Måndagen den 15 september blev en svettig dag för Robin Lundell och hans kolleger vid Studentexamensnämnden. Någon lunch hann han inte med den dagen. Under läskompetensprovet brottades man med vad han beskriver som de största tekniska problemen någonsin. Enligt de uppgifter som nämnden hade under provdagen drabbades totalt omkring 40 gymnasier, i lite varierande utsträckning. Problemet dök upp i både små och stora gymnasier, det fanns ingen klar gemensam nämnare. Det hela började med att några gymnasier meddelade att skivutrymmet håller på att ta slut på servern.
– Ett sådant meddelande borde inte komma, i synnerhet inte i början av provet. Det här ska inte hända, konstaterar Lundell.
Det visade sig ändå mycket riktigt att problemet var att utrymmet på servrarna tog slut, skivutrymmet fylldes av loggfiler.
– Vi gjorde en snabbfix, ett script som vi lade ut på vår webbplats, och som gymnasierna kunde ladda upp, berättar Lundell.
– Men den första versionen av scriptet bet inte på alla problem, så vi tvingades göra en ny version.
Eftersom scriptet som skulle råda bot på problemet skapades i stunden säger det sig självt att det tog sin tid att ta fram och provet var i vissa gymnasier avbrutet i timmar. Eftersom det drog ut på tiden följde Studentexamensnämnden sin beredskapsplan och förkortade provet. Det är på förhand bestämt vilka frågor som lämnas bort om dylika situationer uppstår.
– De gymnasier där provet varit avbrutet i mer än två timmar är det oskäligt att examinanderna ännu ska sitta fulla sex timmar. Det är inte längre mänskligt, säger Lundell.
FSL-kritik för långsam informationsgång
Finlands svenska lärarförbund kritiserar Studentexamensnämndens agerande i samband med avbrottet. Enligt FSL dröjde anvisningarna vilket resulterade i att provet genomfördes på en rad olika sätt i de drabbade gymnasierna.
– Studentexamensnämndens långsamma och luddiga kommunikation lämnade gymnasierektorerna i sticket. Ett så pass avgörande beslut som att förkorta eller förlänga tiden för ett prov ska fattas nationellt och på direkten för att garantera ett så rättvist och jämlikt studentexamensprov som möjligt, säger Inger Damlin, förbundsordförande för FSL.
– Det tog tid att skapa en korrekt bild av situationen. Därför tog det ett tag innan vi kunde gå ut med information. Vi gav information på finska och svenska så fort vi hade möjlighet, säger Robin Lundell.
Det som gjorde utredningsarbetet svårt är att proven skrivs i ett lokalt, isolerat nät.
– Vi kan inte gå in i gymnasiernas system. Det är en stor fördel i fråga om dataskydd. Fast hela Finland blir utan internet så kan provet fortsätta. Men å andra sidan var det svårt för oss att se vad problemet var. Vi är beroende av att gymnasierna ringer och berättar vad de ser på sina skärmar, säger Lundell.
Tungt ansvar på rektorernas axlar
Studentexamensnämnden har också kritiserats för att ett allt för stort ansvar föll på gymnasierektorerna i den uppkomna situationen.
– Det är en beklämmande situation. Rektorn är ute på fältet mitt i det som händer. Jag förstår bra att det känns väldigt tungt. Rektorn är den knutpunkt som vi har att stödja oss på, han är den som ser vad som händer och som vi kan kommunicera med, säger Lundell.
Hur påverkas bedömningen?
Inka Halkivaha, studiehandledare och styrelseledamot i FSL, är bekymrad över hur bedömningen av provprestationen ska kunna göras jämlikt.
– En del har skrivit ett kortare prov, andra hela provet men långt in på eftermiddagen på grund av avbrottet. Med tanke på att resultatet i det här provet kan påverka chanserna att komma in på en viss utbildning, är jag orolig över vad gårdagens händelse får för konsekvenser för våra studeranden, säger Halkivaha.
Robin Lundell menar ändå att man vid Studentexamensnämnden har processer för hur man behandlar förkortade prov och hur bedömningen då ska göras.
– Det blir poänggottgörelser på grund av störningen.
Vid tre finlandssvenska gymnasier kräver ändå rektorerna att studentprovet ska tas på nytt. ”Det är uppenbart att olika gymnasier har haft olika förutsättningar. Även om poänggränserna justeras kvarstår skillnaden att studerande bedömts på olika villkor vilket väcker frågor om likvärdighet” konstaterar Marcus Koskinen-Hagman, Ålands lyceum, Magnus Westerlund, Gymnasiet Lärkan och Tanja Koivisto, Hangö gymnasium i en skrivelse till studentexamensnämnden.
Något nytt prov är ändå inte aktuellt, meddelar Robin Lundell.
– Det här är en väldigt beklaglig situation och det är ingenting man hoppas att ska hända. Men nu har det hänt och nu måste vi göra det bästa av situationen, säger han.
