– Det här är en idé om hur vi kan göra ÅA till ett bättre, större och bredare universitet. Ett bra sätt att börja är genom en lärarutbildning i Sverige. Finsk lärarutbildning är erkänd och det finns ett jättestort behov av lärare i övriga Norden. Alla lärarutbildningar kan vinna på att ha ett större samarbete. Det är ingen dålig idé för ÅA att vara ett ännu mer nordiskt universitet, säger Fritjof Sahlström, dekanus för fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid Åbo Akademi.
Varför skall ÅA bli större i Norden?
– För att kunna vara stort och bra i Finland. Om vi på lång sikt vill vara ännu bättre än idag och vara säkra på att vi kan fira ÅA 200 år behöver vi stärkas genom att ha ett ännu större svenskspråkigt utbildningsområde där vi är verksamma.
På vilket vis blir ÅA i Finland starkare av en verksamhetsgren i Norden?
– Vi får fler studerande, vi får ut fler examina, vi får mera personal och vi får ett etablerat nordiskt samarbete med en rörlighet för hela verksamheten. Det är något som stärker oss. Det är inte så lätt för ÅA att expandera på svenska i Finland. Annan utbildningsexport sker företrädelsevis på engelska. Vi är ett svekspråkigt universitet och vi behöver hitta sätta att växa och utvecklas.
Finns det planer också för de övriga nordiska länderna?
– Ambitionen är nordisk. Det är inte ett bilateralt samarbete. Vi börjar där vi bedömer att det är mest genomförbart, dvs Sverige. Men siktet är inställt på de övriga nordiska länderna och det behöver inte heller stanna vid klasslärarutbildningen.
Hur skall ni konkret förverkliga en lärarutbildning i Sverige?
– Vi diskuterar med svenska universitet och skall bli en del av ett befintligt campus. Lärarutbildningen kommer att ha en del av innehållet på plats och en del som hybridstudier.
– Vi skall etablera ett övningsskoleliknande samarbete med en existerande svensk skola. De studerande gör sin praktik där men också vid övningsskolan i Vasa. Det kommer att finnas möjligheter för alla våra studerande från Finland att åka och göra praktik i Sverige.
Så de svenska studerande skall komma till Övis i Vasa?
– Det är tanken. Vi har ännu inte fattat beslut om utbildningsstrukturerna men det är en del av visionen. Vi skall vara tydliga med att det här är ÅA, det är inte fråga om ett dotterbolag. Det är inget vi gör separat, utan ett sätt att stärka det vi har.
Var i Sverige skall utbildningen vara?
– Där är vi inte i mål ännu. Det kommer att vara i någon universitetsstad.
Är det ÅA:s personal som kommer att dra projektet?
– Det blir ett samarbete. Det är en ÅA-utbildning och kommer att behöva kunnandet från personalen i Vasa. Samtidigt måste vi rekrytera nya svenska kolleger och också kompensera för vad befintliga kolleger ska göra i Sverige.
Hur ser tidtabellen ut?
– Planen är att 40 studerande börjar hösten 2022.
Hur långt hunnet är projektet nu?
– Vi har gått igenom att det är möjligt. Det finns inte behörighetshinder eller oöverkomliga byråkratiska hinder på vägen. Och ÅA:s styrelse är med på tåget.
– Vi har också fört diskussioner med erfarna utbildningspolitiker och tjänstemän i Sverige för att säkerställa att detta inte blir ett hugskott.
Hur ser finansieringen ut?
– Det är inte helt klart ännu. Det kommer att vara en mix av statlig finansiering och donationsmedel.
Ni har fört förhandlingar med finansiärerna?
– Vissa samtal har vi gjort, men vi är inte i mål så att vi kan presentera vem, hur mycket och på vilka sätt.
Är Undervisnings- och kulturministeriet en finansiär?
– På det sättet att vi är en del av ÅA:s verksamhet och det här är en blivande ÅA-utbildning. Men vi behöver på lång och kort sikt fundera på hur vi skall tänka kring UKM:s roll. Där är vi långt ifrån klara.
Vad för summor talar vi om?
– Miljoner
Kommer det pengar också från svenska sidan?
– Åtminstone på sikt.
Kan det här bli en bra ekonomisk affär för ÅA?
– Absolut. Kvalitet är på lång sikt den enda goda ekonomiska affären. Och det här kommer att stärka kvaliteten på ÅA:s pedagogik.
Det är en stor lärarbrist i Sverige. Men är det ÅA:s sak att göra något åt den?
– Där finns ett tydligt behov och vi kan vara med och hjälpa till. Framför allt är det en möjlighet för ÅA. På sikt är värdet av lärarutbildningssamarbetet viktigt. Vi blir smartare tillsammans och bättre pedagoger.
Varför skall ÅA utbilda för den svenska marknaden?
– Det är förutsättningen för att ÅA skall kunna dra nytta av det här projektet. Om det inte skulle finnas en efterfrågan på lärare i Sverige så skulle det vara svårt att tänka sig att ÅA expanderar där.
– Det handlar inte om att flytta tyngdpunkten eller fly den nationella uppgiften. Det här stärker ÅA.
Gun Oker-Blom efterlyste i sin rapport om den finlandssvenska skolans särdrag att speciallärare borde utbildas vid Helsingfors universitet. Är ett samarbete mellan HU och ÅA inte aktuellt i och med den här satsningen?
– Det är inte uteslutet. Vi är öppna för olika möjligheter. Jag upplever inte att det finns några låsningar och vi kan nog samarbeta om det behövs. Att se till att alla barn i Svenskfinland har samma tillgång till speciallärare är vårt jobb.
– I höst tog vi in 37 i stället för 25 till vår utbildning, så vi gör vad vi kan.
Vi minns dragkampen mellan ÅA och HU om den svenska klasslärarutbildningen i Helsingfors. Ger det inte en lite märklig bild att det finlandssvenska samarbetet rann ut i sanden, men ett nordiskt samarbete går an?
– Jag kan absolut förstå det. Då var förutsättningarna som de var och lösningen blev som den blev. Det hade kunnat landa på ett annat sätt. Nu är vi där vi är och det funkar ganska bra.
Borde man inte klippa sin egen gräsmatta innan man klipper grannens?
– När vi gör det här så har vi möjlighet att ha en ännu bättre gräsklippare för vår egen gräsmatta.
Läs också:
Ledarkommentar: Varför klippa grannens gräsmatta före sin egen?
