Resultatet av enkäten Hälsa i skolan är en besvikelse, säger Kristian Wahlbeck som är läkare, psykiater och ledande sakkunnig vid organisationen Mieli Psykisk Hälsa Finland och ofta anlitad för att ge sin syn på de ungas mentala hälsa. Senast förekom han i detta blad då det handlade om Magmas ungdomsbarometer, som också den visade dystra siffror för ungas psykiska välbefinnande, liksom den färska Hälsa i skolan.
– Känslan av ångest har ökat bland de unga och ensamheten har inte minskat trots att restriktionerna har upphävts.
Enkäten har hundratals frågor och indikatorer. Vilka av dem tycker du är viktigast att fästa sig vid?
– Eftersom jag sysslar med psykisk ohälsa fäster jag mig vid de indikatorer som mäter olika symptom som till exempel ångest eller depression samt det som ligger bakom detta, ensamhet och mobbning och bruket av alkohol. Det beror ju på vilken synvinkel man har, någon annan är mera intresserad av motion och matvanor. Alla frågor är viktiga.
Mycket har mätts på olika sätt, som till exempel mobbningen där de unga både fått ange om de blivit mobbade själva eller deltagit i mobbning.
I samband med att enkäter publiceras betonas ofta att de flesta unga har det och mår bra. Olika enkäter har dock visat nedåtgående resultat en längre tid.
– Det stämmer, de ungas välbefinnande har blivit sämre och vi har inte sett att det skulle ha svängt.
– De ungas psykiska illabefinnande beror säkert på många olika faktorer i de ungas liv. I den förändrade skolvärlden upplever de unga allt mera psykisk stress.
Enkäten Hälsa i skolan visade att elever i svenskspråkiga läroinrättningar i högre grad säger sig tycka om att gå i skola jämfört med övriga läroinrättningar, som i praktiken är de finskspråkiga.
Samtidigt är det mindre vanligt att eleverna i de svenska skolorna upplevde en skolentusiasm.
Ångesten har också ökat bland tonåringarna. Framför allt gäller detta flickorna i åk 8–9 och i yrkesläroanstalterna, säger Kristian Wahlbeck.
– Alla indikatorer som har med välbefinnande att göra visar att flickorna mår sämre, det är väldigt stor skillnad mellan könen.
Exempelvis upplever sig flickor ensamma i mycket högre grad än pojkarna.
Läs mera om Hälsa i skolan 2023.
Skolreformer stressar
Vad borde man göra åt saken?
– Man borde undersöka skolreformerna som har gjort att eleverna är stressade. Antagningen till universiteten och högskolorna förändrades och betygen betonas nu mera vilket betyder att de unga som går i gymnasiet från första studieåret känner stressa över att få plats på den fortsatta utbildning de tänkt sig.
Redan eleverna som går i åk 8 och 9 i grundskolan stressar för att få en plats vid ett gymnasium.
En annan faktor som påverkar de ungas mående är den föränderliga världen.
– Vår kultur och vårt samhälle har förändrats och globaliserats så att alla möjligheter står öppna för den unga idag.
– De förväntas göra en mängd livsval som de inte riktigt är mogna att göra. I det agrara samhället gick man i sin mammas eller pappas fotspår och hade livet utstakat. Dagens unga står inför en mycket mera komplicerad värld där de själva måste skapa sina egna mål och meningar i livet.
Magmas ungdomsbarometer visade att många unga saknade mål och mening i livet.
Det blir utmanande att hitta den egna identiteten då alla dessa möjligheter står till buds, säger Wahlbeck.
En tredje sak som han vill lyfta fram är de sociala medierna.
– De sociala medierna har en dominerande roll i mångas liv i den generationen som nu växer upp med dem och har tillgång till dem dygnet runt.
Barn och unga behöver mera stöd än tidigare eftersom de mår sämre än tidigare.
Det är många flickor är missnöjda med sitt utseende och jämför sig med andra på sociala medier.
– En annan sida av de sociala medierna är trakasserier, mobbning och näthat. Det är oerhört tungt att utsättas för det om man är ung och osäker.
Kristian Wahlbeck sällar sig till dem som tycker att mobiltelefonerna inte hör hemma på lektionerna, de distraherar nog.
– Över lag borde man lägga undervisningen så det skulle bli bättre studiero i skolan.
– Man skall vara väldigt självstyrd som elev, med många grupparbeten och färre klara strukturer i skolan, varken väggar eller immateriella strukturer.
– Den här miljön tror jag påverkar det psykiska välbefinnande negativt och leder till att allt flera får neuropsykologiska diagnoser, så kallade bokstavsdiagnoser.
Elevvården bör utvecklas
Läkarna ställer flera neuropsykologiska diagnoser idag därför att flera ungdomar har men av också en lätt funktionsvariation som man tidigare kunde ha klarat sig med i en strukturerad och välordnad skola, säger Wahlbeck.
Barn och unga behöver mera stöd än tidigare eftersom de mår sämre än tidigare.
– Elevvården med kuratorer och psykologer bör utvecklas. Det är en skillnad mellan de finskspråkiga skolorna och de svenskspråkiga. Det är färre elever i svenskspråkiga skolor som får träffa en kurator eller psykolog fast de ansökt om det.
– Elevvården är nog mindre utvecklad på svenskt håll. Många tjänster inom den tredje sektorn saknas helt på svenska.
Tom Ahlfors
