-Det är skäl att komma ihåg att resultaten har sjunkit i två decennier. Det är inte lätt att bryta trenden, men inte är det heller omöjligt. Utvecklingen måste vändas. Det här är vårt gemensamma mål och vår gemensamma vilja.
Hur förhåller sig då regeringen till resultatet? Vad borde göras? Enligt Henriksson finns det en stark vilja inom regeringen att stärka de grundläggande färdigheterna.
-Som undervisningsminister gläds jag över att vi stärker den grundläggande utbildningen med 200 miljoner under den här valperioden. Vi utökar antalet minimitimmar i grundskolan med tre årsveckotimmar, utan att utvidga läroplanen.
Av veckotimmarna läggs två till modersmål och litteratur i åk 1-2 och en timme till matematik i åk 3-6. Förändringen träder i kraft 1.8.2025. Undervisningsministern framhåller också att stödet för lärandet skall förnyas.
-Utgångspunkten är att se till att eleverna ska få de stödåtgärder som de behöver och att det finns tillräckliga resurser för att få stödet.
Anna-Maja Maja Henriksson konstaterar också att den nedskärning på över 400 miljoner euro i kommunernas statsandelar som finansministeriet nyligen presenterade kom som en överraskning.
-Det bör sägas högt, kommunernas viktigaste uppgift idag är att se till att vi har en god utbildning. Jag utgår från att vi måste hitta lösningar där vi inte skär i statsandelarna så att utbildningens resurser inte minskar.
Pisa i ett nötskal
– Pisa-undersökningen genomfördes för åttonde gången.
– Den flyttades fram med ett år på grund av coronapandemin.
– Huvudtema: kunskaperna i matematik
– 81 skolsystem medverkade.
– 241 finländska skolor.
– Drygt 10.000 elever, varav ca 400 finlandssvenska.
– Utökat sampel av elever med invandrarbakgrund (ca 1800).
Text: Mattias Fagerholm
Foto: Laura Kotila / Statsrådets kansli
