Förkastat medlingsbud förorsakade gnissel mellan fackförbunden

IMG_3569
Avtalet innebär löneförhöjning enligt den allmänna linjen.

Vårdfacken fällde det medlingsbud som riksförlikningsman Vuokko Piekkala lade fram i de kommunala avtalsförhandlingarna. De övriga avtalsparterna hade varit beredda att acceptera budet, men för att nå ett avtal krävdes grönt ljus av samtliga parter. Därmed är de kommunalt anställda fortfarande i ett avtalslöst läge. I jakten på syndabockar har ordkriget mellan fackförbunden trappats upp.

Riksförlikningsman Vuokko Piekkala hade satt valborgsmässoafton som deadline för parterna att svara på det medlingsbud hon lagt fram. Trots att det allt sedan förhandlingarna inleddes i januari funnits tecken på att vårdfacken i allmänhet, och Tehy i synnerhet, inte visat något riktigt stort intresse för att sluta ett avtal under rådande coronapandemi fanns vissa förhoppningar om att ett avtal kunde vara i sikte för de ca 420.000 kommunalt anställda.

O tider, o seder

Men vårdfackens förhandlingsorganisation Sote förkastade Piekkalas medlingsbud. De andra förhandlingsparterna dvs FOSU (som bland annat företräder lärarna), JAU (Julkisen alan unioni) och Kommunarbetsgivarna KT hade varit beredda att godkänna budet.

Att vårdfacken sköt medlingsbudet i sank resulterade i ett osedvanligt hätskt tonläge fackförbunden emellan. JHL:s förhandlingschef Kristian Karrasch citerar i sin blogg Cicero som beklagar sedernas förfall med orden o tempora, o mores (o tider o seder). Karrasch menar att vårdfacken bröt mot arbetsmarknadens oskrivna regler då man gick ut med sitt svar till Piekkala i offentligheten före den utsatta deadlinen och att man färgar innehållet i medlingsbudet i enlighet med sina egna intressen.

Uselt medlingsbud

Vårdfacket Tehys ordförande Millariikka Rytkönen kallar medlingsbudet för uselt och säger att det inte godkändes eftersom det hade försämrat vårdpersonalens arbetsvillkor.

– Vi gör inte ett dåligt avtal, skriver Rytkönen på Twitter.

Millariikka Rytkönen hade dock haft en möjlighet att skjuta ner det ”usla” medlingsbudet i ett tidigare skede. Riksförlikningsman Vuokko Pekkala hade nämligen avkrävt parterna på besked om det finns förutsättningar att föra medlingsbudet till respektive organisations beslutande organ.

– Jag förundrar mig över att Tehys ordförande förde ett bud som hon kallat uselt till förbundets styrelse. Hon kunde ha skjutit ner det redan på måndag (valborg inföll på torsdag, reds anm.) så kunde vi ha satt krutet på att förhandla istället för att i offentligheten förvränga innehållet i medlingsbudet, skriver FOSU:s verksamhetsledare Maria Löfgren på Twitter.

Millariikka Rytkönen och Tehy fällde medlingsbudet.

Löneförhöjning enligt allmänna linjen eller inte?

En fråga där det hettade till var nivån på löneförhöjningarna. Följdes den allmänna linjen i medlingsbudet eller inte? Med den så kallade allmänna linjen avses den lönenivå som exportindustrin har förhandlat sig fram till. Det innebär en löneförhöjning på 3,3 procent i ett avtal som sträcker sig på 25 månader. I ett kortare avtal minskar löneförhöjningen i motsvarande grad.

Enligt Tehys ordförande Millariikka Rytkönen låg löneförhöjningarna under den allmänna linjen. Det skriver inte de andra förhandlingsparterna under. På bordet låg ett avtal på 23 månader och en löneförhöjning på 3,04 procent vilket motsvarar den allmänna linjen, säger KT:s forskningschef Mika Juutinen. Han får flankstöd av JHL:s Kristian Karrasch och OAJ:s Olli Luukkainen.

– Lärarna skulle ha fått procentförhöjningar i samma nivå som den privata sektorn. Skillnaderna rör sig i klassen tiondelar eller hundradelar och beror på olika långa avtal. Kommunsektorns avtal hade varit två månader kortare än i de flesta andra branscherna, säger Luukkainen.

Olli Luukkainen: Lärarna hade fått lika mycket som den privara sektorn.

Jo-nej

Tehys ekonom Ralf Sund står därmed rätt ensam när han i en bloggtext förklarar varför Tehy hävdar att lönenivån ligger under den allmänna linjen. Enligt Sund är det felaktigt att bara titta på procentsatsen under avtalsperioden.

– Skillnaden i lönekuvertet är enorm om löneförhöjningen på 3,3 procent betalas ut i början eller i slutet av avtalsperioden, det rör sig om över tre veckors lön. Men båda sätten följer den allmänna linjen, skriver Sund.

Den maximala utdelningen är med andra ord ett avtal som ger hela förhöjningen genast i början av avtalsperioden. Det är dock ett teoretiskt resonemang. Inga avtal av det slaget har gjorts.

Enligt OAJ:s ekonom Mika Väisänen följs den allmänna linjen också då man ser till när de olika förhöjningarna kommer. Praxisen för den allmänna linjen är att den första löneförhöjningen kommer fyra månader in i avtalsperioden och den andra 15 månader från avtalets början.

I Piekkalas avtalsbud hade också den första löneförhöjningen kommit efter fyra månader och den andra efter 12 månader.

– I det kommunala avtalsförslaget följer jämförelsetalet exakt den allmänna linjen och avtalen är också i detta hänseende likvärdiga. Tehys påstående att förslaget inte följer den allmänna linjen grundar sig på deras egen definition av den allmänna linjen, säger Mika Väisänen.

Kiky-timmarnas öde

Också de så kallade kiky-timmarna var en bidragande orsak till att vårdfacken förkastade medlingsbudet.

– De oavlönade kiky-timmarna fortsätter till oktober, säger Millariikka Rytkönen.

Enligt budet skulle kiky-timmarna ha försvunnit ut avtalet den 5.10.2020. Helt gratis har man inte blivit av med kiky i de andra branscherna och det hade inte heller skett inom det kommunala avtalsområdet. För lärarnas del hade fem kiky-timmar hängt kvar ännu hösten 2020.

När de 24 kiky-timmarna infördes lades 12 h på samplanering Av dessa 12 hade 6 blivit kvar.

Samtidigt kan man konstatera att i och med att budet förkastades är alla kiky-timmar fortfarande en del av samtliga kommunalt anställdas arbetsavtal.

Eget avtalsområde

Vårdfacken hade fått ett eget avtalsområde i likhet med undervisningssektorn (UKTA). Men Tehy var inte tillfreds med att det skulle förverkligas först i slutet av avtalsperioden, dvs 1.3.2022. Dessutom hade man följt det allmänna kommunala tjänstekollektivavtalet året till slut.

Också lärarna inom småbarnspedagogik hade enligt förslaget flyttat över till lärarnas avtalsområde, enligt samma tidtabell som sote-avtalsområdet.

Förhandlingar utan vårdfacken?

Förhandlingsorganisationen FOSU har krävt att Kommunarbetsgivarna KT återupptar förhandlingarna med de parter som är beredda att sluta ett avtal, dvs utan vårdfacken.

KT:s förhandlingschef Henrika Nybondas-Kangas vill inte kommentera möjligheten att KT skulle sluta ett avtal enbart med FOSU och JAU.

Läs också:

Ledarkommentar: Tehy på tvären

Text: Mattias Fagerholm

Senaste artiklar