Tankesmedjan Magmas tredje ungdomsbarometer publicerades i november och visade sorgligt nog tydligt och klart att våra finlandssvenska ungdomars psykiska välbefinnande är allt annat än gott och blir dessutom sämre hela tiden. I samband med att de tidigare barometrarna publicerats 2018 och 2020 har experterna varit bekymrade men ändå konstaterat att de flesta unga ändå mår helt okej.
Nu var det annat ljud i skällan. Både psykiater Kristian Wahlbeck som är ledande sakkunnig vid MIELI och forskningsprofessor vid Institutet för hälsa och välfärd och ungdomsforskare Matilda Wrede-Jäntti vid Helsingfors universitet är eniga om att barometern visar tydliga försämringar i alla dimensioner av psykiskt välbefinnande. Bland annat uppmättes en dramatisk negativ trend i upplevelsen av att det egna livet har ett mål och en mening, vilket är nog så oroväckande. Tillfredsställelsen med den egna psykiska hälsan har sjunkit så kraftigt att vi ”måste rikta ljuskäglan från individen och medicinska tillstånd mot strukturer i samhället och sociala förändringar”, enligt Matilda Wrede-Jäntti.
Framtiden ter sig osäker och prestationskraven på de unga kommer från olika håll; dem själva, föräldrar och mor- och farföräldrar, kompisar, sociala medier, listan kan göras hur lång som helst och kan inbegripa flera olika områden. Redan tidigt i högstadieåldern ställs ungdomarna inför val beträffande fortsatta studier och det är svårt att komma in i gymnasierna. Studentbetyget har efter högskoleantagningsreformen 2020 fått större betydelse för de fortsatta studierna, då färre tas in på basis av inträdesprov. Att studentvitsordet i lång matematik ger flest poäng i inträdeskraven till nästan alla studieinriktningar är en fatal fadäs som snarast bör korrigeras.
Kraven på de unga kommer allt tidigare. Ett nytt mentorsprogram vid Helsingfors universitet riktar sig till barn i åldern 8–12 år och skall ”främja intresset för högskolestudier”. Utöver detta ordnas också vetenskapsverkstäder för barn som tillsammans med en handledare tar itu med en fråga eller ett problem och utforskar det ur olika vetenskapliga perspektiv. Man baxnar!
Nu är det skäl att sluta snegla på gamla Pisaresultat och snuttifiera skolan genom projektfinansiering och i stället på riktigt göra något åt det allt sämre måendet bland de unga. Annars går också 2023 till historien som ett Annus horribilis.
