A – AKTA
Det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet (AKTA) omfattar omkring 120 000 löntagare. Hit hör yrkesgrupperna som tex barnskötare, skolgångshandledare, familjedagvårdare, städare, lantbruksavbytare och biblioteksfunktionärer.
En del av bestämmelserna i AKTA tillämpas även på lärare, till exempel när det kommer till semesterpenning och tjänsteledigheter. Huvudsakligen regleras ändå lärarna av tjänstekollektivavtalet som går under förkortningen UKTA.
B – Bildningsbranschen rf
Bildningsbranschen rf (Sivista på finska) representerar 430 arbetsgivare inom allmän och högre utbildning. För lärare som är anställda vid privata läroanstalter gäller Bildningsbranschens avtal. Exempel på privata utbildningsanordnare är Svenska samskolan i Tammerfors, yrkesinstitutet Prakticum och yrkesskolan Axxell. Bildningsbranschen representerar samtliga universitet och yrkeshögskolor i landet.
C – Centrala löneuppgörelser
En central löneuppgörelse sluts mellan arbetstagarnas och arbetsgivarnas centralorganisationer. Avtalet utgör sedan ramen för medlemsförbundens egna kollektivavtal.
Om regeringen också medverkar i avtalet med exempelvis löften om skattelättnader kallas det en inkomstpolitisk helhetslösning. Under årtionden slöt man inkomstpolitiska helhetslösningar, men de hör numera till en svunnen tid. Därmed har centralorganisationerna inte längre en så stor betydelse i avtalsförhandlingarna.
Lärarna hör till Centralorganisationen för högt utbildade i Finland, Akava. Organisationen har ca 624 000 medlemmar och 36 medlemsförbund. Maria Löfgren valdes till Akavas ordförande 2022.
E – EK
Finlands näringsliv EK är en arbetsgivarorganisation som representerar privatsektorns arbetsgivare. EK slog år 2016 fast att man inte längre medverkar i centrala löneuppgörelser, utan förespråkar förbundsvisa avtal.
År 2020 tog Skogsindustrin frågan ännu närmare verkstadsgolvet då man meddelade att man lämnar de allmänna kollektivavtalen och i stället sluter avtal på företagsnivå.
F – FOSU
FOSU är förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade (JUKO på finska). FOSU sköter alltså avtalsförhandlingarna för högt utbildade arbetstagare inom kommun och stat, exempelvis lärare och läkare. Totalt består FOSU av 36 förbund och samlar ca 200 000 arbetstagare. OAJ är det största medlemsförbundet och OAJ:s ordförande innehar också ordförandeposten inom FOSU.
I – Inflation
Inflation är en ökning av den allmänna prisnivån vilket innebär att man kan köpa färre varor och tjänster för samma mängd pengar. Pengarna minskar med andra ord i värde.
Målsättningen med löneuppgörelserna är att förbättra löntagarnas köpkraft. Men om löneförhöjningarna är blygsamma samtidigt som inflationen skjuter i höjden kan slutresultatet bli att reallönerna de facto sjunker.
K – Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT
KT är kommunsektorns arbetsgivarorganisation och förhandlar om kommunbranschens arbets- och tjänstekollektivavtal tillsammans med löntagarnas huvudavtalsparter. KT är avtalspart i sex avtalsområden och totalt berörs ca 425 000 arbetstagare. KT är även arbetsgivarpart i välfärdsområdena. Lönepotten i kommun- och välfärdsområdena uppgår till över 22 miljarder euro. Henrika Nybondas-Kangas tog över som KT:s vd år 2025.
L – Löneutvecklingsprogram
Lärarfacket OAJ har i många år talat för ett löneutvecklingsprogram. Bakgrunden är att lönerna inom den privata sektorn ökar snabbare än i den offentliga sektorn. Inom den privata sektorn förekommer nämligen löneglidningar, dvs löneförhöjningar utöver vad som har avtalats i kollektivavtalen. I avtalslösningen år 2022 avtalade man om ett femårigt löneutvecklingsprogram som gav lärarna något högre löneförhöjningar än de övriga branscherna.
O – OAJ
Undervisningssektorns fackorganisation OAJ samlar undervisningspersonal från lärare i småbarnspedagogik till universitetslärare. OAJ har ca 120 000 medlemmar och är därmed den största medlemsorganisationen i Akava. Katarina Murto valdes till OAJ:s ordförande i maj 2022.
Finlands svenska lärarförbund FSL, med sina 5000 medlemmar, är en självständig del av OAJ. I motsats till andra medlemsförbund har FSL ett eget medlemsregister och egen ekonomi. FSL har representation i OAJ:s beslutande organ.
FSL har ingen central förhandlingsrätt utan OAJ och förhandlingsorganisationen FOSU sköter den biten.
P – Politisk inblandning
Arbetsmarknadsparterna påminner ofta politikerna att de skall hålla tassarna borta från avtalsförhandlingarna. Antti Rinne fick sig en smäll på fingrarna 2019 då han som gammal fackboss inte kunde låta bli att blanda sig i konflikten om postutdelarnas kollektivavtal. Det hela slutade med att han fick avgå som statsminister.
I samband med den så kallade exportlagen tog dock politikerna ett steg in på arbetsmarnadsparternas revir. Petteri Orpos regering begränsade riksmedlarens rörelseutrymme och i praktiken utgör exportindustrins löneförhöjningar ett tak för övriga branscher.
R – Riksmedlare
Riksmedlaren medlar i tvister om kollektivavtal mellan arbetsgivar- och löntagarorganisationer. I regel försöker parterna i första hand själva nå ett avtal, men om förhandlingarna kör fast kan man söka hjälp hos riksmedlaren. Anu Sajavaara tillträdde på som riksmedlare 2022.
S – Sote
Vårdfacken Tehy och Super har länge eftersträvat ett eget avtalsområde för vårdsektorn. Tidigare omfattades social- och hälsovårdspersonalen av det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet (AKTA). Men i senaste avtalsrunda kom parterna överens om ett eget avtalsområde för social- och hälsovårdssektorn (SH).
1.9.2021 överfördes närmare 180 000 arbetstagare från AKTA till det så kallade Sote-avtalsområdet. Sote rf är förhandlingsorganisationen för Tehy och Super.
T -Tjänste- och arbetskollektivavtal
Ett tjänste- och arbetskollektivavtal är ett avtal mellan arbetsgivaren och facket om anställningsvillkoren. De nuvarande kommunala avtalen är i kraft till den 30.4.2025.
Efter att avtalsperioden har löpt ut är avtalsparterna inte längre bundna vid arbetsfreden och konfliktåtgärder kan vidtas.
U – UKTA
Det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för undervisningspersonal (UKTA) är det avtal som gäller för lärarna. Från och med den 1.9.2021 överfördes även lärarna i småbarnspedagogik till detta avtalsområde.
I UKTA stipuleras bland annat om lönegrunder, undervisningsskyldigheter och andra anställningsförhållanden. UKTA omfattar ca 80 000 lärare.
UKTA är det rättesnöre som de lokala förtroendemännen lutar sig mot.
V – VOL (Varhaiskasvatuksen Opettajien Liitto)
VOL, på svenska Småbarnspedagogikens lärarförbund SLF, är en medlemsorganisation inom OAJ. Också FSL har lärare i småbarnspedagogik i sin medlemskår. År 2020 lämnade Ålands lärare i småbarnspedagogik VOL till förmån för FSL och utgör därmed FSL:s nyaste medlemsförening. Service på svenska uppgavs som den viktigaste orsaken till byte av förbund.
Y – YSI
YSI (yleissivistävät opettajat) är benämningen för de allmänbildande lärarna inom OAJ. Hit hör lärare inom den grundläggande utbildningen och gymnasiet. YSI-gruppen är den klart största inom OAJ och därmed den tongivande i fullmäktige. YSI besitter 96 av de 153 fullmäktigeplatserna. FSL:s 8 fullmäktigeledamöter ingår i YSI-gruppen.
Å – Årsarbetstid
En ständigt återkommande fråga inför avtalsförhandlingarna är undervisningsskyldigheten (usk). Usken kritiseras för att den inte är rättvis och inte ser till det arbete som sker utanför lektionstid. Årsarbetstid har kastats fram som ett alternativ. År 2018 inleddes ett treårigt försök i ett antal finskspråkiga skolor inom den grundläggande utbildningen. OAJ betonar att det är fråga om ett försök och att man inte på basis av ett småskaligt experiment kan gå in för årsarbetstid permanent. Ett problem med årsarbetstid stavas pengar. Från arbetsgivarhåll ser man nog behovet av att förnya lärarna arbetstidssystem, men vidhåller att det bör var ett nollsummespel och vill inte skjuta in några extra lönepengar i systemet.
Ö – Öppna frågor?
En vedertagen sanning när det kommer till avtalsförhandlingar är att ingenting är klart innan allting är klart. Informationen är ofta knapphändig och retoriken tenderar att bli hårdare ju längre tiden lider
Vid sidan av att facken och arbetsgivarna positionerar sig finns också en dragkamp mellan de olika fackförbunden. Det är med andra ord upplagt för många svängar i långdansen innan ett avtal kan ros i land. Tidningen Läraren följer utvecklingen både i papperstidningen och på vår webbplats.
Artikeln uppdaterad 24.4.2025.
Text: Mattias Fagerholm
Illustration: Sebastian Dahlström
