I svallvågorna av den utvecklingsprocess som FSL befinner sig i har också Christoffer Sourander reflekterat över hur fullmäktiges arbete och roll kunde utvecklas. Det resulterade i ett informellt frågebatteri där han tog pulsen på fullmäktigemedlemmarna.
Av kartläggningen kan man utläsa att 94 procent av medlemmarna i FSL:s fullmäktige upplever att de har en viktig roll. Positivt är också att det lokalt finns ett intresse för fullmäktigeplatsen. 84 procent av fullmäktigeledamöterna uppgav att det finns krafter som är intresserade av att ta vid när de kliver åt sidan.
Något som oroar Christoffer Sourander en smula är ändå att en av tre fullmäktigeledamöter uppger att de inte alltid upplever att de är bekväma med att uttala sig på mötena.
– Det skall nog vara så att folk vågar säga vad de tycker. Här får vi kanske fundera på möteskulturen. Ju öppnare dialog vi ka ha och ju ärligare vi kan vara desto bättre resultat, säger Sourander.
Vad kan man göra för att skapa en kultur där folk vågar uttala sig?
– En grej är den FSL-fullmäktigegrupp som vi har skapat på Facebook. Tanken är att man utanför mötena i ett avslappnat forum kan ventilera sina åsikter. Om man tex i FB-gruppen märker att man har stöd i en fråga så är det kanske lättare att också yttra sig på själva fullmäktigemötet.
En hurudan förändring hoppas du på?
– Jag hoppas på mera debatt. Blir det livligare debatt och det märks att FSL har ett fullmäktige där det händer, så sprider sig ringarna på vattnet. Då växer också intresset för verksamheten. Speciellt i dessa tider när utbildningsfrågor är i fokus.
Får du med fullmäktige i ett debattklimat där det också sprakar lite ibland?
– Jag tror nog det, viljan finns.
Ibland är vi i Svenskfinland lite skygga för att det sprakar, men du ser det som något positivt?
– Absolut, jag tror att det är hög tid för att det skulle spraka lite mer i finlandssvenska kretsar. Vi måste synas och höras lite mera om vi skall ha en chans.
– Det kommer inte att bli lättare på utbildningsfältet, tvärtom. Det skulle vara viktigt att den gammaldags fackandan kommer tillbaka. Om vi vill påverka kommer vi att behöva hela facket bakom oss. Och för att det skall finnas tyngd behövs en vi-känsla. Det skall finns personer bakom det som sägs och på fältet skall man veta att om det är bekymmer i någon kommun så har man både kollegor och facket bakom sig. När coronakalaset skall betalas behövs en stark lärarkår.
Hur skall man hitta den fackliga spiriten?
– Vi kunde utnyttja litenheten i Svenskfinland för att skapa en vi-anda. Det kommer att behövas nya muskler i framtiden.
Hur vill du förändra FSL?
– Jag vill att vi går från ”förbundet” till ”mitt förbund”, eller ”vårt förbund”. Varenda medlem skall känna en större samhörighet med FSL.
– Det är viktigt att varje medlem upplever att facket har en betydelse. Då är man också beredd att ställa upp för varandra.
Ett lärarevent efterlyses
Christoffer Sourander återvaldes i höstas som fullmäktigeordförande för tidsperioden 2021-2022. FSL:s kongress gick som bekant i graven 2018 och därmed är fullmäktige numera förbundets högsta beslutande organ. Sourander är inte inne på att återinföra kongressen, däremot flaggar han för ett större återkommande lärarevent av något slag.
– Man kunde ta godbitar från kongressen och fylla på med annat, som till exempel gästtalare eller seminariedelar. Kärnan skall var det fackliga och det kunde ske i samband med ett fullmäktigemöte.
Varför behövs ett lärarevent?
– Folk har ett behov av att träffas och ventilera sina idéer. Om eventet blir en större grej så kan hela Svenskfinland få en glimt av vad FSL sysslar med.
– Det kan också ses som ett litet tack till de som har jobbat fackligt.
Tanken får preliminärt ett gott mottagande i fullmäktige. Över 90 procent av ledamöterna stöder initiativet.
