Alla som jobbar i skolan har hört uttrycket trygg skolvardag många gånger. Det är det vi i skolan skall jobba för. Vad betyder det att skolvardagen är trygg och vad är det som förväntas av oss?
Vi gör upp planer för trygghetsarbetet, vi ser till att rasterna övervakas, att rasterna känns meningsfulla och att det finns aktiviteter som tilltalar eleverna. Vi har regler och konsekvenser. Vi har vänelever, stödelever, kamratmedling, antimobbningsteam och vi jobbar med emotionella och kommunikativa färdigheter. Vi har handlingsplaner för våldsamma elever och för ensamma, tysta elever.
Ändå händer det att elever blir ledsna, att elever blir mobbade och att elever blir utsatta för våld. Och då får vi som jobbar i skolan höra att ni säger ju att skolan skall vara trygg, att ingen skall mobbas och att ni har nolltolerans mot våld. Ändå händer det.
Precis som alla andra människor, trots goda intentioner så misslyckas vi ändå. Vi är elaka mot varandra, vi är avundsjuka, svartsjuka, missunnsamma. Listan kan bli hur lång som helst. Vi behöver bara titta på TV, läsa nyheter eller bara se oss omkring så ser vi hur illa vi människor kan bete oss mot varandra.
Så länge barnet är i skolan så tänker många att vi skall kunna hindra alla dessa negativa saker att ske, men så fungerar det inte. Man brukar säga att skolan reflekterar samhället och så är det nog. Allt som finns utanför skolan finns även innanför.
I skolan har vi ändå alltid möjlighet att reagera, att tillsammans diskutera och fundera vad som skulle vara bättre i den här situationen. Vi kan följa upp och alltid ha ögon och öron öppna, att ha trygga vuxna i skolan som kan hjälpa barn och ungdomar att orientera sig rätt.
En trygg skolvardag tänker jag att betyder just det, att vi ingriper och lär eleverna att tänka om. Vårt mål är att man gärna kommer till skolan och att man känner förväntan och nyfikenhet inför dagen. Att man kan lita på sina vänner och sina lärare. Men det är inte alltid så lätt. Vi kommer alla till skolan med många olika sorters bagage, en del lätta, andra tunga, redan före vi ens kommer in i skolan. Och det påverkar hur vi agerar, hur vi uppfattar sådant som händer runt omkring oss.
Därför är det väldigt viktigt att skolorna arbetar med emotionella och kommunikativa färdigheter. Det betyder att vi jobbar med att stärka varje elevs självkänsla och självförtroende. Att lära dem empati, att kunna känna vad jag och andra känner. Vi kan inte, vare sig som förälder eller lärare, alltid finnas till hands och vi kan aldrig veta vad våra elever råkar ut för, i vilka situationer och med vem. Det vi kan göra är att ge dem en god självkänsla, en inre trygghet som bär i alla lägen, vad som än möter dem i framtiden. Det är det som är kärnan i skolornas trygghetsarbete.
