Åbo Akademi skall bli ett bättre, större och bredare universitet. Så motiverade dekanus Fritjof Sahlström planerna på att utbilda klasslärare i Sverige. ÅA:s styrelse har gett Sahlström och rektor Moira von Wright grönt ljus att fortsätta med de planer som har skissats upp.
– Det finns väldigt många anledningar till att vi vill utvecklas och bredda den yta som vi arbetar på. Vi tror att vi har något att ge till hela Norden och det här stärker kvaliteten i vår egen verksamhet, säger von Wright.
Vad har ÅA:s lärarutbildning att vinna på det här?
– När vi talar om lärarutbildningen så är framtidsperspektivet ganska långt. I det här fallet handlar det om att genom att vidga oss mot Norden så stärker vi vår internationella närvaro och därmed kvaliteten i det vi gör. Vi får mera utbyte, vi ingår i fler dialoger och vi får fler synpunkter på hur vi själva kan utvecklas. Vi får nya samarbetspartners, forskare och lärare som vill komma till oss. Ett ökat utbyte är bra på alla sätt.
Är det ett sätt att stärka ÅA eller ÅA:s lärarutbildning?
– Det är ett sätt att stärka mer än bara Åbo Akademi. Om vi lyckas med det här stärker det inte bara oss som universitet utan överhuvudtaget det nordiska samarbetet. Det skapar en möjlighet att i Sverige knyta an till de finska kontakterna. Vi är Nordens port till Finland.
– När det gäller planerna på en lärarutbildning så har det funnits en önskan från svenskt håll att vi skulle bidra till att stärka situationen. Den förfrågan har kommit till mig. Det finns en efterfrågan på det vi kan.
Varifrån har den förfrågan kommit?
– Jag vill inte namnge någon, men den kommer från olika håll av människor som är engagerade i Sveriges utveckling.
Är det här alltså ett svenskt initiativ?
– Initiativ är alltid en summa av samtal, diskussioner och funderingar. Men själva initiativet till att ge utbildning kommer från oss.
Utmaningar men inga hinder
Vid Åbo Akademi är man mån om att betona att det i det här skedet ännu är fråga om planer, som ganska långt är i sin linda ännu. Men några hinder för att genomföra projektet finns inte.
– Vi har inte identifierat hinder, för då skulle vi inte ha gett oss in i det här. Men utmaningar finns. Hur organiserar man till exempel arbetet med övningsskolor. I Sverige har man tagit efter våra finska övningsskolor, men det är inte utbyggt på samma sätt, säger von Wright.
Inget examenstillstånd nödvändigt
Man kunde kanske tro att det inte går i en handvändning för ett utländskt universitet att börja utbilda lärare. Om ett svenskt statligt lärosäte vill börja utbilda lärare krävs ett examenstillstånd från Universitetskanslersämbetet (UKÄ).
– Om till exempel Stockholms universitet skulle vilja ge en ämneslärarexamen i samiska, då ansöker de hos oss och vi ger tillstånd eller avslår, säger Lisa Jämtsved Lundmark, avdelningschef vid UKÄ.
En enskild utbildningsanordnare, som ÅA i detta fall är att betrakta som, bör rikta sin ansökan till Utbildningsdepartementet. Den här är dock en väg som ÅA redan har testat.
För ca 10 år sedan ville Åbo Akademi starta en lärarutbildning för ämneslärare enligt finsk modell. Stiftelsen Viktor Rydbergs skolor i Stockholm skulle fungera som övningsskolor. Något examenstillstånd beviljades emellertid inte.
– Främsta orsaken var nog att vi inte kunde uppvisa att vi anställt lärare i den nya utbildningen. Det dög inte med att hänvisa till ÅA:s lärare eftersom det var en egen, ny samarbetsorganisation som skulle ansvara för utbildningens genomförande. Samarbetsorganisationen kunde inte anställa personal före examinationstillstånd, och tillstånd kunde inte ges före personal fanns, så det var en lite märklig situation, säger professor Christina Nygren-Landgärds vid ÅA.
Skillnaden är att då ville man etablera en lärarutbildning inom ramen för det svenska systemet.
– Den vägen är inte framkomlig, konstaterar von Wright.
Nu väljer man en annan väg. Förenklat kan man säga att de svenska studerande som börjar vid utbildningen avlägger sina studier vid ett utländskt universitet, som råkar ha en verksamhetspunkt i Sverige.
– Vi utbildar dem vid Åbo Akademi i Finland. De blir lärare vid ÅA. Vi startar inte ett nytt universitet i Sverige. Det är fråga om campusverksamhet i Sverige, säger von Wright.
Detta möjliggörs genom att de klasslärare som ÅA utbildar redan nu har behörighet i övriga Norden.
– De är behöriga enligt de nordiska regler som finns. Det gör det här mycket mer genomförbart, säger Fritjof Sahlström.
Det innebär också att man inte i någon större utsträckning anpassar utbildningen för svenska förhållanden.
– För att vi skall vara intressanta så skall vi vara en finsk utbildning, säger Sahlström.
– Poängen är att utbildningen har den finska lärarutbildningens pedagogiska kvaliteter, säger von Wright.
Kan man bara valsa in och börja utbilda lärare i Sverige?
– I princip kan man göra det, men vi är inte en del av det svenska utbildnings- och myndighetssystemet. Vi tar inga studieplatser och får inte ersättning från staten inom ramen för den svenska lärarutbildningsformen. Därför är finansieringen inte ännu heller klarlagd.
Ja, hur ser finansieringen ut?
– Just nu undersöker vi olika möjligheter. Jag kan inte gå in på detaljer.
– Men om jag tänker på hur vi idag finansierar utbildning så har ÅA väldigt många utbildningar med små mängder studerande. Vi har donationer som stöttar vissa aspekter. Jag tror att i den här frågan har vi en palett av möjliga finansieringsmöjligheter.
Inte är väl paletten så stor. Vad kan det vara fråga om?
– Vi talar om en palett där det kan finnas av alla de slag. Men det är för tidigt att gå ut med det då dialoger med tänkbara finansiärer pågår.
Är det tänkbart att statlig finansiering ingår i paletten?
– Finska staten vill gärna stötta internationalisering. Det finns mycket medel för att bygga internationella relationer. Enligt regeringsprogrammet önskar man få människor som studerar i Finland och som fortsätter med att bygga det finska samhället. Med det argumentet kan man tycka att det är rimligt att också den finska staten bidrar.
Skall man med skattemedel utbilda lärare för den svenska marknaden?
– Det är helt rimligt att man har koll på vad man använder skattepengarna till. Samtidigt bör man också tänka på vad som är bra för Finland långsiktigt. Vi talar om en ”ge och ta” -möjlighet där vi bygger någonting långsiktigt gemensamt. Det finns ett enormt behov av utökat nordiskt samarbete, säger von Wright.
– I princip finns det ingen orsak för finska skattebetalare att finansiera lärarutbildning i Sverige, om det är fråga om att utbilda lärare i Sverige för deras behov. Det är dock inte helt uteslutet att någon form av deltagande skulle vara motiverat om det till exempel skulle leda till att den finska lärarutbildningen utvecklas eller om utbildningen skulle leda till ett större intresse för den finska arbetsmarknaden bland svenska lärare, säger överdirektör Atte Jääskeläinen vid Undervisnings- och kulturministeriet.
Undervisningsminister Jussi Saramo är försiktig i sin kommentar angående ÅA:s planer.
– Bra att nordiskt samarbete görs och att man letar efter samarbetsmodeller som alla vinner på, säger Saramo.
Blickarna vänds mot fonderna
När det gäller större utbildningssatsningar i Svenskfinland är ofta Svenska kulturfonden med på ett hörn. Någon ansökan ligger inte ännu på Kulturfondens bord, men frågan går ändå till ordförande Mikaela Nylander.
Kan fonden tänka sig att finansiera en lärarutbildning i Sverige?
– Kulturfondens uppdrag är inte att stöda högskolor i vått och torrt. Vårt uppdrag är utbildning och kultur på svenska i Finland och med den information som jag har idag så har jag lite svårt att se kopplingen mellan en lärarutbildning i Sverige och det svenska i Finland, säger Nylander.
Mikaela Nylander konstaterar att diskussionen långt har handlat om att det inte finns tillräckligt med lärarutbildarresurser i Svenskfinland.
– Den stora frågan har varit att man inte kan ha utbildning på två håll eftersom man inte har personal att utbilda lärare i både Helsingfors och Vasa, säger Nylander.
Det fanns inte resurser för två utbildningar, men nu finns det för tre?
– Jag var inte en del av ÅA på den tiden. Men det har hänt väldigt mycket. Det blir naturligtvis en diskussion om vem som gör vad och var. Men jag tror att det här kommer att vara ett sätt att locka fler människor att jobba med lärarutbildning, säger Moira von Wright.
Men nog krävs ju personalresurser?
– Det är en utmaning, men den är ju inte omöjlig.
Sökes: Samarbetspart i Sverige
Tanken är att samarbeta kring lärarutbildningen med ett svenskt lärosäte.
– Eftersom vi ännu inte har något avtal vill jag inte säga vilket. Med det finns intresserade och flera alternativ.
Geografiskt sett skulle Umeå universitet ligga nära till hands, men där uppger man att inga diskussioner har förts med Åbo Akademi i denna fråga.
– Umeå universitet är öppna för samverkan i olika former och med Åbo Akademi har vi sedan länge ett gott samarbete. Jag ser fram emot att få höra mer om vad Åbo Akademi har för planer när det gäller lärarutbildning i Sverige och diskuterar gärna eventuella möjligheter till vidare samarbete på området, säger Lars Erik Lauritz, föreståndare för Lärarhögskolan vid Umeå universitet.
Om allt går som planerat öppnar Åbo Akademi sina dörrar för 40 klasslärarstuderande i Sverige hösten 2022.
– Det finns alltid risker, man måste våga för att vinna, säger Moira von Wright.
– ÅA har pole-position här, och när det kommer en lucka är det bara att köra, säger Fritjof Sahlström.
Läs också:
Ledarkommentar: Varför klippa grannens gräsmatta före sin egen?
Åbo Akademi vill starta klasslärarutbildning i Sverige hösten 2022
Text: Mattias Fagerholm
Illustration: Sebastian Dahlström
