Inger Damlin

Konstruktiv diskussion kräver diger kunskapsbas

Hur länge har vi inte inom Svenskfinland diskuterat bristen på behöriga lärare? Vi har diskuterat, argumenterat och blivit smått oense regionalt, trots att vi i princip delat en oro.

Argumentationen har baserat sig på undersökningar som inte varit heltäckande och på tyckande och tänkande.

Ofta har argumenten varit rätt svartvita och en sann vilja till öppen dialog har saknats. 

Befolkningsutvecklingen leder till stora förändringar i samhället vilket medför ett utökat behov av tillförlitlig information för att vi skall kunna möta framtidens utbildningsutmaningar.

För oss som minoritet är Gun Oker-Bloms färska enmansutredning ”Den svenskspråkiga utbildningen i Finland: särdrag, utmaningar, utvecklingsbehov och förslag till åtgärder” därför en viktig rapport. Den lyfter på ett förtjänstfullt sätt fram vikten av kontinuerlig prognostisering och speciellt prognostisering med fokus på att trygga tillgången på kvalitativt god utbildning även på svenska. 

Rapporten har beaktat FSL:s initiativ om tillsättande av en ansvarig tjänsteman på ministerienivå för svenskspråkiga frågor. Vi anser att det inte räcker med prognostisering, utan vi behöver också få en tjänsteman med tydligt ansvar för att analysera konsekvenserna av olika reformer. Vår förhoppning är att detta syns i det kommande åtgärdspaketet som utlovats efter en riksdagsbehandling. 

FSL har länge jobbat för ett lärarregister som prognostiseringsverktyg och trots att inte Oker-Bloms särdragsrapport tar upp ett register som ett möjligt prognostiseringsverktyg så har Undervisnings- och kulturministeriet beslutat gå vidare med ärendet. Forsknings- och kulturminister Annika Saarikko har initierat en utredning kring grundandet av ett lärarregister som ska vara klar senast den 30 november. 

Det här ser vi som ett viktigt steg. Ett lärarregister skulle ge oss en helhetsbild av lärarbehovet i framtiden. Tillförlitliga prognoser bidrar till att säkerställa att lärarutbildningarna kan trygga tillgången på behörig undervisningspersonal. 

Utöver en prognostisering betonar särdragsrapporten även vikten av en kontinuerlig fortbildning av undervisningspersonal samt en bred brist på läromedel. Det faktum att fortbildningen måste vara kvalitativ för att även den finlandssvenska skolan ska ges optimal möjlighet att utvecklas är för oss en hjärtesak. Lärare måste också ges förutsättningar att utföra sitt arbete vilket också innefattar tillgång på läromedel.  Jag är övertygad om att fakta alltid talar sitt eget språk. Med fakta når vi längre i det bygge som vi så gärna benämner världens bästa skola. Den rapport som nu gjorts kring de finlandssvenska särdragen är unik och är ett rejält kliv framåt i utbildningsvärlden. Vår förhoppning är att den väcker bred diskussion, föder innovativa lösningar samt även stöds i det åtgärdspaket som utlovats kring den omfattande utbildningspolitiska redogörelsen.

Senaste artiklar