Inte klokt med två lärarutbildningar Svenskfinland

Strängnäs skrinlades

Michaela Pörn tog över FPV i november 2022 efter Fritjof Sahlström. En av de första arbetsuppgifterna var att ta sig an det omdiskuterade projektet som Sahlström varit primus motor för, nämligen en klasslärarutbildning i ÅA:s regi i Sverige. Siktet var inställt på att 20 studerande skulle inleda sina studier 2024. Planerna skrinlades dock under Pörns ledning.

– Studiestödsfrågan var oklar och finansieringen bara till hälften garanterad. Det var inte en viktig utbildningsstrategisk satsning för oss. Varför utbilda för den svenska marknaden när vår primäruppgift är de finlandssvenska skolorna, säger hon.

Vilka var de största problemen med projektet?

– De största riskerna var student- och personalrekryteringen. I Sverige kämpar man med att få studerande till lärarutbildningarna. Varför skulle vi klara det bättre? Vi har begränsat med behörig personal och det skulle ha splittrat oss. Riskerna var betydligt större än möjligheterna.

I initialskedet var tanken ett tätt samarbete med Uppsala universitet kring utbildningen. Men det rann ut i sanden och i stället siktade man på ett samarbete med Strängnäs kommun.

– I ursprungsplanen fanns en möjlighet att stärka vårt forskningssamarbete. Det hade varit bra, men det föll på att Uppsalamodellen inte blev av.

Vår stora styrka är vår övningsskola och handledningen där. Det är förstås på en helt annan nivå än hur partnerskolorna fungerar. En annan styrka vi har jämfört med HU är vår starka ämnesdidaktiska forskning. Vi har ämnesdidaktik inom alla områden, säger Michela Pörn, dekan för fakulteteten för pedagogik och välfärdsstudier, ÅA

Profilera klasslärarutbildningen

Nu ligger fokus på att utveckla lärarutbildningen på hemmaplan. Pörn vill se en tydligare profilering på ÅA:s lärarutbildningar.

– Främst klasslärarutbildningen med tanke på konkurrensen med Helsingfors universitet. Det är inte speciellt klokt att HU har exakt samma inriktning som vi har här.

Borde vi alltså inte ha två klasslärarutbildningar?

– Om underlaget räcker till är det bra med konkurrens. Det stärker kvaliteteten. Ett monopol betyder att man inte behöver vara lika mycket på hugget. Men då jag ser på befolkningsutvecklingen blir jag nog lite orolig.

Dalande intresse

Än så länge har de båda utbildningarna lockat sökande men trenden har varit på nedåtgående. ÅA:s klasslärarutbildning har 60 studieplatser och i våras hade man 195 sökande varav 45 hade utbildningen som sitt förstahandsval. Men endast 35 anmälde sig närvarande då höstterminen inleddes.

Då frågade Läraren avgående dekan Fritjof Sahlström frågan vad man ska göra åt det sviktande söktrycket. Han bollade frågan vidare till sin efterträdare, dvs Pörn.

– Det var ett lätt sätt, skrattar hon.

Locka finska och svenska studerande

Michaela Pörn lyfter fram möjligheten att locka fler studerande från finska Finland och från utlandet. Hon nämner ÅA:s rätt omfattande marknadsföringsinsatser i Sverige och konstaterar att de svenska studenterna kunde vara betydligt fler.

– Man kan tänka sig att de via en svensk grundutbildning kommer in på vårt magisterprogram och får finländsk klasslärarbehörighet. Den vägen har vi börjat marknadsföra.

ÅA kunde även i en större utsträckning försöka locka till sig finskspråkiga studerande. Det har ändå visat sig vara ett stort steg att ta sig över språkmuren.

– Om vi vill ha fler finskspråkiga studerande måste vi också satsa på stödformerna, till exempel språkstöd. Det är vi beredda att göra om vi lyckas i rekryteringen.

Knackiga kunskaper i finska

Pörn har ett förflutet som professor i finska språkets didaktik. Undervisningen i finska i de finlandssvenska skolorna är med jämna mellanrum föremål för kritik, det samma gäller utbildningen av lärare i finska. Pörn betonar att samarbetet mellan Vasa och Åbo har utvecklats och att de klasslärarstuderande som väljer finska som biämne har exakt samma kurser som de som blir ämneslärare.

– Tidigare fanns ingen koppling till skola och undervisning eller didaktiska inslag i ämneslärarstudierna i Åbo. Det var en stor klyfta, en chock, att komma till Vasa och göra den avslutande praktiken. Att med sin teoretiska lingvistikryggsäck stiga in i ett klassrum och skapa en koppling mellan universitetsgrammatik och skolpedagogik var en stor utmaning. Nu har alla kurser didaktiska inslag, det finns hela tiden en anknytning till skolverkligheten, säger Michaela Pörn.

Nationella centret för utbildningsutvärdering visar på en blygsam utveckling i kunskaperna i finska i synnerhet i kommuner med en stor andel svenskspråkig befolkning. En svaghet i rapporten att man inte ens reflekterade över att utvecklingen skett under pandemin, säger Micahaela Pörn. Chris Silverström, utvärderingsexpert vid NCU, menar att allt inte kan sättas på pandemins konto. Det finns inte lika stora regionala skillnader i något annat ämne, säger hon.

Michaela Pörn i korthet

Jobbat vid ÅA sedan 2003.
Disputerade i finska 2004.
Professor i finska språkets didaktik 2011.
Har haft olika ledarskapsuppdrag inom ÅA, tex utbildningslinjeansvarig för ämneslärarutbildningen.
Dekan vid FPV 1.11.2023-

Text: Mattias Fagerholm
Foto: Johan Hagström