totala mängden timmar kommer att utökas.
– Om kommunerna har haft timmar som överstiger minimigränsen och nu drar bort dem så är det en plus minus noll lösning, säger OAJ:s ordförande Katarina Murto.
Det som skulle vara regeringens recept mot Pisanedgången blir i så fall något av ett slag i luften. FSL ser inte med blida ögon på de tvåspråkiga kommuner som står på bromsen.
– Det är inte regeringens intension att kommunerna ska spara i timfördelningen, säger FSL:s ordförande Inger Damlin. Men dessvärre finns det kommuner som ser timmarna som en sparåtgärd.
Regeringens ambition var god men om det resulterar i ett nollsummespel kan man knappast heller förvänta sig att kunskapsnivån ska stiga.
– Trots att vi har haft över minimiantalet timmar så inte har vi haft ett bra Pisaresultat på Kimitoön, säger Gabriella Byman.
Text: Mattias Fagerholm
Illustration: Sebastian Dahlström
