Snart är den här, den exportdrivna lönemodellen. Regeringen med arbetsminister Arto Satonen i spetsen driver frågan vidare trots protesterna från den offentliga sektorn. Eftersom man inte har nått någon lösning förhandlingsvägen har lagstiftningsprocessen tagit vid. Regeringen hoppas kunna överlämna lagen till riksdagen i september och att den ska träda i kraft i början av december.
Att det aldrig blev några egentliga förhandlingar kring modellen är olyckligt. Här kan man rikta en viss kritik mot FFC. Av alla de reformer på arbetsmarknaden som regeringen driver har nämligen exportmodellen prioriterats lågt inom fackcentralen, andra åtgärder har svidit mer. För lärarfacken OAJ och FSL är det dock en högsta rangens fråga. I korthet innebär nämligen modellen att exportindustrin sätter taket för också andra branschers löneförhöjningar. Modellen är problematisk för den kvinnodominerade offentliga sektorn. Lönegapet mellan den privata och offentliga sektorn växer hela tiden och med en exportmodell cementerar man den utvecklingen.
Under föregående avtalsrunda nådde man en lösning där den kommunala sektorn tack vare ett löneutvecklingsprogram fick en snäppet gynnsammare löneutveckling jämfört med exportbranschen. Lätt var det inte, man fick ta till strejkvapnet för att driva igenom det. Uppenbarligen blev lösningen en nagel i ögat på regeringen. Därför vill man ha lagstiftningen på plats innan vårens förhandlingar börjar. Det kommunala avtalet löper ut 30.4.2025 och löneförhandlingar står inför dörren.
Sitt kvar i din lönegrop!
Det är häpnadsväckande att regeringen lagstiftningsvägen går in och försöker strypa löneutvecklingen inom den offentliga sektorn. I praktiken tar man nämligen udden av arbetstagarnas centralaste vapen i arbetsmarknadskonflikter, nämligen strejkrätten. Om exempelvis vårens förhandlingar kör fast och riksmedlare Anu Sajavaara kallas in är hennes möjligheter att lösa konflikten märkbart försämrade. Andemeningen i lagförslaget är att ”den allmänna linjen för justering av löner inte kan överskridas genom ett förlikningsförslag från riksförlikningsmannens byrå eller en förlikningsnämnd”. Det innebär att vid en eventuell strejk är Sajavaaras händer bakbundna. Hon kan inte ge ett medlingsbud som överstiger den allmänna linjen och den möjligheten ges inte heller en förlikningsnämnd. Värt att notera är att den senaste förhandlingsknuten nystades upp tack vare det medlingsbud som förlikningsnämnden gjorde.
Regeringens budskap till den kommunalt anställda personalen, tex lärarna, är på ren svenska krasst: Sitt kvar i din lönegrop. Inte ens med en strejk ska du kunna kravla dig upp ur den.
