I en skrivelse ”I Hans Kejserliga Majestäts Namn, Dess Senat för Finland” den 26 mars 1874 anhåller Degerby kommun om ”utverkande af bidrag ur allmänna medel till aflönandet av en lärare vid den högre folkskolan som sagda kommun är sinnad att inrätta”.
Det här blev startskottet för Degerby skola. Dokumentet ger också en inblick i de tjänsteförmåner som den blivande läraren skulle få. Bland annat nyttjarrätt till två tunnland uppodlad jord, 19 och en halv famnar kastved, bete för en ko samt 78 kärvar halm.
År 1903 nåddes skolan av gnistor från den intilliggande sågen, fattade eld och brann ner. Nästa stora prövning kom i samband med fortsättningskriget och Porkalaparentesen. En stor del av Degerby hörde till det område som skulle överlåtas till Ryssland. När parentesen tog slut 1956 var skolan förstörd och man stod åter igen inför en återuppbyggnad.
En livsgärning vid skolan
Det nya skolhuset, som man verkar i ännu idag, stod klart 1961. Då inledde Fritz Bergdahl sin livsgärning som lärare och rektor vid skolan. Den idag 89-årige Bergdahl var en av hedersgästerna under jubileumsfestligheterna.
– Ni vet inte hur det känns att stå här idag, sade en påtagligt rörd Bergdahl inför festpubliken.
En annan av skolans trotjänare i festvimlet var Barbro Backman.
– Jag kom hit som lärare för 50 år sedan. Då firade vi skolans 100-årsjubileum, sade hon.
Backman konstaterade att mycket har förändrats sedan den tiden. Hon konstaterade till exempel att när hon började sin lärarbana hade man kalligrafi, dvs konsten att skriva vackert, på schemat.
– Men vissa saker har inte förändrats ett dugg. Degerbyandan finns kvar, sade Backman som var skolan trogen fram till sin pensionering.
Sammanhållningen i skolan var någonting som man återkom till flera gånger under festen. Platschef Helena Fagerholm berättade att en elev en gång sagt att det är så ljust i Degerby skola. Personalen hade konstaterat att det är rätt ljusa ytor i den nyrenoverade skolan. Då replikerade eleven: Nej, inte väggarna. Stämningen.
Byns hjärta
Riksdagsledamot Henrik Wickström var i sitt festtal också inne på sammanhållningens betydelse, inte bara för skolan, utan hela omgivningen.
– Degerby skola är en symbol för en livskraftig by, sade Wickström.
Uteslutande goda erfarenheter av Degerby skola hade han dock inte. Han är själv uppvuxen i Ingå men har gått sin skolgång i centrumskolan, dvs Kyrkfjärdens skola.
– Degerby vann alla fotbollsturneringar, kom Wickström ihåg. Vann man över Degerby var det något speciellt. Men det hände sällan.
Sviktande elevunderlag
Idag är skolans största utmaning, precis som i många andra byskolor, ett sviktande elevunderlag. Skolan hade vid starten för 150 år sedan omkring 20 elever Som mest har elevantalet överskridit 100 men nu är man nere i drygt 60 elever. Wickström, som också är kommunstyrelseordförande i Ingå, konstaterade att kommunen måste försöka locka till sig fler barnfamiljer. Förutsättningarna finns, menade han, och lyfte fram att man har dragit kommunalteknik till byn och nu även erbjuder tomter i kommunal regi till försäljning.
– Jag tror att Degerby skola har en strålande framtid, sade Wickström.
Ni är den finländska skolans hjältar
Också undervisningsminister Anders Adlercreutz (SFP) uppmärksammade jubilaren, denna gång i egen hög person.
– Jag hörde att för 50 år sedan fick ni en hälsning per telegram från Undervisningsministeriet. Det är därför speciellt roligt att kunna vara på plats idag, sade han.
Adlercreutz tog i sin hälsning fasta på den sång om snälla hjältar som skolans elever framförde. Det finns många hjältar i skolan, lärarna är kanske de största, sade han men betonade också gemenskapen kring skolan, den så kallade Degerbyandan.
– Ni barn är också den finländska skolans hjältar, sade Anders Adlercreutz. Tack vare alla de här hjältarna kommer vi att ha en fest igen om 50 år. Vi får se vem som får stå här då.
Text och foto: Mattias Fagerholm
