I början av oktober meddelade skogsindustrin att man inte längre kommer att förhandla om ett övergripande tjänstekollektivavtal. Istället går man in för att varje företag lokalt gör upp ett avtal med sina arbetstagare.
– Det är lättare att tillfredsställa olika aktörers behov inom branschen om alla kan sluta sina egna avtal, uppger Skogsindustrins styrelseordförande Ilkka Härmälä i ett pressmeddelande.
Det har legat i luften
Beslutet är historiskt, och kan komma att få konsekvenser för hela den finländska arbetsmarknaden. Att ta avstånd från allmänna kollektivavtal är att betrakta som radikalt, men ändå inte helt överraskande. Mats Nyman hade väntat att det skulle ske redan år 2016 då skogsindustrin lämnade Finlands Näringsliv EK och meddelade att man vill göra egna avtal.
Nyman är verksamhetsledare vid intressebevakningsorganisationen YTY, det vill säga Privatsektorns chefer och specialister. YTY är ett medlemsförbund inom centralorganisationen Akava, där Nyman även har verkat som chef för samhällsrelationer.
– Det skedde inte 2016, men det sker nu. Och jag är rädd för att det inte slutar här. Vi kommer att få se det samma i branscher som är lite liknande, dvs sådana som har några företag som är tydliga ledare och fungerar som vägvisare. Jag tänker i första hand på bank- och finanssektorn, säger Nyman.
Lokala avtal ledstjärnan
Behovet av lokala avtal har blivit något av ett mantra inom arbetsmarknadspolitiken. I de förbundsvisa avtalsrundorna har man inte lyckats med målsättningen att justera lönerna i enlighet med den branschvisa konkurrenskraften. Nu försöker man genom att ta steget från avtal på förbundsnivå till företagsnivå.
Det finns ca 150 bolag inom skogsindustrin. Mats Nyman befarar att endast de stora skogsbolagen har kompetensen att hantera den nya situationen. I många mindre företag kommer problem att uppstå.
– Vi tror inte att de kommer att klara av det. Alltid när arbetsgivarna har gjort drastiska förändringar så har vi på löntagarsidan märkt att det är svårt för dem. De har ett allt för starkt ideologiskt patos som är svårt att hantera.
Ideologiskt patos?
– De har en stark ideologisk vilja att ändra vår nuvarande avtalsmodell. Som om den inte skulle fungera. Men visst har den fungerat. Stundvis ligger vi lite efter i konkurrenskraft men i det långa loppet har vi lyckats göra helhetslösningar som tex Kiky, förbundsvisa avtal som täcker alla branscher och krislagstiftning. Det hade aldrig lyckats utan breda kollektivavtal. Det fungerar om det finns ett förtroende och om man litar på att motparten vet vad den gör. Men nu kan vi inte riktigt utgå från det. Den första bolagsvisa rundan kommer att bli ett enda kaos.
På vilket sätt kaos?
– Arbetskonflikter sköts bäst när motparterna känner varandra och har erfarenhet av varandra. När man har principer och kutymer att falla tillbaka på. Nu när vi kommer ner på en lokal nivå så saknas det här. På arbetsplatsnivå finns inga gamla spelregler. Det finns inga garantier för att de här konflikterna inte exploderar till ohanterliga proportioner.
Varför driver skogsindustrin det här då?
– Det är ett ideologiskt val. Marknadspriset på arbete ska definieras av produktens marknadspris. Men när man inte lyckades definiera ett varierande marknadspris på arbete i förra förbundsrundan så finns inget som talar för att man kommer att lyckas nu.
Jämställdheten på undantag
Något man inte kanske tänker på är att förmåner så som semesterpeng, ersättning för vård av sjukt barn eller föräldrapeng endast till en viss grad är lagstadgade förmåner. Det mesta som vi uppfattar som standardförmåner är de facto stipulerade i kollektivavtalen. Och när man i bolagen vill pressa ner kostnadsnivån finns även dessa förmåner i vågskålen.
– Då bryts en vägg sönder i vår jämställdhetspolitik. Med tiden kommer det att leda till ett ramaskri att alla inte har samma rättigheter. Då försöker man kompensera det här genom lagstiftning och så flyttar vi över arbetsgivarnas utgifter till skattebetalarna. Ur ett jämställdhetsperspektiv är det här en jättedålig nyhet, säger Mats Nyman.
YTY i korthet
- Privatsektorns chefer och specialister.
- 11.000 medlemmar.
- Medlemskåren består till ca 60% av sakkunniga och 40% chefer.
- Intressebevakningsorganisation inom Akava.
- Mats Nyman fungerar som verksamhetsledare.
”Ett historiskt beslut”
Röster om skogsindustrins besked:
”Jag hoppades att vi hade hittat en äkta sammanhållning tillsammans för fosterlandet mitt i en kris. Skogsindustrins besked ger en helt annan signal.”
Sanna Marin, statsminister
”Skogsindustrin vill försämra arbetsvillkoren, ingenting annat”
Li Andersson, ordförande, Vänsterförbundet
”Rätt och modigt beslut.”
Mikael Pentikäinen, vd, Företagarna i Finland.
”Vår arbetsmarknadskultur hotar vittra sönder.”
Maria Löfgren, verksamhetsledare, FOSU.
”Ett historiskt beslut. Om det är bra eller dåligt få framtiden utvisa.”
Petri Vanhala, ordförande, Pappersförbundet
”Man slår med storsläggan mot avtalssamhällets grundfundament”
Mika Helander, arbetsmarknadsforskare
”Skogsindustrins beslut är historiskt. Behovet att främja lokala avtal finns inom alla branscher”
Markku Jalonen, arbetsmarknadsdirektör, KT Kommunarbetsgivarna
Läs också:
Skogsindustrins besked påverkar knappast kommunsektorn
Text och foto: Mattias Fagerholm
