– Lärarna är ledsna, säger Charlotta Allamo som är biträdande rektor för de svenska skolorna i Lojo. Trots att julfesten har hållits i kyrkan har de varit jätte noggranna med att utforma programmet så att det inte är konfessionellt. Det har varit en åsiktsneutral julfest.
– Jag har tvärtom varit lite spänd på att får vi kritik för att vi tar in tomtar och troll i kyrkan, säger Birgitta Lönn som är platschef vid Solbrinkens kola. Jag har haft en oro för att vi stöter oss med församlingen.
Julfest i duggregn
Vid de båda lågstadieskolorna i Lojo, Solbrinkens skola och Virkby skola, har man i många år arrangerat julfesten i kyrkan.
– Det har varit en uppskattad tradition, säger rektor Monica Lemberg.
Under årens lopp har man vid Solbrinkens skola testat på lite olika julfestkoncept. Rektorerna drar sig till minnes att man ett år firade under bar himmel. Men det gick inte helt som på Strömsö.
– Det duggregnade, så det var en katastrof, skrattar Birgitta Lönn.
En bidragande orsak till att man stannat för kyrkan som julfestlokal är också att skolan vuxit under årens lopp och det finns inget utrymme där hela skolan kan samlas. Då har S:t Lars kyrka, bara ett stenkast från skolan, framstått som ett bra alternativ.
JO: Kyrkan som festlokal är problematisk
Men det alternativet sätter alltså Jo nu tummen ner för. Pasi Pölönen konstaterar att julfesten är en del av undervisningen och att den därmed skall vara religiöst obunden. Pölönen vidhåller att kyrkan som festlokal är problematisk i och med att den har religiösa förtecken och den religiösa symboliken är stark.
Riksdagens grundlagsutskott slog år 2014 fast att det med tanke på religionsfrihet inte är problematiskt att arrangera skolgudstjänster, till exempel julkyrka. Men det förutsätter att skolan informera om detta i förväg och att det är frivilligt att delta.
Pölönen poängterar att skolans julfest skiljer sig från en gudstjänst då julfesten är en del av undervisningen och därmed inte kan väljas bort. Och då är kyrkan, som uttryckligen är ett rum för en gudstjänst, inte rätt plats.
Upptakten till JO:s utlåtande var en klagan från en icke-religiös förening över att en skola i Kouvola på grund av utrymmesskäl arrangerat sin julfest i kyrkan.
Nya tider – nya traditioner
Rektorstrion i Lojo kan inte dra sig till minnes att någon vårdnadshavare skulle ha haft invändningar mot att julfesten har firats i kyrkan. Önskemål om en så kallad traditionell julfest med skådespel, julgubbe och ringlekar har ibland kastats fram. Men det har snarare handlat om en smula nostalgiskt dra sig till minnes sina egna julfester, inte som en invändning mot eventuella religiösa inslag.
Vi är inte ett julfestmuseum.
– Vi är inte ett julfestmuseum. Vi måste också leva i tiden. Nu lever vi i den tiden då vi inte längre är i kyrkan. Det här är ett brytningsskede, konstaterar Birgitta Lönn.
När Läraren besöker Solbrinkens skola är det ännu oklart var man skall fira sin julfest. Sedermera klarnar det att julfesten kan firas i Laurentiussalen.
– Det var olyckligt att det här kom så sent. Hade det tex kommit på sommaren hade vi haft mer tid att planera, säger Birgitta Lönn.
Vårfesten då…?
Om ett drygt år torde ändå problemet vara ur världen. Ett tvåspråkigt skolbygge är nämligen under arbete och då kan man hålla sina julfester där. Men innan det står klart skall man också exempelvis orda en vårfest. Och då står man igen inför samma utrymmesproblem.
– Senast var vi i församlingshemmets matsal. Vi får väl ta en funderare kring det också, säger Charlotta Allamo.
