Ett underbart sorl och glada miner kommer emot då jag kliver in hotellets matsal en fredag i mars. Det är kurs i Tammerfors, “Tredje klass” tillsammans med erfarna lärare. Erfarenhet efter erfarenhet delas under lunchen. En jättevärdefull stund för mig som ordförande.
En av de saker våra lärare vittnar om från vardagen ute i skolorna är den nedåtgående trenden i lärresultat. Oberoende av region pratar lärare samma tydliga språk. Allt flera elever brottas med läsningen vilket syns i bristande läsförståelse. Allt fler lärare pratar om läslust som försvunnit, om att allt fler inte vill läsa.
Det här är ingenting som vi svänger i en handvändning. Det här är ett läge som varje skola och varje kommun måste ta på allvar, det här är en trend som vi inte får blunda för. Läskultur är alltid utmanande att bygga. Bygget tar tid och ska få ta tid, det är inget man svänger snabbt genom tillrättavisningar.
Det är så lätt att ta sig an projekt för att åtgärda i dagens värld. Det är så lätt att glömma lärarens roll i den här processen. Läraren som ser eleven med utmaningar, eleven med leendet och eleven med glimten i ögonvrån. Läraren ser dem alla. Men för att kunna möta varje elev krävs tid. Tid att se och tid att möta, just precis där eleven är.
Jag ser med oro att det i kommuner plockas bort timmar i modersmål med motiveringen att satsningen har varit större än den nationella timfördelningen. Samtidigt pratas det mer än någonsin om välmående i våra skolor. Men varför förknippas välmående aldrig någonsin med läslust och läsglädje?
Jag funderar över om man i kommunerna överhuvudtaget tagit del av den debatt som förs i samhället idag. Det kan väl inte vara så att nya mål, som att till exempel åtgärda elevernas psykiska ohälsa, görs på bekostnad av modersmålsundervisning?
Sorlet bland kursens lärare ringer i mina öron. Sorlet som påminner om vad vi inte får glömma. Beslutsfattare, lyssna in lärarna som arbetar på verkstadsgolvet då de pratar om att läsningen hos dagens barn och unga brister.
För visst älskar jag att röra på mig, att träffa vänner och äta choklad. Men nog skulle livet vara bra trist utan läsningens underbara värld, utan böckernas fängslande makt. Och ja – jag är övertygad om att de kommuner som ger eleverna mer än bara läsprojekt, de kommuner som ger en eller till och med flera timmar modersmål än vad som förutsätts, det är kommuner som på riktigt tror på hållbart välmående.
