Finskregistrerade barn oumbärliga för den finlandssvenska skolan

Jan Saarela_fridalonnroos-4
Överinskrivningen i den finlandssvenska skolan är ett positivt problem, säger Jan Saarela, professor i demografi vid ÅA.

Den sjunkande nativiteten och det faktum att årskullarna i skolorna blir allt mindre är en hotbild för hela det finländska utbildningsfältet. Också på finlandssvenskt håll brottas man med problematiken, men vi har ett trumfkort i bakfickan. Överinskrivningen till de finlandssvenska skolorna ligger på en stabil nivå.

Ingen skola utan elever. Så kan man komprimera Jan Saarelas budskap på konferensen ”Den svenskspråkiga utbildningsvägens framtid – Hur svarar den svenskspråkiga utbildningen på framtidens utmaningar?”. Saarela är professor i demografi vid Åbo Akademi och har fokuserat på den finlandssvenska demografin och dess utmaningar.

Demografisk hotbild

Befolkningsutvecklingen i Finland är ett orosmoln på många sätt. Befolkningen är ålderstigen, allt fler är över 65 år.  År 2010 var 65-åringarnas antal under en miljon, snart är de 1,5 miljoner. Det föds färre personer än vad som dör. Det summerade fruktsamhetstalet dalar, dvs antalet barn som en kvinna förväntas föda. Man räknar med att för att bibehålla befolkningsmängden borde fruktsamhetstalet ligga på 2,1 men det är vi långt ifrån.

Till detta kan man ytterligare tillägga att emigrationen visar på en uppåtgående trend medan immigrationen, dvs återflyttningen, stampar på stället. Även detta innebär en nettoförlust med tanke på befolkningsutvecklingen.

-Sverige är Morran här, säger Jan Saarela.

Med det avser han att Sverige är det överlägset populäraste landet när finlandssvenskarna tar sitt pick och pack och flyttar utomlands. Och när de har väl samlat ihop sitt bohag är sannolikheten för att de skall komma tillbaka till Svenskfinland liten.

-Benägenheten att flytta tillbaka från Sverige är större bland de finskspråkiga än bland finlandssvenskarna, säger Saarela.

År 2019 utgjorde andelen svenskspråkiga i Finland 5,2 procent av befolkningen. Den procentsatsen har sakta men säkert sjunkit under årens lopp. År 2000 var siffran 5,6 procent och 1980 då antalet svenskspråkiga ännu överskred 300.000 var den 6,3 procent.

Ljuspunkter

De ovan beskrivna trenderna är en smula oroväckande med tanke på den finlandssvenska befolkningsutvecklingen och därmed också för den svenska skolan i Finland. Men nattsvart är det inte, det svenska sticker på några punkter ut i positiv bemärkelse i Jan Saarelas siffror.

Under hela 2010-talet har fruktsamhetstalet fallit märkbart och man ligger alltså långt ifrån det målsatta 2,1. Men fruktsamheten är något högre på finlandssvenskt håll. År 2019 var det summerade fruktsamhetstalet för svenskspråkiga kvinnor ca 1,5 medan det var ca 1,3 bland finskspråkiga kvinnor. Dessutom registreras fler barn som svenskspråkiga än vad som föds av svenskspråkiga kvinnor.

-Överregistreringen är ca 15 procent, säger Saarela.

De tvåspråkiga familjernas betydelse

Enligt Jan Saarela är en av de stora frågorna för den finlandssvenska demografins framtid vilka samboförhållanden och äktenskaps finlandssvenskarna ingår. Andelen finlandssvenskar med en finskspråkig partner ökar kontinuerligt. I dagsläget registreras två av tre barn som svenskspråkiga i de tvåspråkiga förhållandena.

-Om modern är svensk registrerar 85 procent sina barn som svenskspråkiga och om fadern är svensk 55 procent. Det vill säga också om modern är finsk sker en överregistretrering, säger Jan Saarela.

Stor överinskrivning i den finlandssvenska skolan

Majoriteten av de tvåspråkiga familjerna registrerar alltså sina barn som svenskspråkiga och därmed är den finlandssvenska skolstigen utstakad för dem. Men som bekant erhåller de svenska skolorna också ett betydande tillskott av elever som inte är svenskregistrerade. Omkring 10 procent fler barn är inskrivna i svenska grundskolor än det finns svenskregistrerade barn i motsvarande åldrar.  Tillskottet av elever finns i så gott som hela Svenskfinland (se tabell nedan). På starkt svenskdominerade orter så som Larsmo, Pedersöre och Nykarleby är tillskottet förhållandevis litet. På vissa orter, exempelvis i Vanda och Vasa, är det relativa tillskottet stort. I absoluta tal är tillskottet störst i Vasa, Helsingfors, Mariehamn, Korsholm och Esbo. Överinskrivningen är med andra ord betydande, på många håll direkt avgörande för den finlandssvenska skolans fortlevnad.

-Överinskrivningen är ett positivt problem, sammanfattar Jan Saarela.

Invandringen har också gjort att elevantalet i de svenska skolorna har stigit. Exempelvis Korsnäs och Närpes har över 30 procent fler elever i svenska skolor än antalet svenskregistrerade.

Fler svenska studenter – på kort sikt

Jan Saarela förutspår en ökning av antalet studenter från svenska gymnasier den närmaste framtiden. Från drygt 2100 elever år 2019 till drygt 2400 år 2028. Men efter det räknar han med en gradvis minskning, till drygt 2000 elever år 2038. Andra utbildningar på andra stadiet kan förvänta sig motsvarande förändringar i elevunderlaget.

Överinskrivningen 2019

Text: Mattias Fagerholm
Foto: Frida Lönnroos/SFV
Grafik: Chribbe Aarnio