Gott om lokala pengar i lönepotten

pocke fm kurs
De lokala justeringspotterna under åren 2023-2027 uppgår till över 6 procent, säger förbundssekreterare Pocke Wikström.

Det finns en hel del lönepengar i de lokala justeringspotterna de närmaste åren. Hur de här pengarna ska fördelas förhandlar man lokalt vilket innebär att man inom FSL:s lärarföreningar bör vara alert och föra fram hur man önskar att pengarna skall användas. Huvudförtroendemännen har en nyckelposition i förhandlingarna.

Bland annat de lokala justeringspotterna i det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för undervisningspersonal (UKTA) var på agendan när förbundssekreterare Pocke Wikström och ombudsman Jens Mattfolk i dagarna två drillade fackets hårda kärna, nämligen förtroendemännen.

Av de drygt 200 bilderna i Powerpointpresentationen som kursdeltagarna fick ta del av framgår att det finns rätt mycket pengar att förhandla om lokalt. De lokala justeringspotterna under åren 2023-2027 uppgår till totalt 6,03 procent. Där ingår både de avtalsenliga justeringspotterna och löneutvecklingsprogrammet.

-Det är en stor summa. Man kan göra ganska mycket med de pengarna, konstaterade Wikström.

Ett stort ansvar läggs på förhandlingsorganisationen FOSU:s huvudförtroendemän som i samråd med arbetsgivaren ska förhandla om hur pengarna används. Förtroendemännen är i och för sig redan varma i kläderna. Den första justeringspotten fördelades 1.6.2023. Det handlade om 1,2 procent i löneutvecklingsprogram samt 0,7 procent i lokal justeringspott.

Raseborg: Nivåsystem utvecklat

Niclas Zweigberg, huvudförtroendeman i Raseborg, redogjorde på FSL:s förtroendemannakurs för hur man i hans hemkommun kommit överens om hur lönepengarna skall användas. I Raseborg fick alla medlemmar redan hösten 2022 besvara en enkät där man fick ge sina synpunkter. Allmänna mål utkristalliserades och tanken var att fördela pengarna jämt mellan stadierna, dock så att gymnasiesidan som senast blivit utan nu skulle få en lite större del av kakan.

I Raseborg gick man in för att skapa ett nivåsystem för småbarnspedagogiken, gymnasieutbildningen och musikinstitutet. Lärarna fick poäng enligt olika kriterier. Gymnasielärarna exempelvis för gruppstorlekar som överskred 25 elever och för tvärvetenskapliga studieavsnitt och småbarnspedagogerna om man exempelvis var teamansvarig eller jobbade med barn inom det särskilda stödet. Utgående från hur många kriterier som uppfylldes placerade sig lärarna i olika lönekorgar som berättigade till ett visst VAS-tillägg (VAS=värdering av arbetets svårighet).

Det var ett styvt arbete, men samtidigt uppnåddes många förhandlingsmål konstaterade Niclas Zweigberg.

-Ett minus är att det inte finns en långsiktig plan, sade han.

Tanken är att utveckla ett liknade nivåsystem också inom den grundläggande utbildningen.

David Nordgren tycker att dyrortstillägget är orättvist. Nu har han för Vörås del korrigerat orättvisan.

Vörå: 8 års kamp mot dyrortstillägget

David Nordgren, huvudförtroendeman i Vörå, har likt en Don Quijote i många år kämpat mot det så kallade dyrortstillägget som på vissa orter ger en något högre lön.

– Det är en uppenbar orättvisa, en ojämlik behandling av lärare. Man har a-klassens och b-klassens lärare. Man gör samma jobb oberoende av var man är, sade Nordgren.

I och med den lokala justeringspotten öppnades en dörr för Norgren att göra någonting åt saken. Skillnaden mellan dyrortsklass ett och två är ca 30 euro. Tanken var att genom VAS-tillägg jämna ut skillnaden och de lokala förhandlingarna gick över förväntan.

-Vi slutande på 50 euro mer åt alla oberoende av tjänst.

Nordgren, som under de åtta år han har verkat som huvudförtroendeman har irriterat sig över dyrortstillägget, är nöjd med den förändring man fått till stånd.

-Det kändes väldigt bra. Jag satte ut det på vår Facebooksida och jag tror att jag aldrig har fått så många likes, sade Nordgren.

Småbarnspedagogerna slukar hela kakan?

Det finns en viss oro för att lärarna inom småbarnspedagogik ska sluka lejonparten av den lokala lönepotten. En oro som inte är helt obefogad. På många håll råder stor brist på småbarnspedagoger och arbetsgivaren vill gärna styra en stor del av lönepengarna till dem. Annika Norrgård har säte i OAJ:s lönepolitiska kommitté. Där har man tittat närmare på hur de lokala pengarna fördelats.

-I vissa kommuner har upp emot 60 procent av justeringspotten gått till lärarna inom småbarnspedagogik, sade Norrgård.

-I och med de lokala justeringspotterna har lärarna inom småbarnspedagogik på vissa håll samma eller rent av högre lönenivå än klasslärarna, sade Pamela Leka, förtroendeman i Grankulla.

Följande justeringspott betalas ut 1.2.2024. Den fördelad dock centralt (0,40 procent).

Text och foto: Mattias Fagerholm
Grafik: Chribbe Aarnio