Aptit på matematik

IMG_3594
Matematik behöver inte vara tråkikigt säger Sebastian Holsti.

Att skaka av matematiken stämpeln av tråkigt läroämne är ingen omöjlig ekvation, tvärtom. Det krävs bara en veckotimme i månaden för att väcka elevernas intresse. Det hävdar Sebastian Holsti. Han är den svenska rösten i projekt Mattehunger.

Det skall sägas direkt. I Finland är lärarna bra på att lära ut matematik. Vi har högpresterande elever och klarar oss alldeles utmärkt i internationell jämförelse. Men medaljen har också en baksida.

– Det har visat sig att en ganska stor del av de som går ut ur grundskolan tycker väldigt illa om ämnet. Många är duktiga men har samtidigt utvecklat negativa känslor mot matematiken. Och det gäller inte bara de svaga eleverna utan också de högpresterande, säger Sebastian Holsti.

Holsti är klasslärare vid Finno skola i Esbo och aktiv i ett projekt som går under namnet Mattehunger. Visionen är kort och gott att skapa ett positivt förhållningssätt till matematiken.

– Vi är mig veterligen de enda i hela världen som enbart fokuserar på intresseutvecklingen och elevernas engagemang för ämnet, säger Holsti.

1216 lektioner – till vilken nytta?

På Mattehunger vill man säkerställa att all den goda undervisning som ges också kommer till nytta, menar Holsti. I grundskolan har man minst 1216 lektioner matematik och det skall man inte låta rinna ut i sanden.

– Teknologiindustrin påpekar hela tiden att det inte finns tillräckligt med arbetskraft i de matematiska branscherna. Här kan vi göra en insats.

– Vi vill att elever ska tycka att matte är den bästa lektionen. Ibland säger lärare då det är lite stökigt i klassen: Nu tar vi fram matteboken. Matematiken blir nästan som ett straff. Vi skulle gärna komma till det stadiet att alla säger: Yess, vi kollar matteläxan. Kanon!

Sebastian Holsti är till vardags klasslärare vid Finno skola i Esbo. Foto: Mattias Fagerholm

En lektion i månaden för att väcka intresset

Tusendollarsfrågan i sammanhanget blir då hur man skall väcka elevernas mattehunger. Ekvationen är inte svårlöst enligt Holsti.

– Det räcker med att viga en lektion i månaden för intresseutvecklingen. Det innebär 5 procent av undervisningen. Det kunde man ägna åt öppen kollaborativ problemlösning.

– Jämför med hur vi lär ut modersmål. Den stora bilden av hur vi lär ut matematik är jämförbart med att vi enbart skulle ha grammatik på modersmålstimmarna. Det blir väldigt tråkigt.

Hur skall man då göra så att det inte är tråkigt?

– Åtminstone ibland måste matematiken också väcka känslor. Man kan bland annat få eleverna engagerade genom att erbjuda påståenden som är motstridiga. Jag ställde exempelvis frågan: Vad är världens största siffra? Det blev grym debatt. Någon kom upp med ett enormt tal, en annan konstaterade att det är ett tal, inte en siffra och en tredje hävdade att talet inte var fysiskt speciellt stort. Svaret är egentligen oväsentligt, utan det viktiga är att alla är engagerade.

– Matematik borde i större utsträckning vara en delad konstruktion. Vem sitter inne med svaret? Är det läraren som måste ge det? Man borde undersöka mera.

– Jag flaggar för en inkluderande undervisning. De uppgifter vi erbjuder är så kallade ”low ceiling high roof” uppgifter, dvs du har uppgifter som är enkla att gå in i och kan lösas av vem som helst men de erbjuder ett obegränsat utrymme att utvecklas matematiskt.

– Poängen är att få igång alla. Se hur det funkar i ett normalt klassrum. Du har matematikboken och för de elever som kan stoffet i boken är det jättelätt men också jättetråkigt. Kan du det inte så kan du inte göra någonting med boken och det är också väldigt tråkigt.

Bilden av matematik är en skäggig gammal gubbe i någon skrubb. Det är rätt så osexigt.

Varför har det blivit så att matematiken upplevs som tråkig?

– Bilden av matematik är en skäggig gammal gubbe i någon skrubb. Det är rätt så osexigt. Vi är väldigt bokcentrerade i undervisningen. Lärarna är trygga med läroboken och upplever den som sitt främsta undervisningsmedel. Inget fel på det, det ger resultat men lektionerna ser rätt lika ut. Efter 1200 timmar har du kanske blivit lite uttråkad.

– Vi har starkt inpräntat att matematik handlar om rätt och fel. Matematikboken blir någon form av kontrollredskap. Se hur andra läroämnen utvecklats i en utforskande riktning men matematikundervisningen ser precis likadan ut idag som när jag gick i skola.

Vi är 7:e bäst i välden på matematik – behövs då mer mattehunger?

– Vi behöver inte vara oroliga över inlärningsresultaten. Vi är bevisligen bra på det. Men det är trist att det finns duktiga elever som inte tycker att de är så duktiga som de är, eller upplever obehag för ett ämne.

– Ur ett samhällsperspektiv är det slöseri om vi är 7:e bäst i världen om det inte bär vidare efter skolan. Varför vara 7:e bäst och inte utnyttja det?

Vad är Mattehunger?

  • Grundat av Laura Tuohilampi, som i sin doktorsavhandling konstaterar att våra elever är duktiga på matematik men många hyser agg mot ämnet. Tuohilampi menar att man kan få till stånd en stor förändring med en liten insats. Alla människor i världen kan bli mattehungriga om det serveras på rätt sätt.
  • Fyra personer jobbar med projektet. Sebastian Holsti ansvarar för den svenska verksamheten. Holsti är klasslärare vid Finno skola i Esbo.
  • Material och fortbildningar för lärare erbjuds. Från och med i höst kan man bli så kallad Mattehunger -skola. Då jobbar hela skolan med att öka engagemanget för matematik.
  • Målsättningen är inte att lära ut matematik utan att väcka intresset.