År 1991 hade finländarna den högsta utbildningsnivån bland alla OECD-länder. Efter det har det rasat rejält. År 2021 låg vi på plats nummer 29 tillsammans med länder som Turkiet och Chile. Jämförelsetalet är andelen 25-34-åringar som har avlagt högskoleexamen. År 2024 hade vi ytterligare tappat några placeringar och landade på plats nummer 31. Då jämförelseländerna är 38 till antalet så kan man börja tala om en bottenkänning.
I Finland har 39 procent av 25-34-åringarna en högskoleexamen. OECD-genomsnittet ligger på 48 procent. Turkiet och Chile har vid det här laget passerat oss. Konkurrenterna kör förbi både från höger och vänster. Ett historiskt skifte är att Tyskland har passerat oss i utbildningsnivå. År 2001 låg Tyskland på endast 21 procent men nu är vi alltså steget efter. Även Estland, som har tagit enorma kliv framåt i Pisamätningarna, ser vi bara ryggtavlan av. Medan toppnationerna Sydkorea, Kanada, Irland och Japan närmar sig 70 procent stampar Finland pinsamt nog på stället.
Medan toppnationerna Sydkorea, Kanada, Irland och Japan närmar sig 70 procent stampar Finland pinsamt nog på stället.
En målsättning sedan länge i Finland är att 50 procent av finländarna i åldern 25-34 ska ha en högskoleexamen år 2030. Det kommer inte att lyckas, det kan vi slå fast redan nu. Att målet skulle nås ens 2040 känns inte realistiskt trots att mängden högskolestuderande har ökat med 12 procent åren 2015-2022. Undervisningsminister Anders Adlercreutz framhåller att 20 procent fler högskolestuderande har utexaminerats jämfört med föregående regeringsperiod. Trots det är målet avlägset.
I Finland har sysselsättningen dalat och arbetslösheten är skyhög. Ett botemedel mot det svaga sysselsättningsläget är att höja på utbildningsnivån. Det skulle med största sannolikhet även skapa ekonomisk tillväxt. Men högskolorna tvingas jobba i motvind, under regeringsperioden har deras finansiering krympt med över 100 miljoner. För att höja utbildningsnivån måste ändå hela utbildningskedjan, från småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen till andra stadiet vara intakt. Också här finns det sprickor att åtgärda.
För tillfället är det 70-talisterna, närmare bestämt de som är födda 1975, som är högst utbildade i landet. De når nästan upp till målsättningen på 50 procent. Men de här årskullarna har vid det här laget också passerat 50-årssträcket. Sannolikt kommer de fortfarande i pensionsåldern att vara högst utbildade i landet. Om regeringen vill nå målsättningen att 50 procent av de unga ska ha högskoleutbildning krävs kraftfulla insatser. Den krassa sanningen är dessvärre att 50 procent är ett blygsamt mål då man sneglar på våra grannländer. Det krävs mer än så för att vi inte ska akterseglas.
