Från och med år 2023 flyttar social- och hälsovårdstjänsterna från kommunerna till de nya välfärdsområdena. Det som idag är kommunernas största utgiftspost faller på välfärdsområdenas ansvar, men man tar också med sig finansieringen på över 20 miljarder euro.
– Jag riktar en viss kritik mot reformen på den här punkten. Den ekonomiska modellen är inte okomplicerad. Som kommunal beslutsfattare vet jag att när det kommer hårda tider så måste man spara någonstans. Det som finns kvar i kommunerna är snöskottning, stadsplanering och så utbildningen som den absolut största biten. Och det är där man kommer att skruva åt, säger Anders Adlercreutz, som också är kommunfullmäktigeordförande i Kyrkslätt.
– I vissa kommuner har man varit tvungen att kraftigt investera i skolfastigheter. Till exempel i Kyrkslätt har vi varit tvungna att bygga om hela vårt skolnät pga inomhusluftproblem. Vi har fått lov låna pengar för att kunna göra det, och efter reformen halveras ekonomin men lånebördan blir kvar. Då finns det skäl att hålla tungan rätt i mun, det är labila vatten att navigera i. När det blir kärvare tider så är det utbildningen som kommer att få ta emot stöten.
Skolkuratorn skall vara lika lätt att nå som nu
Anders Adlercreutz medverkade tillsammans med Inger Damlin i FSL:s live-sändning på Instagram. Också om han hyser en oro för att kommunernas läge kan komma att bli ansträngt så ser han också fördelar med vårdreformen. Från skolhåll har man ändå uttryckt en oro för hur det går med elevvårdstjänsterna, då personalen blir en del av välfärdsområdets organisation.
– På ett praktiskt plan hoppas vi att reformen inte skall medföra en negativ riktning, skolkuratorn vara lika lätt att nå som nu. Jag hoppas att samarbetet mellan elevvårdspersonalen och lärarna skall fungera lika bra som tidigare, säger Adlercreutz.
– I vissa fall räcker inte det som skolkuratorn eller -psykologen kan erbjuda. Ibland måste man få mera hjälp och komma in i specialsjukvården, få mera psykiatrisk hjälp. I bästa fall, om vi lyckas bygga ett välfungerade system, kan hjälpen vara lättare att få än tidigare.
Variationer mellan skolor och kommuner
Ett nyckelord i vårdreformen är jämlikhet, dvs målsättningen är möjlighet till god vård oberoende av boningsort.
– Nu är elever inte i samma ställning utan situationen varierar ganska mycket beroende på i vilken kommun man bor. Jag kan hoppas att skillnaderna skall jämnas ut när en större organisation tar hand om servicen. Det skall inte betyda att man går enligt den lägsta gemensamma nämnaren utan snarare enligt den högsta så att det blir bättre för alla.
Lättare att rekrytera?
Tillgången på elevvårdspersonal har varit ett gissel, i synnerhet i de tvåspråkiga kommunerna. Eventuellt kan de bredare axlar som välfärdsområdet utgör vara en fördel i sammanhanget
– Kanske är det attraktivare att fungera i en organisation där man lättare kan få elever vidare och kan ge dem den hjälp de behöver, säger Adlercreutz.
