Mattias Fagerholm

Suomessa puhutaan suomea

Kunskapsutvecklingen i finska är rätt blygsam i de finlandssvenska skolorna, åtminstone i kommuner där svenskan är dominerande. Det visar en kartläggning som Nationella centret för utbildningsutvärdering NCU gjorde i höstas. NCU tittade på utvecklingen från årskurs sex till årskurs nio och resultaten i de kommuner där andelen svenskspråkiga uppgår till över 80 procent stämmer till eftertanke. Utvecklingen var endast 45 poäng, vilket kan jämföras med 175 poäng i kommuner där andelen svenskar är under 10 procent.

Det säger sig självt att det är svårare att utveckla sina kunskaper i finska om omgivningen å det stora hela är helsvensk. Det ska också sägas att kartläggningen gjordes under pandemin vilket kan ha missgynnat de helsvenska eleverna som sannolikt inte fick det stöd de hade varit i behov av. Vid NCU menar man ändå att allt inte kan sättas på pandemins konto.

Det är sällan fruktsamt att försöka rangordna läroämnen i någon slags viktighetsordning. När det gäller den finlandssvenska skolan är det ändå två ämnen som har en särskild vikt. Det ena är givetvis modersmålet, svenskan är fundamentet för den finlandssvenska skolan. Det andra är finskan, för en liten språkminoritet gäller det att behärska majoritetsspråket för att kunna ta sig framåt. Suomessa puhutaan suomea, like it or not.

Därför är det smått bekymmersamt att kunskapskurvan inte stiger speciellt brant i de svenskdominerade områdena. Avsikten är här inte att peka finger år de lärare som undervisar i finska. Tvärtom, frågan som bör ställas är hur lärarna kan stödas i sitt värv. Har de redskapen som behövs för att sköta sitt uppdrag på bästa sätt? Finns kvalitativa läromedel i tillräckligt stor utsträckning? Har vi tillräckligt många undervisningstimmar i finska? Inleds undervisningen tillräckligt tidigt? Svarar lärarutbildningen mot framtidens behov? Finns det skäl att se över undervisningsmetoderna? Fungerar den modersmålsinriktade finskan tillfredsställande? Bara för att nämna några frågeställningar.

Med tanke på den betydelse undervisningen i finska har i den finlandssvenska skolan skulle det vara klokt att fördomsfritt fundera om pusselbitarna är på plats och var det eventuellt finns utvecklingsmöjligheter. Svenskan och finskan är två hörnpelare i den finlandssvenska skolan. Om den ena sjunker ihop lutar hela skolbygget oroväckande.