Otava vill tillgodose behovet av läromedel på svenska

Inka_Hedman
Inka Hedman är affärsområdeschef för den svenska utgivningen vid Otava.

När förlagen Schildts och Söderströms i början av år 2012 fusionerades förändrades marknaden för de svenskspråkiga läromedlen i vårt land. Plötsligt fanns ingen konkurrent till det nya förlaget. Det finska förlaget Otava vädrade snabbt morgonluft och inledde sitt arbete med svenskspråkiga lärome-del samma år. Nu växer den svenskspråkiga verksamheten hela tiden och man planerar läromedel som från början görs på svenska.

Avdelningen för den svenskspråkiga läromedelsproduktionen vid Otava heter sedan 2018 Otava Utbildning och har tre anställda.

– Vårt mål är att ge ut mer och mer läromedel på svenska, säger Inka Hedman som är affärsområdeschef för den svenskspråkiga utgivningen.

Vilken är bakgrunden till att Otava gav sig in på marknaden för svenskspråkiga läromedel?

– Läromedlen på svenska riktar sig till ett centralt kundsegment för oss. Vi är visserligen ett finskt förlag, men vi vill se oss som ett förlag som främjar språket, kulturen och utbildningen både på svenska och finska i vårt land.

Redan innan den egna utgivningen på svenska hade Otava sålt licenser för sina läromedel till både Schildts och Söderströms för översättning, då de var skilda förlag. För tillfället sker inga sådana affärer mellan Otava och Schildts & Söderströms.

Både i tryckt och digital form

Hur stor är Otavas volym av svenska läromedel?

– Vi ger ut läromedel för stadierna förskola till gymnasium och har ungefär 40 läromedelsserier. Nästan allt produceras både i tryckt form och digitalt, i enlighet med kundernas önskemål.

Alla läromedelsserier som Otava ger ut på svenska är översatta från finskan och bearbetade för att passa den svenskspråkiga målgrupper, berättar Hedman.

– I flera av arbetsgrupperna för de finskspråkiga läromedelsserierna sitter också finlandssvenska lärare.

Översättningarna görs av lärare på fältet och av professionella översättare.

Hur väljs ämnena ut för de läromedel ni ger ut? Ni har väl inte läromedel i alla tänkbara ämnen på svenska.

– Tyvärr inte. Vi försöker tillgodose de största behoven på marknaden och ger ut de läromedlen. Vi ger också ut läromedel med mindre spridning som vi får statsunderstöd och bidrag från fonderna för.

Har ni någon kommunikation med till exempel Schildts & Söderströms för att fördela läromedelsutgivningen ämnesvis mellan er?

– Vi har nog ingen kommunikation om utbudet. Vi kommunicerar med våra lärare och hör vilka behov de har.

Den utvidgade läroplikten kommer

På vilket sätt tror du att det kostnadsfria andra stadiet i och med den utvidgade läroplikten kommer att påverka er utgivning?

– Det är svårt att säga i det här skedet hur behoven på innehållet eller formatet på läromedel kommer att förändras. För tillfället märker vi att den påverkar sättet på vilket skolor och kommuner köper läromedel. Vi tar emot förändringar på fältet som positiva utmaningar och frågar oss vad vi kan göra för att stöda lärarnas arbete och studerandenas studier.

– Vissa kommuner talar nu om att gå in för digitala läromedel medan andra talar om att skapa bibliotek med tryckta läromedel. Det populäraste önskemålet verkar fortfarande vara en kombination av både och.

Inka Hedman berättar att förhållandet mellan de tryckta och de digitala läromedlen varierar mellan stadierna.

– I gymnasiet används i högre utsträckning digitala produkter. I finska gymnasier används förhållandevis mera digitala läromedel än i de svenska gymnasierna.

Varför är man mera benägen att använda en tryckt lärobok om man är svenskspråkig?

– Det har nog inte med finlandssvenskhet att göra utan snarare med kommunbesluten och organisationskulturen i skolorna.

Lärarna är digianvändare

Inka Hedman säger att lärarna i grundskolan i genomsnitt är digianvändare, medan eleverna inte är det än.

– Det beror delvis på att det fortfarande inte finns datorer eller pekdatorer för alla elever överallt.

Man har redan länge talat om ett digiskutt i samhället. Är det förvånande för er att marknaden för de digitala läromedlen inte rusar framåt?

– Vi förväntade oss nog inte att alla genast skulle börja använda digitala läromedel. Men andelen användare av digitala läromedel ökar varje år.

Vilka apparater rekommenderar ni för ert digitala material?

– Våra digitala läromedel anpassar sig efter skärmens storlek. De kan användas både med dator, pekdator och mobil. För vissa ämnen rekommenderar vi dator, eftersom det är lättare för den studerande att samtidigt använda andra datorprogram som ämnet kräver.

Eleverna kan alltså mycket väl använda sin mobil för sina läromedel.

Till Otavas framtidsplaner hör att ge ut läromedel som från början produceras på svenska och således inte översätts från finskan.

– Det är ett sätt att utveckla vårt sätt att arbeta, prova på något nytt och svara på de behov lärarna har, säger Inka Hedman.

Tom Ahlfors