Dessa kurser arrangeras av ”Det välmående och lärande sinnet” som är en allmännyttig förening vars verksamhet tar avstamp i ett forskningsprojekt vars syfte var att kartlägga effekterna av övningar i medveten närvaro på koncentrationsförmåga, stresshantering, mentalt välmående, inlärningsförmåga och medkänsla hos 12–15 åriga elever i finländska grundskolor. 3519 elever och deras föräldrar samt lärare deltog i studien under åren 2014–2016.
Orsaken till att Kim Wikström engagerade sig i föreningens verksamhet finns att hitta i hans eget intresse för skola.
-Jag har ända sedan min egen skoltid tyckt om skolan, det var en viktig plats. Vid sidan av mina studier i filosofi vikarierade jag bland annat här i Brändö gymnasium.
Kim ville skriva sin pro graduavhandling om något som har konkret relevans och kom till att han ville ställa några etiska frågeställningar som gäller utbildning.
– Vilken är skolans roll som fostrare och som förmedlare av värderingar och ideal, förutom rollen som förmedlare av kunskap?
De viktigaste egenskaperna hos en lärare är självkännedom och självinsikt upplevde Kim.
En lärare föregår med exempel för de studerande i vad det är att vara vuxen.
– Det är till exempel att kunna uppvisa att man kan hantera sina känslor i klassen och ibland ta sig själv med humor och möta de studerande som en människa som inte nödvändigtvis är upplyst eller lycklig, men som är du med sig själv, säger Kim.
– Alla behöver vi goda rollmodeller och det är inte alla studerande eller skolelever som har de modellerna hemma.
Kim började fundera på vilken metod som kunde vara användbar för att öka lärarnas självinsikt och egenskaper som inte är akademiska utan snarare andliga eller själsliga.
– Jag var dock inte ute efter något flum, betonar han.
Medan Kim utbildade sig till behörig lärare i filosofi stötte han på ett engelskt program för mindfulness i skolor, alltså förmågan att vara närvarande i nuet, och gick en fortbildningskurs i Finland. Den vägen kom han i kontakt med föreningen Det välmående och lärande sinnet, och engagerade sig i den svenskspråkiga delen av det ovan beskrivna forskningsprojektet.
Vi var intresserade av att undersöka om det fanns en skillnad mellan effekterna av vanliga avslappningsövningar och övningar i mindfulness, eller medveten närvaro.
Resultaten visade att implementering av övningar i medveten närvaro i skolor är ett effektivt sätt att främja mentalt välmående bland 12–15-åriga barn och unga jämfört med vanliga avslappningsövningar. Statistiska analyser av resultaten påvisade en signifikant ökning i resiliens, förbättring av socio-emotionell kompetens samt en signifikant minskning av depressiva symptom hos dem som deltog i undersökningen.
-Det finns ju alltid ett element av avslappning också i medveten närvaro, avslappningen hjälper oss att vara medvetet närvarande. Men det är inte allt. Det är ett stöd för närvaron, men det viktiga är vad vi gör med vår uppmärksamhet och vad vi riktar den mot och hur förhåller vi oss till de tankar och känslor och intryck utifrån som trots allt dyker upp.
– I skolsammanhang kan detta för en lärare vara eleverna i klassen eller en kollegas litet irriterade min då man kommer in i lärarrummet.
Det handlar alltså inte bara om att vara kolugn och inte låta sig beröras av något utan mera om att lägga märke till hur man reagerar innan man skenar i väg och gör tolkningar.
– Vi skapar litet mera utrymme inombords så vi inte dras med av olika automatiska impulser och reaktioner.
Vänlighet och acceptans
Varför upplever du att detta behövs i till exempel Brändö gymnasium?
– Miljön i skolan är ganska utmanande, takten är hård, lärarna har många bollar att hålla i luften samtidigt, det sker förändringar hela tiden och det finns mycket som ”trycker på knapparna” som gör att tillvaron kan bli överväldigande. Medveten närvaro hjälper mot det.
– Jag övar också ibland med eleverna och inleder lektionerna med en övning i medveten närvaro. De studerande gillar det och jag märker nog att stämningen i klassrummet blir lugn, stadig och fokuserad efter övningarna.
– Jag tror att det behövs över allt, även hemma och på andra arbetsplatser kan man vara mera närvarande på ett vänligt och accepterande sätt gentemot både sig själv och omgivningen.
Kim citerar en av sina kolleger och säger att lärare lätt går in i en sorts ”mode”, ett läge där man inte tar pauser, och inte ens vill ta pauser, för att det känns tillfredsställande att inte göra det.
– Många inser inte att stress är beroendeframkallande! Även om man vet att det kunde vara bra att ta en paus är det svårt att göra det.
Kim har hållit övningar i medveten närvaro för sina kolleger och de har varit uppskattade.
– De flesta tycker det är skönt att sitta en stund och slappna av och följa med sin andning.
Kostnadsfria kurser för lärare på svenska
Föreningen ”Det välmående och lärande sinnet” arrangerar också kurser i medveten närvaro och välmående för lärare. De är nätbaserade och träffarna i mindre grupper sker på någon videokonferenstjänst. Varje vecka får deltagarna en video med ett nytt tema med anvisningar för övningar som skall utföras på egen hand.
I början av nästa år kommer en åtta veckor lång kurs att arrangeras också på svenska eftersom föreningen fått fondbidrag.
– Dessutom kan vi erbjuda kursen kostnadsfritt för lärare i grundskolan och på andra stadiet på grund av att också Utbildningsstyrelsen understött oss, säger Kim.
Detta är pinfärskt och en anmälningslänk har nyligen lagts upp på föreningens webbplats www.terveoppivamieli.fi/sv.
Där finns också exempel på övningar för både barn, ungdomar och vuxna.
– Vi vill gärna att grupperna som träffas på distans fyra gånger under kursens gång består av högst nio personer. Om vi har fyra sådana grupper som går kursen är jag nöjd, säger Kim.
Stämningen i klassrummet blir bättre
I föreningens material återkommer ordet ”vänlighet” ofta, både vänlighet mot sig själv och mot andra. Har skolan blivit ovänligare?
– Det är en bra fråga. Jag tycker att det åtminstone här i Brändö gymnasium råder en vänlig atmosfär.
– En av de mest intressanta observationerna som gjorts bland våra kursdeltagare är att de upplevt att stämningen i klassrummet har blivit vänligare. Det är inte en påklistrad vänlighet och artighet, utan mera hjärtligt och spontant än så. Jag tror att det hänger ihop med att den medvetna närvaron är vänlig till sin natur.
– Det har i internationell forskning visat sig att mobbningen minskar i skolor som tar in övningar i mindfulness. Jag upplever att det är en naturlig konsekvens.
Grundidén med att betona vänligheten är att man strävar efter att man själv skall bemöta sina känslor och tendenser med större vänlighet och acceptans, vilket frigör energi.
– Det utgår från visdomen att inget blir bättre av att man blir sin egen fiende och börjar härja inombords, småler Kim.
Skall en lärare som gått kursen och fått verktyg för det göra en övning i medveten närvaro innan hon eller han går in i klassrummet?
– Vi brukar säga att medveten närvaro inte är kunskap utan en färdighet, såsom kondition, och den stärks genom träning. Det spelar inte så stor roll när man övar, men det är bra att ha någon rutin.
– När man återkommande övar något blir det naturligare. En lärare som övat sig på medveten närvaro kan tidigare bli medveten om att eleverna går honom eller henne på nerverna och kan då reagera på det.
– Läraren handlar inte reaktivt utan på ett medvetet intelligent sätt, med bibehållen vänlighet, värdighet och inte minst med bibehållen sund auktoritet, säger Kim.
Text och foto: Tom Ahlfors
