Åbo Akademi + Uppsala universitet = sant!

Hörnsten nummer ett: Uppsala universitet

Åbo Akademi vill starta en klasslärarutbildning i Uppsala. Tanken är att 40 studerande skall kunna inleda sina studier 2023. Trots att man både från ÅA:s och Uppsala universitets sida betonar att ingenting ännu är definitivt är det uppenbart att projektet har tagit ett kliv framåt i och med att universiteten funnit varandra.

– En viktig pusselbit, en hörnbit, fick vi på plats i och med universitetssamarbetsparten, säger Fritjof Sahlström, dekanus vid fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid ÅA.

– Det känns jättefint att ett svenskt universitet tycker att lärarutbildning på svenska från Finland är så intressant att ha på plats på sitt eget campus att man välkomnar oss dit.

Vilket blir Uppsala universitets roll i samarbetet?

– Det är kvar att utmejsla. Både ÅA och UU vill göra det här tillsammans men ändå var för sig. Vi ska samarbeta, framför allt kring forskning och utvecklingssamarbete. Men hela idén med ÅA:s satsning är att ta den finländska lärarutbildningen till Sverige. Det kommer att vara en självständig finländsk lärarutbildning som ÅA ansvarar för helt och hållet.

– Det är två kompisar som är välvilligt inställda till varandra och som ska vara ”kämppisar” men vi ska inte bli ihop, säger Sahlström

– Samarbetet kommer att ske inom ramen för parallella lärarutbildningar. Planen är inte att Åbo Akademi och Uppsala universitet skall ha en gemensam lärarutbildning. Det är inte möjligt i och med den svenska examensordningen. Vi är väldig styrda av Utbildningsdepartementet och även om det skulle vara roligt att skapa ett slags hybrid mellan den svenska och finska lärarutbildningen, så skulle vi inte få göra det, säger Esbjörn Larsson, dekanus vid Fakulteten för utbildningsvetenskaper vid Uppsala universitet.

Vad har Uppsala universitet vinna på ett samarbete?

– Vi får en tydligare kontaktyta mot Åbo Akademi. Det är den största fördelen, säger Larsson.

Esbjörn Larsson vid Fakulteten för utbildningsvetenskaper välkomnar ett samarbete med Åbo Akademi. Men någon finansiering är Uppsala universitet inte beredd att skjuta till. Foto: Mikael Wallerstedt

Vad kan Uppsala ge Åbo Akademi?

– Det viktigaste är universitetssammanhanget. Alla finska lärarutbildningar är en del av ett universitet. Vetenskaplig kvalitet är helt centralt, säger Fritjof Sahlström.

– Vad som uppstår i de här mötena och vad vi får med oss hem återstår att se, men jag tror att det finns en ganska stor potential för något bra. Det är ett win-win samarbete. Det förutsätter inte att UU eller ÅA skall göra något annorlunda, utan vi skall vara oss själva men på samma ställe.

Hur kommer det sig att det blev Uppsala?

– Uppsala universitet är ett av Sveriges bästa universitet. ÅA och UU har ett samarbetsavtal sedan några år tillbaka där man har som mål att utveckla den här typen av samarbete, säger Sahlström.

Varför behövs en utbildning, samarbete kan ni väl ha i vilket fall som helst?

– Det kan vi. Samarbete kan ha många olika former. Min erfarenhet är att när man gör något konkret tillsammans så händer någonting. Vi tror att vi kan nå ett större djup genom att vara på plats och ha vardagskontakt mellan studerande och personal. Jag är ganska säker på att det kommer att ske saker som man annars inte hade kunnat uppnå, säger Sahlström.

Vad hoppas du att det skall utmynna i för ÅA:s lärarutbildning?

– Det här är ett av många sätt att göra lärarutbildningen ännu bättre. På lång sikt kan vi göra mycket gott för pedagogiken i Finland. Det långsiktiga värdet finns i att vi på olika sätt kommer att kunna stärka den svenskspråkiga pedagogiken.

Hörnsten nummer två: Inte rivaler

Uppsala universitet driver en handfull lärarutbildningar och man kan fråga sig varför man vill ha en konkurrerande utbildning på sin bakgård, rent av i det egna huset. För konkret kan samarbetet handla om att hysa in ÅA i Uppsala universitets utrymmen och exempelvis ge tillgång till universitetsbiblioteket.

Esbjörn Larsson är ändå inte orolig för en konkurrenssituation. Han påminner om att den svenska utbildningen är ett år kortare och menar att det i lärarbristens Sverige inte är någon större konkurrensfördel med en finsk utbildning när man söker jobb.

Enligt Fritjof Sahlström ger en finsk lärarutbildning enligt nuvarande nordiska överenskommelser behörighet i Sverige, vilket också öppnar vägen för ÅA:s etablering.

– Jag är inte rädd för att Åbo Akademi kommer och tar våra studenter. De attraherar möjligtvis en annan typ av sökande. Kanske personer bosatta på Åland? Den finska lärarutbildningen har många sökande och jag kan tänka mig att de som inte kommer in i Finland överväger att läsa samma utbildning i Sverige, säger Esbjörn Larsson.

– Vi siktar inte på att bli en volymverksamhet. Det handlar om 40 studerande. Det är i en svensk lärarutbildningskontext inte så mycket, säger Fritjof Sahlström.

Åbo Akademi har starka nordiska ambitioner. Nu ligger fokus på Sverige, men visionen är att etablera sig också i övriga Norden. Illustration: Sebastian Dahlström

Hörnsten nummer tre: Finansieringen

En helt avgörande hörnsten för att projektet skall kunna ros i land är finansieringen. Den biten är ännu inte på plats. Finansieringsbehovet ligger på 10 miljoner euro. Det skall täcka uppstarten och räcka för att driva verksamheten i tio år. När verksamheten är utbyggd beräknas ÅA ha tio anställda i Uppsala.

Finansieringen bygger på en 50/50 modell, dvs hälften av medlen skall komma från Sverige och andra halvan från Finland. I den första fasen skall man hitta de ca 50 miljoner svenska kronorna, sedan vänds blicken mot Finland.

– Det här är ingenting som kommer att belasta vår ekonomi, säger Esbjörn Larsson.

Ni går inte in med finansiering?

– Nej, det gör vi inte.

– Finska statsmedel som är avsedda för finansiering av finska pedagogie kandidater och magistrar är det inte rimlig att använda för det här projektet. I vår överenskommelse med Undervisnings- och kulturministeriet är de utanför finansieringsmodellen. Det är ett sätt att garantera att det nya projektet inte tär på vår kärnuppgift, som förstås är lärarutbildning i Finland, säger Fritjof Sahlström.

– När man tar bort kandidaterna och magistrarna försvinner 39 procent av intäkterna. Men den återstående 61 procenten av finansieringen är inte ”regionkodad” så de medlen kan användas till den finska halvan. Vi har skapat en modell där vi inte i så stor utsträckning är beroende av extern finsk eller finlandssvensk finansiering utöver de medel som vi själva bidrar med.

Hörnsten nummer fyra: Praktiken

En pusselbit som också är olöst är hur praktiken skall lösas. Klart verkar det vara att ÅA får köra sitt eget race här. Att utnyttja samma praktikskolor som Uppsala universitets lärarutbildningar är inte aktuellt.

– Det är knepigt om det finns lärarstudenter från olika lärarutbildningar på samma skola, det är förvirrande. ÅA måste hitta andra skolor att samarbeta med, men det skall säkert fungera, säger Esbjörn Larsson.

– Vi har fört konstruktiva och långt gångna diskussioner med olika aktörer, men för att komma i mål på ett bra sätt vill jag vänta med att konkret säga hur det skall bli, säger Sahlström.

Text: Mattias Fagerholm