Åtta av tio finländska lärare anser att det inte är möjligt att ge kvalitativ läroplansenlig undervisning per distans. Det framgår ur den kartläggning som lärarfacket OAJ har låtit göra och som också FSL-medlemmar har svarat på. Det visar sig att den finlandssvenska lärarkåren är ännu mer avogt inställd till distansundervisning än den finska. På frågan ”Vill du undervisa på distans?” svarar 85 procent av de finlandssvenska lärarna nej, medan motsvarande siffra på finsk håll är 68. Också frågan ”Skulle det enligt din åsikt vara möjligt att genomföra undervisningen på distans med hög kvalitet kraven i läroplanen?” bemöts med en betydligt större skepsis bland de svenskspråkiga lärarna.
– OAJ har från första början varit av den åsikten att distansundervisning inte lämpar sig för elever inom den grundläggande utbildningen. Här gavs lärarna en möjlighet att säga sin åsikt, säger Jaakko Salo, utbildningspolitisk chef vid OAJ.
Stora grundläggande brister
Eftersom skolans digitalisering är en megatrend har OAJ redan under en längre tid haft frågan under lupp. Bland annat har man gjort kartläggningar inom medlemskåren åren 2015 och 2019. Den nu aktuella kartläggningen genomfördes 22.4.–9.5.2025 i form av en panel på ca 2000 personer. Drygt 1000 svar registrerades. Utöver detta distribuerades enkäten till 1000 FSL-medlemmar. Bland FSL:arn var svarsprocenten 11 procent. I frågebatteriet ingår en lång rad med frågor om skolans digitalisering och i den senaste undersökningen har man också ställt frågor i anslutning till AI och undervisning med digitala hjälpmedel eftersom dessa funnits högt på agendan på senare tid.
I enkäten ställs den alldeles fundamentala frågan ”förser dig arbetsgivaren med utrustning (tex laptop)?” Man kunde kanske tro att frågeställningen inte längre skulle vara aktuell, vilket den dock visade sig vara.
– Det är svårt att tro men fortfarande är det så att var tionde lärare är inte är försedd med personliga digitala verktyg av sin arbetsgivare. Man kan fråga sig hur det i ett digitalt föregångsland som Finland ens är möjligt, säger Jaakko Salo.
Klart sämst är läget inom småbarnspedagogiken där omkring hälften av lärarna saknar digitala verktyg. Inom andra stadiet är dock i stort sett alla försedda med personliga maskiner.
Undermålig fortbildning
Positivt i kartläggningen är att lärarna upplever att deras digitala kunnande har ökat. 70 procent av respondenterna bedömer att i förhållande till målsättningarna är deras kunnande gott. Skillnaderna är dock stora, det finns också lärare som upplever att deras digitala kompetens är mycket svag
Det tekniska kunnandet är starkast, dvs undervisningspersonalen behärskar rätt väl apparaterna och programmen. Det är och för sig också den biten som det är lättast att utbilda personalen i.
– Den kunskap som i synnerhet lärare borde ha är pedagogiskt digitalt kunnande. Det vill säga hur utnyttjar man digitaliseringen på ett ändamålsenligt sätt i undervisningen. Här finns det brister. Lärarnas fortbildning i digital kompetens har skötts på ett uselt sätt. Den mängd fortbildning som undervisningspersonalen har fått de senaste fem åren är helt skrattretande, säger Jaakko Salo.
Över 80 procent av lärarna säger att de under de fem senaste åren på sin höjd har fått fortbildning under en dag. Var femte lärare har inte fått någon digital fortbildning överhuvudtaget.
– Det här kommer tyvärr inte att bli bättre. Landets regering har skurit ner fortbildningsanslagen, säger Salo.
Konsekvenser för inlärning och trivsel
En intressant fråga är hur digitaliseringen har påverkat inlärningen och läranderesultaten. Något entydigt svar kan inte utläsas utgående från enkäten. Man ser att digitaliseringen har både negativa och positiva konsekvenser. Men lärarna är ändå av den åsikten att digitaliseringen har påverkat trivseln, den sociala utvecklingen och koncentrationen negativt.
På den här punkten skiljer sig det svenska samplet i kartläggningen ur mängden. De finlandssvenska lärarna upplever i större utsträckning än de finska att mobbningen och trakasserierna har ökat till följd av de digitala applikationerna.
Kartläggningen visar också att man kan slå hål på myten att digitaliseringen skulle underlätta arbetet. Cirka 60 procent av respondenterna anser att digitaliseringen har ökat arbetsbelastningen.
– Till exempel har tiden som sätts på kommunikation mångdubblats, säger Jaakko Salo.
Om enkäten:
- OAJ:s medlemsenkät genomfördes 22.4–9.5.2025.
- Enkäten skickades via OAJ:s svarspanel till 1989 personer och svarsprocenten var 49 procent.
- Sammanlagt svarade 1089 lärare och rektorer från alla utbildningsnivåer samt daghemsföreståndare.
- Enkäten skickades också till 1000 FSL-medlemmar och svarsprocent var 11 procent.
- OAJ har gjort en motsvarande enkätundersökning åren 2015 och 2019.
Text och foto: Mattias Fagerholm
