Mattias Fagerholm

Blåsväder kring Fjäder

För ett ögonblick skapade Akavas ordförande Sture Fjäder en storm inom fackföreningsrörelsen. Enligt tidningen Uusi Suomi skulle Fjäder i Akavas paneldiskussion om sysselsättningsåtgärder ha flaggat för ett nytt konkurrenskraftsavtal.

I diskussionen konstaterade Sture Fjäder att det omstridda konkurrenskraftsavtalet (kilpailukykysopimus) innebar att Finlands konkurrenskraft stärktes. Det var tungt, men det måste göras, sade Fjäder som i en intervju för tidningen Läraren har sagt att alternativet hade varit ännu värre för löntagarna.

Men att Sture Fjäder skulle ha flaggat för ett nytt kiky-avtal var felaktigt och Uusi Suomi korrigerade senare sin nyhet. Det har jag inte föreslagit och kommer inte heller att göra, sade Fjäder. Han konstaterade att de ekonomiska utsikterna är goda för tillfället, men han uttryckte ändå en oro för statens höga skuldsättning och för sysselsättningen.

Att Sture Fjäder skulle ha flaggat för ett nytt kiky-avtal var felaktigt.

Visserligen har sysselsättningsgraden stigit och ligger nu på ca 73 procent, men i en nordisk jämförelse är vi på efterkälken. Fjäder efterlyser därför tuffa beslut av politikerna. Att höja sysselsättningsgraden med en procentenhet innebär nämligen i runda tal en miljard för den offentliga ekonomin.

Det kan bli tungt, men beslut som höjer på sysselsättningen måste fattas. Sysselsättningsgraden stiger inte med så kallade ”trevliga beslut” utan man måste också våga förnya strukturerna. Det måste vara både käpp och morot. Nu erbjuds mest morötter, sade Fjäder.

Akava-basens uttalanden sågs inte med blida ögon på arbetsmarknaden. Hela fackföreningsfältet gick i taket när man trodde att Fjäder var välvilligt inställd till ett nytt konkurrenskraftsavtal.

Medlemsförbundet Akavas specialorganisationer tog avstånd från uttalandet att kikyn skulle ha varit ”nödvändig” och förhandlingsorganisationen FOSU med OAJ:s Olli Luukkainen i spetsen konstaterade att konkurrenskraftsavtalet var extremt orättvist och att såren ännu inte har läkts.

Den kanske magsuraste kommentaren fällde ändå industrifackets ordförande Riku Aalto: Det finns dagar då det är svårt att veta om det är EK:s vd Kari Häkämies eller Akavas ordförande Sture Fjäder som talar. Idag var en sådan dag, konstaterade Aalto syrligt.

Sture Fjäders uttalanden visade ändå på spänningar och att det finns lite olika uppfattningar om behovet av strukturella förändringar på arbetsmarknaden. Akava, som representerar de högutbildade, har jämfört med de andra centralorganisationerna varit mer välvilligt inställd till så kallade hårda sysselsättningsåtgärder, dvs inte bara morot utan också käpp. Något krasst kan man säga att det ligger i de högutbildades intresse att höja sysselsättningsgraden bland de vanliga ”donarna”. Det skulle nämligen stärka den offentliga ekonomin och lindra skattetrycket. Uusi Suomis nyhetsanka satte fingret på en öm punkt. Förändringar kan vara plågsamma i vissa branscher, men gynna andra.