Inflation, stigande räntor och energipriser och försämrad köpkraft. Hur hänger allt ihop? Den frågan ställer sig många barn och unga som blir påverkade av att ekonomi för tillfället dominerar nyhetsrapporteringen och den politiska agendan.
– Många barn och unga upplever nu en osäkerhet på grund av rådande ekonomiska läge och det gäller också lärare. Att bena ner det i fakta och mindre beståndsdelar så att barn och unga känner att de kan hantera och förstå situationen är speciellt viktigt i dessa tider, säger Karolina Wägar på Ung Företagsamhet, r.f. i Vasa.
Att öka elevers kunskap och lära dem att tolka de här aktuella frågorna kan sammanfattas i begreppet ekonomisk läskunnighet. Undersökningar visar tydligt att barn och unga är intresserade av ekonomi.
– När vi inte handskas med fysiska mynt och sedlar på samma sätt som förr blir det också mer abstrakt. Från lärarhåll finns också en vilja att stödja barn och unga för att öka den ekonomiska läskunnigheten, förklarar hon.
Ekonomi i klassrummet en balansgång
Men enligt Wägar, som bland annat arbetar med att främja ekonomisk läskunnighet, kan det för lärare vara en balansgång att prata ekonomi i skolan. Eleverna har olika bakgrund med olika ekonomiska förutsättningar, vilket kan göra ämnet känsligt.
– En del lärare kan också känna att de måste kunna allt kring ekonomi och ha svaren i en klass. Men så är det inte utan ett bra tips är att tänka omvänt och utforska och undersöka tillsammans.
– Nyligen träffade vi en grupp lärare i årskurs 1-6 och diskuterade ekonomisk läskunnighet. En lärare hade som metod att ta fram en dagstidning och plocka ut ekonomirubriker och diskutera vad de betyder med eleverna. Att prata om något svårt är ett sätt att avdramatisera, förklarar hon.
I september och oktober ordnar Regionförvaltningsverket tillsammans med Ung Företagsamhet r.f. i en utbildningshelhet inom ekonomifostran med namnet ”Prata ekonomi”.
– Namnet på utbildningen betonar just vikten av att prata ekonomi och hur lärare kan ta upp ekonomiska frågor i klassrummet. Från vår sida har vi utvecklat material och under kursen ger vi exempel på hur lärare kan jobba kring till exempel kring budgetering i lågklasser och högklasser, säger hon.
Lär sig konkreta metoder
Utbildningen tar upp konkreta metoder och grundar sig på en dialog med deltagarna.
– Vi vill ha en dialog för att lärarna ska kunna utveckla egna sätt och modeller för att jobba med ekonomisk läskunnighet. Det är lärare från olika stadier och jag tror vi kan hitta synergier och kursen hoppas jag ger mycket åt den enskilda läraren, berättar Wägar, som fungerar som en av utbildarna.
Ekonomisk läskunnighet är ett begrepp som omfattar tre viktiga saker. Dels handlar det om att förstå hur verkligheten hänger ihop på ett övergripande plan. Förutom kunskapsbiten omfattar ekonomisk läskunnighet attityder och motivation, alltså att lära unga att tänka kritiskt om ekonomi och fundera på vad som finns bakom reklam och granska sitt eget användande av pengar.
– För det tredje är ekonomisk läskunnighet tron på den egna förmågan. Många föreställer sig att ekonomi är svårt och att exempelvis sparande är svårt när det egentligen handlar om sunt förnuft. Ekonomiska frågor ska inte medföra stress utan också trygghet och den kan minskas om man förstår och lär sig hur vardagen hänger ihop, förklarar Wägar.
I läroplanen står det att elever ska öva på bland annat måttfullhet och sparande och att det ska tränas i skolan. Ekonomi genomsyrar också många ämnen som samhällslära, huslig ekonomi, matematik och omgivningslära.
– Ser man historiskt har pengar och ekonomiska frågor alltid skapat spänningar och instabilitet i vår värld. Så jag ser att ekonomisk läskunnighet kan implementeras i nästan alla ämnen. Det går också att diskutera ekonomi i relation till biologisk mångfald och hållbarhetsfrågor. Ekonomi genomsyrar det mesta, säger hon.
Aktualiserar ekonomi i undervisningen
Har dagens ekonomiska situation ökat behovet av ekonomi i i skolorna? Enligt Simon Ekstrand, lärare i historia och samhällslära vid Zachariasskolan i Nykarleby, är i synnerhet energifrågor på tapeten just nu.
– I samhällslära försöker jag alltid aktualisera ämnen som rör temat. Nu har jag berört energifrågor för att de är aktuella så på det sättet behandlas ekonomiska frågor i undervisningen mera nu. Jag gör också avstickare och försöker förklara varför rapporteringen är som den är just nu, berättar han.
Han har också känt att det kan vara känsligt att diskutera ekonomi i undervisningen. Men den största utmaningen är just de svåra begreppen.
– Det som försvårar temat är att vokabulären är svår. Det är många begrepp som måste läras ut innan de förstår vad jag pratar om. För att kunna ta till sig nyheter måste de förstå begreppen och det är knepigt för många.
Ekstrand håller med forskningen som säger att elever har ett stort intresse för ekonomi. Hans niondeklassare i samhällslära är ett exempel på det.
– Ekonomi är den del som skapar mest intresse och därför är det tacksamt att lägga in en extra stöt där nu. Nu har jag uppgifter där de uppmuntras ta del av ekonominyheter, men ett problem är att deras mediekonsumtion är mindre riktad mot nyheter. Där har det skett en försämring och i stället är det annan form av mediekonsumtion som intresserar, säger han.
