Vi skär inte i utbildningen (Koulutuksesta ei leikata) försäkrade Samlingspartiets ordförande Petteri Orpo i valrörelsen 2023. Han upprepade budskapet som statsminister, skolan skulle ha en särställning och kommer inte drabbas av nedskärningar. Enligt lärarfacket OAJ har det löftet kommit på skam.
Visserligen har regeringen gjort satsningar på utbildningen för omkring 300 miljoner euro. Den största satsningen (200 miljoner) har gjorts inom den grundläggande utbildningen men på plussidan finns också exempelvis 20 miljoner för att implementera stödet för lärandet på gymnasiet och inom yrkesutbildningen.
Katarina Murto välkomnar satsningarna, i synnerhet reformen av stödet för lärande, men påminner i samma andetag om att nedskärningarna också är omfattande. De uppgår totalt till omkring 900 miljoner. På minussidan finns bland annat nedskärningar i statsandelarna (186 miljoner), slopandet av vuxenstudiestödet (175 miljoner), nedskärningar inom yrkesutbildningen (134 miljoner), nedskärningar inom universiteten (109,7 miljoner) samt den fria bildningen (21,7 miljoner).
Om man ser utbildningssektorn som en helhet är minuset med andra ord ganska långt, över en halv miljard euro.
– Vi måste höja utbildningsnivån, annars når vi inte den ekonomiska tillväxt som det här landet behöver. Det är dags att vakna upp och inse att vi behöver se till att hela utbildningskedjan, från småbarnspedagogik till högskoleutbildning, fungerar. Vi saknar en vision för hur vi ska finansiera utbildningen för att på sikt höja utbildningsnivån, säger Katarina Murto.
Murto poängterar på OAJ:s traditionsenliga pressträff inför läsåret att läranderesultaten har dalat, ja rent av rasat, sedan år 2006. Ett försök att råda bot på detta är det förnyade stödet för lärande som trädde i kraft i början av augusti. En annan åtgärd är det utökande timantalet inom den grundläggande utbildningen.
Oro bland rektorer
En enkät som OAJ i samråd med Finlands rektorer lät göra i maj 2025 ger dock en smula oroväckande signaler om hur reformera kommer att utfalla. Regeringen har detta år utökat kommunernas finansiering med 38,2 miljoner för att förverkliga stödet för lärande. Men endast 53 procent av rektorerna uppger att deras skola kommer att få tilläggsresurser och 37 procent uppger att ingen tilläggsfinansiering alls är i sikte.
– Det är synnerligen oroväckande. Jag hoppas verkligen att man nu gör allt man kan för att säkerställa att resurserna är tillräckliga. Ett stort ansvar ligger hos de kommunala beslutfattarna, säger Murto.
I enkäten uppgav också endast hälften av rektorerna att timantalet kommer att utökas med tre veckotimmar. Det kan delvis förklaras med att vissa kommuner redan innan reformen har haft fler timmar än minimistipulationen och man upplever att man redan uppfyller regeringens vilja.
114 rektorer besvarade enkäten.
