Vem har inte åkt till butiken för att handla fem grejer men vid kassan inser man att man endast har kommit ihåg fyra? Det här händer troligen mer sällan Jonas von Essen. Han uppger själv att han inte har haft ett speciellt bra minne men allt förändrades för 14 år sedan när han hittade en bok om minnestekniker på biblioteket.
– Jag märkte ganska snabbt att man kan göra fantastiska saker med de här teknikerna.
Jonas började tävla i minnestävlingar, är flerfaldig svensk mästare i minne och har vunnit VM i minne två år i rad. Han har deltagit i en handfull frågesportprogram på svensk tv och vunnit dem alla.
– Jag var med i Talang i Sverige och då hade jag memorerat 50 000 decimaler på pi. Senare fortsatte jag och memorerade 100 000 decimaler.
100 000? Du skämtar?
– Det låter helt galet. Det är en grej för att vissa att det går att komma ihåg otroligt mycket. När man väl kan de här teknikerna finns ingen gräns för hur mycket man kan memorera. Det är upp till hur mycket tid man orkar lägga på det. Och jag lade ner ganska mycket tid på det.
Hur går du till väga?
– Allt handlar om associationer och kopplingar. Man tar sådant som inte är så minnesvärt och kopplar det till något som är det.
Namn är ofta svåra att komma ihåg. Då är Jonas knep är att ta något som namnet påminner om och koppla det till personen.
– Om vi tar Mattias som exempel. Det finns en annan minnesmästare, Mattias Ribbing, som var min konkurrent i början. Jag skulle föreställa mig att du memorerar kortlekar i hans kläder och när jag har skapat den bilden är det lätt att komma ihåg att du heter Mattias.
– När det gäller siffror är det lite som ett alfabet med siffror i stället för bokstäver. Då kan man läsa siffror som ord och som bilder. Bilderna bildar sedan en lång promenad i tex staden man bor i. Då får man dem i rätt ordning.
Så när du minns decimalerna i pi är det som en genom en vandring din hemstad?
– Precis. Just den här vandringen är en väldigt gammal teknik. Redan de gamla grekerna talade om minnespalats för 2000 år sedan.
Hur mycket träning har det krävts?
– I början övande jag systemen. Det gick ganska snabbt. Men att träna in 100 000 decimaler var ett långsiktigt projekt. Jag lade till 200 nya decimaler varje morgon till frukost. Så 500 dagar för att komma upp i 100 000 decimaler.
Om man är petnoga kan man konstatera att det officiella världsrekordet i att memorera pi-decimaler ligger på 70 000. Jonas blandade ihop två bilder efter åtta timmar av rabblande så hans officiella rekord ligger på 24 000 decimaler, vilket är europeiskt rekord.
Hur tycker du att man i skolan kunde utnyttja de här minnesteknikerna?
– Man borde verkligen introducera det här för alla elever. Tillsammans med studietekniker i allmänhet. Det känns som en ganska uppenbar brist.
– Italien ser ut som en stövel, det vet alla. Men det stannar ofta där. Men man kan använda samma teknik på alla världens länder. Alla ser ut på ett speciellt sätt, till exempel Argentina ser ut som en kille som har fått en kycklingklubba instucken i ögat. Har blir säkert väldigt arg på den här klubban och det kan kopplas till Argentina. Chile ser ut som en chilipeppar osv.
Varför är det bra att kunna saker innantill? Alla har en mobiltelefon och kan googla på några sekunder.
– För att kunna tänka och resonera kring saker och för att veta vad man ska googla måste du ha saker i huvudet också. Om du ska jobba med något kan du inte sitta och slå upp varje liten grej. En förutsättning för att vara effektiv, för att få nya idéer är att man har kunskap i huvudet.
– Världen och livet blir väldigt mycket mer intressant om du har saker i minnet så att direkt när du ser någonting känner du till bakgrunden.
Låt oss ännu återvända till den förargliga butiksresan. Minnesmästarens har ett mycket enkelt råd för att garantera att man kommer hem med de varor som behövs?
– Skriv upp saker på telefonen, säger Jonas von Essen.
Text: Mattias Fagerholm
Foto: Frida Lönnroos
