Raseborgs upprop om differentierat material i de svenskspråkiga läromedlen togs väl emot i fullmäktige som grundligt ventilerade frågan om läromedel på svenska.
Det statliga stödet för finlandssvenska läromedel är omkring 80 000 euro per år och summan bör höjas, konstaterade Anna Wahren, styrelseledamot från Borgå.
För tillfället ligger också en motion hos Folktinget om detta och FSL vill göra gemensam sak för att få fram statliga, öronmärkta medel för svenska läromedelsproduktion, enkannerligen så att alla ämnen fås den bredd de behöver samtidigt. Detta är viktigt för ett kontinuerligt lärande.
Petra Örn, Åbo, konstaterade att de differentierade läromedlen också bör betjäna dem som behöver svårare material.
– Fokus bör ligga på ett översättningsarbete. Det finns inte resurser att tillverka egna läromedel på svenska i Finland, sade Nancy Bäck, Karleby.
Det är dock viktigt att betona att finansieringen inte ska ligga på fonderna, utan även översättningen måste tryggas med statliga medel, sade Malin Höglund-Snellman, Jakobstad-Larsmo lf.
Pernilla Granlund, Borgå lf, håller som bäst på att översätta ett läromedel i religion för Schildts & Söderströms, ett värv som helt finansieras av Kulturfonden genom ett stipendium.
– Men stipendiet är så litet att det inte går att vara tjänstledig utan översättningsarbetet gör jag på min fritid, sade Granlund.
Hon menade också att det är kommunernas ekonomi som är avgörande för vilka läromedel som finns i skolorna.
– Det finns läromedel, men det finns inte medel för att köpa dem.
Att det finns ett mervärde i att det är uttryckligen lärare som översätter var fullmäktige enigt om.
Digitala läromedel räddningen?
Kanske arbetsböcker kunde vara digitala, undrade Sabina Lindholm, styrelseledamot från Tammerfors.
– Det är etiskt ohållbart att trycka upp en bok som används av bara en elev och sedan slängs bort.
Nancy Bäck trodde att vi nu står inför ett paradigmskifte vad gäller de digitala läromedlen.
– Jag har bestämt mig för att använda digitala läromedel från och med hösten.
Tove Söderman, Väståbolands lf, sade sig vara nöjd med det mångsidiga digitala materialet som finns.
– Men eleverna är inte alltid nöjda. Jag tror att en trötthet gentemot det digitala sprider sig bland eleverna. Det är bara skärmar över allt.
Linda Felixson som för tillfället bestrider FSL:s plats i Schildts & Söderströms styrelse har fört fram det mesta av det som diskuterades på fullmäktigesammanträdet.
– Nu verkar en utveckling vara på gång. Vi måste få kvalitet och det vi behöver, sade hon.
Motionen godkändes enhälligt utan ändringsförslag.
Läs också:
Ledarkommentar: Långdansen kring läromedlen måste få en lösning
Text och foto: Tom Ahlfors
