Kanske skulle Johannes Klockars vända sig i sin grav om han visste vilka utmaningar som Kronoby folkhögskola står inför. Skolan grundades 1891 och Klockars var dess första rektor. Han blev riksdagsledamot för SFP år 1924 och det är ödets ironi att den nuvarande regeringen, med hans partis goda minne, vill driva igenom en lag som märkbart försämrar folkhögskolans verksamhetsförutsättningar.
– Jag tror inte att SFP har insett att det här drabbar de svenskspråkiga aktörerna hårdare än de finska. Konsekvensanalysen har varit dålig, det här är en miss i intressebevakningen. Att det finlandssvenska får sig en törn, det står klart. Hur stor smällen sist och slutligen blir vet vi inte ännu, säger Martin Ahlskog.
Statsandelarna inte längre direkt till folkhögskolorna
Det hela handlar om att regeringen vill effektivera integrationsutbildningen som för tillfället har ett finansieringssystem med två kanaler. Näringsbyråerna får finansiering för arbetskraftsrelaterad integrationsutbildning och den fria bildningen får statsandelar för integrationsstudier för personer med integrationsplan. I dagsläget går statsandelarna direkt till de som arrangerar utbildningen, dvs i detta fall folkhögskolorna.
Tanken med den aktuella reformen är att det bara ska finnas en kanal för finansieringen. Ansvaret ska flyttas över till arbets-och näringsministeriet och i praktiken skötas av de nya sysselsättningsområdena. Lagförslaget är nu på remissrunda men avsikten är att reformen ska träda i kraft 1.1.2027.
– Det betyder i praktiken att man tar bort den fria bildningens möjlighet att själv få finansiering. Alla pengar går direkt till kommunerna som icke öronmärkta statsandelar. Så de blir en del av kommunernas stora kassa, eller mer sannolikt lilla kassa.
Regeringen skär ner i integrationsutbildningen till den fria bildningen med ca 12 miljoner euro. Det innebär att kommunerna får ansvaret för att sköta integrationen, men de får inte pengar för det, menar Ahlskog.
– Hittills har det varit en win-win situation för alla. Kommunerna har kunnat förkorta köerna för de med en integrationsplan och som söker en utbildningsplats genom att styra dem till den fria bildningen. Och vi har fått pengar direkt av staten för att utföra jobbet.
Folkhögskolorna på knä
För det finlandssvenska folkhögskolefältet kan konsekvenserna bli förödande. För många aktörer är integrationsutbildningen en helt avgörande del av verksamheten. För Kronoby folkhögskola, eller Kvarnen som den heter efter att en samkommun med fem ägarkommuner tagit över folkhögskolan, utgör statsandelarna för integrationsutbildning en betydande del av finansieringen, närmare bestämt 40 procent.
Kvarnen har idag totalt 360 studerande. Den så kallade språklinjen har 150 studerande och av dem har ca hälften en integrationsplan. Det är alltså den gruppen man idag för statsandelar direkt till skolan, men som nu riskerar försvinna.
– Störst inverkan har det på språklinjen. Men hela vår kostym är ju anpassad enligt det här, till exempel matsal och köksfunktioner. Låt oss säga att 100 studerande försvinner, det inverkar på allt. Fastighetskostnaderna har varit utspridda, det blir dyrare för alla linjer. Det är färre som ska dela på kakan.
Men etter värre är det för Kristliga folkhögskolan i Nykarleby (Kredu) och Evangeliska folkhögskolan i Vasa. Där utgör de statsandelar som man får för integrationsutbildning över 50 procent av intäkterna.
– Kredu och Evangeliska folkhögskolan är privatägda. De ska ut på marknaden och konkurrera med företagen. De har inte en chans i världen. Vi följer ju kollektivavtal med minimilöner och liknande. Det gör inte företagen på den privata marknaden.
Vilka blir konsekvenserna?
– Det minskar på antalet finlandssvenska folkhögskolor. Om fem år finns inte lika många kvar. Vi har byggt upp vår verksamhet sporrade av hur staten har styrt sina statsandelar, säger Martin Ahlskog.
Integrationen på svenska i kläm
Det aktuella lagförslaget följer de riktlinjer beträffande integrationen som har dragits upp i regeringsprogrammet och kan i den meningen inte ses som en överraskning. Men i regeringsprogrammet finns också en skrivning om att 5-10 procent av integrationen ska ske på svenska. Hur det ska gå när är den fria bildningen i huvudsak har skött den biten är minst sagt oklart. I lagförslaget tas både pengarna och uppdraget ifrån folkhögskolorna.
– Det här är extra märkbart i vår region och speciellt på svenskt håll. På den finska sidan finns massan på ett helt annat sätt. Det drar till sig företag som kan sköta den här biten. Men volymerna finns inte på svenska. I proportion har den svenska fria bildningen lyft en ganska stor del av pengarna och därför slår det extra hårt mot de svenskspråkiga fria bildningsinstitutionerna.
Läs också
”Sista ordet är inte sagt”
Text: Mattias Fagerholm
Foto: Johan Hagström
