Mina reflektioner över förbundsordförande Christer Holmlunds spalt, där han hävdar att omedelbar anledning till oro över FSL:s ställning i OAJ inte föreligger, resulterade i en bredsida från oväntat håll.
Jag hade hoppats på svar från ordförande personligen. Insändare ska alltid vara möjligast korta och ord ska vägas på guldvåg. Jag har felat och gör det säkert igen. Först och främst beklagar jag djupt ifall jag bidragit till att du, Christer, känt dig illa berörd.
För att bli rätt tolkad försöker jag nu låna andras ord, nämligen Lilly Hollstens i ”Verket går vidare”, FSL:s 30-årshistorik 2005:
”Ett gott samarbete med speciellt OAJ har stått högt på dagordningen under alla dessa år” och ”De förändringar som har skett inom OAJ, när nya medlemsgrupper har kommit med på egna och nya villkor, har däremot betytt att FSL:s ställning inom OAJ många gånger ifrågasatts”.
Messiläavtalet om samarbete skrev 1975. Redan år 1982 krävdes ”ett ekonomiskt beslut som rensade luften finansiellt”. Följande omgång nya medlemmar kom år 1988 och år 1991 gav vi avkall på vår andra styrelseplats i OAJ, ett klart avsteg från avtalet, ”ett pragmatiskt beslut som rensade luften”. År 1994 var det dags igen, då med krav på övergripande lokalföreningar. År 1995 kom kravet att FSL måste överföra sitt medlemsregister till OAJ med centraliserad avgiftsuppbörd via OAJ som följd. Vi tackade artigt nej. Efter det har samma fråga aktualiserats åtminstone 2003. En ny ändring i organisationen är aktuellt just nu. Organisationsstrukturen har varit och är på OAJ-sidan nästan konstant under lupp. Jag håller så varmt med dig, Christer, då du skrev att din taktik varit att inte hela tiden sticka ut hakan. Jag ville understryka detta med att använda orden ”observatör då det gäller organisationen”.
FSL:s nuvarande OAJ-fullmäktigeledamöter omformar mitt sätt att uttrycka mig till att alla vi som jobbat för FSL de första 40 åren bara flöt omkring som observatörer i ALLA frågor! Jag kan bara rekommendera er till eftertanke och att ni läser ovan nämnda historik.
Aktiviteten vad gäller löner och arbetsvillkor såväl som utbildningspolitik har varit hög och också respekterad. Att lyfta aktualiteter från FSL på alla nivåer i OAJ har gjorts i decennier men kan säkert göras mer systematiskt med dagens snabba teknik än förr då faxen rasslade. Men det goda samarbetet har verkligen inte skapats enbart under de senaste två fullmäktigeperioderna! Jag hoppas innerligt att det inte redan existerar en klubb för inbördes beundran inom FSL?
Mitt ordval ”observatör” blev inte det jag tänkte då jag skrev det. Jag ville hävda att vår roll inte ska vara motsatsen, en AKTÖRS, då det gäller organisationspolitik inom OAJ, att vi ska hålla låg profil. Ingenting har förändrats. Varje gång OAJ vill ändra i organisationen ska vi observera – vara observanta – vara på vår vakt – men också agera om det behövs för att trygga fortsatt gott samarbete, så som vi alltid har gjort. Så även Christer. En minoritet är en minoritet i all politisk miljö och förändrat klimat kan när som helst betyda att man förlorar fulljouren.
Förbundsordförande har skrivit sitt avsked och behöver inte svara mig längre. Ett varmt tack till dig, Christer, för åren du gav. Jag är glad att jag då det begav sig stödde dig i din ordförandekampanj. Jag önskar dig allt gott i din nya roll.
För min del är reflektionerna om FSL:s ställning i OAJ gällande organisationspolitiken avslutade.
Pia Berg
Närpes
