Till havs med lönelappen

jens mattfolk fridas foto
Köp inte ny bil för lön med övertimmar. Nästa läsår är du kanske helt utan de här timmarna. Så lyder ombudsman Jens Mattfolks råd.

Pass, biljett och möjligtvis en lönelapp. Det var vad medlemmarna i Kustvägens lärarförening behövde ha med sig när de åkte på facklig kryssning till Tallinn. Ombudsman Jens Mattfolk från FSL lotsade deltagarna genom lönesystemet.

–  Det är första gången som jag är på en lönekryssning, konstaterade han.

Mattfolk bjöd på en grundlig genomgång av hur lärarnas lönesystem är uppbyggt och vilka förhandlingsmekanismer som gäller, både på central och lokal nivå.

Inledningsvis ställde han frågan: ”Är du nöjd med din lön?”. Samma fråga fanns med i FSL:s medlemsundersökning 2025 och då uppgav 43 procent av respondenterna att de var tillfreds. Utfallet var snarlikt bland de 20-tal medlemmar som deltog i Kustvägens lönekryssning.

Vem bänkar sig vid förhandlingsbordet?

Vem är det då som förhandlar om lönerna? För kommunalt anställda lärare är det FOSU (Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade) som sitter på förhandlingsmandatet. Lärarfacket OAJ är tongivande i FOSU och det är också OAJ som sköter förhandlingarna om detaljerna i UKTA (Tjänste- och arbetskollektivavtal för undervisningspersonal i kommunsektorn). FSL har ingen egen förhandlingsrätt utan OAJ sköter den biten. FSL formar sina egna förhandlingsmål som förs fram till OAJ. KT (Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna) är motpart i förhandlingarna.

Grundlönen basen i lönepyramiden

När Jens Mattfolk nystade upp vilka element lärarlönen består av beskrev han den som en pyramid där grundlönen utgör basen. Från och med den 1 augusti 2026 ligger grundlönen för en klasslärare (utan dubbel behörighet) på 3139,40 euro i dyrortsklass 1 och 3109,73 euro i dyrortsklass 2.

VAS-tillägg

Nästa block i lönepyramiden utgörs av VAS-tilläggen (värdering av arbetets svårighetsgrad). Enligt Mattfolk bör varje kommun ha ett värderingssystem där VAS-kriterierna slås fast. Värderingssystemet ska utvärderas i samråd med det lokala fackombudet. Bland kryssningsdeltagarna fanns lärare som fick VAS-tillägg bland annat för arbetet med elevkåren (i åk 1-6 skolor), som medlem i skolans utvecklingsgrupp eller för uppdraget som vicerektor.

Årsbundna tillägg

Följande block i pyramiden utgörs av årsbundna tillägg. De så kallade ålderstilläggen får lärare efter 5, 8, 10, 15 och 20 års tjänst. Det har varit en lärarfacklig strävan att flytta en del pengar från de årsbundna tilläggen till grundlönen, vilket ger bättre ingångslöner. Samtidigt har också röster höjts för ett 25-års tillägg, vilket understöddes av kryssningsdeltagarna.

Individuella tillägg

Individuella tillägg är följande nivå i pyramiden. ”Utgående från en utvärdering av en tjänsteinnehavares arbetsprestation kan ett individuellt tillägg betalas” slås det fast i tjänstekollektivavtalet. Tillägget kan till exempel beviljas för specialkunskaper av olika slag. Mattfolk betonade att det lokala lönesystemet, dvs VAS-tillägg och individuella tillägg, är och ska vara transparent.

–  Vem som får individuella tillägg och hurudana summor det rör sig om är offentlig information. Däremot behöver man inte ge ut motiveringen för tillägget, sade Mattfolk.

En facklig utmaning med individuella tillägg är att de tenderar att försvinna om läraren byter jobb eller går i pension. Pengarna för de individuella tilläggen tas ur den lokala lönepotten och borde finnas kvar i systemet också efter en pensionering. Här gäller det för fackombuden att vara uppmärksamma, konstaterade Mattfolk.

Övriga tillägg

I pyramidens övre skikt hittar vi resultatbonusar som kan betalas ut om exempelvis kommunen gör ett stort överskott. Det hör dock till ovanligheterna. Exempel på uppgifter som kan ge övriga tillägg är skötsel av bibliotek eller ordnande av musikframträdanden. Dessa uppgifter kan även räknas in i undervisningsskyldigheten.

Övertimmar

Pyramidens topp utgörs av arvoden för övertimmar, dvs de undervisningstimmar en lärare har utöver undervisningsskyldigheten. Mattfolk konstaterade att en övertimme, kanske något överraskande, är mindre värd än en timme inom ramen för usken. I andra branscher är det tvärtom, övertimmarna kostar i regel arbetsgivaren mer.

Jens Mattfolk påminde om att ingen är skyldig att ta på sig övertimmar, men samtidigt finns heller ingen subjektiv rätt att få övertimmar.

–  Köp inte ny bil för lön med övertimmar, lydde hans råd. Nästa läsår är du kanske helt utan övertimmar.

Shoppa loss!

Jens Mattfolk påminde om att en rätt stor del av lönesumman fördelas lokalt. Ser man tillbaka på de lokala lönepotterna under en 20-årsperiod utgör de ca 10 procent av lönesumman. Följande lokala lönepott landar i UKTA den 1.10.2026.

–  Så ni har nog råd att handla i taxfree-butiken, skämtade han.

Text: Mattias Fagerholm
Grafik: Chribbe Aarnio

Senaste artiklar

Integritetsöversikt

Den här sajten använder cookies (kakor) för att kunna ge dig den bästa möjliga användarupplevelsen. Cookies sparas i din webbläsare så att den känner igen dig då du återvänder till sajten. Dessutom hjälper cookies bl.a. till att förstå vilka sidor på sajten som du tycker är mest intressanta och användbara.

Nödvändiga cookies

Nödvändiga cookies bör alltid vara aktiverade för att vi ska kunna spara dina preferenser om språk och inställningarna för cookies.

Tredjepartscookies

Vi använder Google Analytics och Microsoft Clarity för att samla anonym information om t.ex. hur många besökare sajten har och vilka sidor som är populärast. Genom att hålla denna cookie aktiverad hjälper du oss att utveckla webbsajten.